Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Äldre Kunskapsstöd Öppna jämförelser Öppna jämförelser 2015 – hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser 2015 – hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser 2015 – hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar redovisar vården utifrån perspektiven i regeringens strategi för kroniska sjukdomar – patientcentrerad vård, kunskapsbaserad vård samt prevention och tidig uppmärksamhet. Rapporten är utgiven av Socialstyrelsen.

Omslagsbild till Öppna jämförelser 2015 – hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

​Öppna jämförelser 2015 – hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar redovisar vården utifrån perspektiven i regeringens strategi för kroniska sjukdomar – patientcentrerad vård, kunskapsbaserad vård samt prevention och tidig uppmärksamhet.

Kroniska sjukdomar utgör enligt WHO den tyngsta sjukdomsbördan i världen. I Sverige har utvecklingen följt samma mönster. Kombinationer av kroniska sjukdomar är idag så vanliga att de kan betraktas som folksjukdomar. 

Socialstyrelsen har i öppna jämförelser undersökt hur vården ser ut för ett urval sjukdomar som stroke, diabetes, demens, vissa hjärtsjukdomar, astma, KOL och depression. Resultatet visar bland annat att de regionala skillnaderna är stora och att preventiva insatser och läkemedelsbehandling inte når upp till Socialstyrelsens målnivåer.

Sluten vård kan undvikas

Kroniskt sjuka behöver kontinuitet och långsiktighet i sin behandling. En stor del av patienterna vårdas inom primärvården och det är därför viktigt att denna patientgrupp uppmärksammas. Enligt Socialstyrelsen skulle slutenvård i många fall kunna undvikas om primärvården satte in mer förebyggande och rehabiliterande insatser. 

Resultat

Sammantaget visar de öppna jämförelserna på nationell nivå:
  • Att endast 17 procent av de kvinnor som drabbas av en fraktur som tyder på benskörhet får läkemedelsbehandling. Andelen skulle behöva öka betydligt, då utebliven läkemedelsbehandling ökar risken för fler frakturer särskilt hos kvinnor över 50 år.
  • Följsamheten till läkemedelsbehandling vid depression är låg. Efter det första receptuttaget tar bara varannan patient ut ytterligare ett recept när det gått 60-150 dagar. Otillräckligt behandlad depression kan leda till självmord. I Sverige har andelen självmord inte sjunkit på 15 år.
  • Ett positivt resultat är att betydligt färre personer med astma och diabetes vårdas inom sluten vård i Sverige, jämfört med genomsnittet i OECD. När det gäller hjärtsvikt är den svenska siffran tvärtom något högre.
  • Diabetesvården visar relativt goda resultat. För att ytterligare minska diabetikers dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar skulle dock fler behöva få hjälp till rökstopp och fysisk aktivitet. 15 procent av diabetikerna uppger att de röker och ungefär 28 procent är fysiskt inaktiva.
  • Betydligt fler riskpatienter för stroke bör behandlas med läkemedel vid förmaksflimmer, det vill säga hjärtrytmrubbningar. Idag behandlas i genomsnitt 68 procent, trots att målnivån är minst 80 procent. Siffrorna skiftar dock från 47 till 76 procent i de olika landstingen.
  • 76 procent av personerna med långvarig sjukdom anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver, jämfört med 82 procent bland dem som inte har någon långvarig sjukdom. 
Resultat för varje landsting finns i rapporten Öppna jämförelser kroniska sjukdomar 2015.
Öppna jämförelser 2015 – hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar är utgiven av Socialstyrelsen.
Hjälpte informationen på den här sidan dig?