Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Hälsa

Åldrande behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Faktorer som kan påverka hälsan positivt är motion, näringsrik mat och social samvaro. Men risken ökar att drabbas av olika hälsoproblem med stigande ålder. Förebyggande arbete är viktigt för att minska risken för skador hos äldre personer.

Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Det går både att förlänga människors liv och förbättra deras livskvalitet genom hälsofrämjande och förebyggande insatser.

Det finns fyra områden som är speciellt viktiga i det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet för äldre personer. Dessa områden kallas de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande och består av:

  • Social gemenskap. En förutsättning för att kunna förstå det samhälle vi lever i är att känna sig socialt delaktig. Äldre människor kan bidra med viktiga kunskaper och erfarenheter. Möjligheten att kunna påverka och känna delaktighet är grundläggande för en god hälsa.
  • Meningsfullhet. Vad som uppfattas som meningsfullt varierar från person till person. Det kan till exempel vara att känna sig delaktig i samhället eller att klara sig själv i vardagen – att själv kunna handla, laga mat eller besöka vänner.
  • Fysisk aktivitet.  Det finns många positiva effekter av fysisk aktivitet och utevistelse för äldre personer. Fysisk aktivitet kan vara viktigt för att behålla sin funktion och sitt oberoende.
  • Goda matvanor. Maten och trivsamma måltider spelar stor roll för hälsa och välbefinnande. Många äldre personer har redan goda matvanor och att främja dessa bidrar till välbefinnande och god hälsa. Precis som för resten av befolkningen är det viktigt att äldre personer får regelbundna och varierade måltider.

Det normala åldrandet

Åldrandet varierar mycket från person till person. Förändringar i kroppen märks redan i medelåldern och med stigander ålder ökar risken för sjukdomar som ger funktionsnedsättningar. Men kroppens organ kan ändå ofta fungera väl i hög ålder. Faktorer som kan påverka hälsan positivt är motion, näringsrik mat och social samvaro med.

Läs mer: 1177 Vårdguiden.se – Så åldras kroppen

Fysisk aktivitet

Hälsovinsterna av fysisk aktivitet är i stort sett desamma för äldre personer som för andra åldergrupper. Personer som fortsätter att vara aktiva högre upp i åren har dessutom högre grad av livskvalitet, fler år utan funktionsnedsättning, mindre risk för depressioner och minskad risk för nedsatt kognitiv funktion. Fysisk aktivitet behöver inte alltid vara ansträngande för att vara effektiv. Om den fysiska aktiviteten anpassas efter ålder och förmåga klarar även de allra äldsta och svagaste att vara fysiskt aktiva. Konditionsträning förbättrar konditionen, vilket förebygger hjärt- och kärlsjukdomar. Styrketräning leder till ökad muskelmassa och muskelstyrka och påverkar funktionsförmågan positivt.

Läs mer: 1177 Vårdguiden.se – Att hålla sig i form

Sjukdomsförebyggande åtgärder

Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. De innehåller rekommendationer för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Statistik från Folkhälsomyndigheten visar till exempel att riskkonsumtionen av alkohol bland personer 65–84 år har ökat från 5 till 8 procent mellan åren 2004–2015.

Läs mer: Levnadsvanor, tema på Kunskapsguiden

Sjukdomar hos äldre personer

Med stigande ålder ökar risken att drabbas av olika hälsoproblem, som till exempel sjukdomar. Nedan beskrivs i korthet några av de vanligaste förekommande sjukdomarna hos äldre personer.

Diabetes

Vid diabetes är sockernivån i blodet förhöjt till följd av brist på insulin eller försämrad känslighet för insulin. De vanligaste formerna av diabetes är typ 1 och typ 2 diabetes, eller åldersdiabetes.

Läs mer: Diabetes, tema på Kunskapsguiden

Hjärt- och kärlsjukdomar

Det finns en rad olika hjärt- och kärlsjukdomar. En av de vanligaste är hjärtsvikt som orsakas av någon form av skada på hjärtat, till exempel en eller flera hjärtinfarkter. Ett annat exempel är förmaksflimmer som är den vanligaste förekommande rubbningen av hjärtrytmen.

Läs mer: Hjärt- och kärlsjukdomar, tema på Kunskapsguiden

Benskörhet (Osteoporos)

Benskörhet, eller osteoporos, har blivit en av de stora folksjukdomarna i Sverige. Osteoporos innebär att benvävnad minskar i mängd och att benets struktur förändras. Det ökar i sin tur risken för frakturer.

Läs mer: Benskörhet, tema på Kunskapsguiden

Stroke

Stroke, eller slaganfall, är ett samlingsnamn på hjärninfarkt och hjärnblödning. Sjukdomen är en vanlig orsak till funktionsnedsättning hos vuxna personer. Riksfaktorer för stroke är bland annat högt blodtryck, diabetes, hjärtsjukdomar och rökning.

Läs mer: Stroke, tema på Kunskapsguiden

Demenssjukdomar

Demenssjukdomarna kännetecknas av att minnet och det logiska tänkandet försämras samt att personligheten förändras hos personer som insjuknar. Den vanligaste demenssjukdomen i Sverige är Alzheimers sjukdom.

Läs mer:

Demenssjukdomar, tema på Kunskapsguiden

Svenskt Demenscentrum – webbutbildningar som rör demensområdet

Psykisk ohälsa hos äldre personer

Åldrandet innebär även en ökad risk för psykisk ohälsa. Två av de vanligaste psykiska sjukdomarna hos äldre personer är depression och ångestsjukdom.

Depression  

Förekomsten av depression eller förstämningssyndrom ökar med stigande ålder. Depression eller förstämningssyndrom är vanligt hos äldre personer med kroniska sjukdomar, men även efter akuta tillstånd som stroke och hjärtinfarkt. Depression innebär personligt lidande och social oförmåga för den som insjuknar, men också deras anhöriga och närstående drabbas.

Läs mer: Depression hos äldre, tema på Kunskapsguiden

Ångestsjukdomar

Ångest är ett vanligt symtom hos äldre personer. Det definieras som ett tillstånd med uttalad ängslan och oro som inte kan kontrolleras. Ångest kännetecknas av att personen är rastlös eller uppskärrad, lätt blir uttröttad, har svårt att koncentrera sig, är lättirriterad, har spända muskler och svårighet att sova. För att betecknas som sjuklig ångest ska symtom ha förekommit ofta under de senaste sex.

Läs mer: Ångestsyndrom, tema på Kunskapsguiden

Självmord

Risken för självmord ökar med stigande ålder. Det är framför allt bland män som risken ökar. Riskfaktorer för självmord bland äldre personer är depression, alkoholmissbruk, ångest och psykossjukdomar samt tidigare självmordsförsök.

Läs mer:

Självmord och självmordförsök, tema på Kunskapsguiden

Psykisk hälsa hos äldre, tema på Kunskapsguiden

Teman A-Ö på Kunskapsguiden om sjukdomar och riskfaktorer hos äldre personer

Tandhälsa hos äldre personer

Befolkningen i Sverige har generellt sett en god tandhälsa. Det är personer med många tidiga lagade tänder som har det största behovet av tandvård, vilket inte minst gäller personer över 65 år. Många personer över 65 år tar läkemedel som kan ge muntorrhet som är en riskfaktor för sämre tandhälsa.

Läs mer:

Tandhälsa hos äldre, tema på Kunskapsguiden

Äldre munvård och munhälsa på 1177 Vårdguiden.se

Förebygga fall, trycksår och undernäring

Fall är den vanligaste orsaken till att äldre personer skadar sig och konsekvenserna är ofta allvarliga. Riskfaktorer är bland annat vissa typer av läkemedel, underliggande sjukdomar, låg kroppsvikt, muskelsvaghet och gångsvårigheter. För att förhindra fall är viktiga åtgärder att kontinuerligt bedöma risken för fall och sätta in förebyggande åtgärder.

Trycksår är en av de vanligaste typerna av vårdskador. Trycksår orsakar stort lidande för patienterna och höga kostnader för samhället. Förebyggande åtgärder är bland annat att undersöka huden hos den äldre personen minst en gång per dag och att använda tryckutjämnande underlag.

Undernäring gör att patienten löper större risk att drabbas av komplikationer. Det finns idag en rad olika instrument för riskbedömning av undernäring, till exempel frågeformulär. 
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tagit fram flera åtgärdspaket för att stödja personal i arbetet med att förebygga vårdskador inom nio riskområden. Förtom fall, trycksår och undernäring handlar det om urinvägsinfektioner, läkemedel, munhälsa, sårinfektioner efter operationer samt infektioner vid centrala venkatetrar.

Läs mer: Åtgärdspaket för att förebygga vårdskador, på SKL:s webbplats

Socialstyrelsen har inom ramen för projektet ”Balansera mera” tagit fram en checklista med tips och råd för att förhindra fallolyckor i vardagen. Målgruppen är personal som arbetar inom vård och omsorg.

Läs mer: Balansera mera. Tips och råd för att förhindra fallolyckor i vardagen – checklista, på Socialstyrelsens webbplats

Senior alert – Ett kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg

Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister där uppgifter om riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa registreras för personer som är 65 år eller äldre. Senior alert medverkar till att utveckla nya arbetssätt, vilka ökar möjligheten för bästa möjliga vård oavsett vem som tillhandahåller den.

Läs mer: Senior alert - Nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg, på Kunskapsguiden

Personlig hygien

Personlig hygien ska ge välbefinnande och avlägsna smuts och andra föroreningar. Att vara ren och lukta gott ger också en ökad självkänsla. Hudens normala bakterieflora ska påverkas så lite som möjligt eftersom den utgör ett försvar mot oönskade mikroorganismer. Vårdhandboken har praktiska råd om personlig hygien.

Läs mer: Vårdhandboken.se om patientens personliga hygien

Hygienrutiner för att minska smittspridning

Basala hygienruntiner är viktigt för att minska smittspridningen i vård och omsorg.

Läs mer: Trygghet och säkerhet inom aktuellt tema

Hjälpmedel

En person som efter en skada eller sjukdom eller i samband med åldrande får en funktionsnedsättning, måste ibland förlita sig på hjälpmedel för att klara dagliga aktiviteter. Hjälpmedel får inte bli ett alternativ till aktiv rehabilitering, utan de ska endast komplettera eventuella andra åtgärder.

Syftet med hjälpmedel för äldre personer kan vara att underlätta livet i den egna bostaden. Exempel på hjälpmedel är redskap som underlättar hushållsarbetet, enklare fjärrkontroller och användarvänliga mobiltelefoner. Det kan också vara produkter som stärker syn och hörsel och hjälpmedel som stöd för minnet. 

Läs mer: Hjälpmedel, tema på Kunskapsguden

Socialstyrelsen har tagit fram en webbutbildning om förskrivning av hjälpmedel. Den vänder sig bland annat till vård- och omsorgspersonal som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med hjälpmedel.

Läs mer: Webbutbildning om förskrivning av hjälpmedel, på Kunskapsguiden

På Vårdhandboken finns information om hjälpmedel vid fysiska funktionsnedsättningar.

Läs mer: Hjälpmedel vid fysiska funktionsnedsättningar, på Vårdhandboken  

Webbutbildning – Förskrivning av hjälpmedel

Webbutbildningen riktar sig till förskrivare, vård- och omsorgpersonal och chefer. Syftet med utbildningen är att ge en grundläggande kompetens om hjälpmedel och skapa förutsättningar för en jämlik och behovsanpassad förskrivning.

Webbutbildning – Förskrivning av hjälpmedel

SKL:s åtgärdspaket för att förebygga vårdskador

Som ett stöd till landstingen, regionerna och kommunernas patientsäkerhetsarbete har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tagit fram nio åtgärdspaket för att förebygga vårdskador inom identifierade riskområden.

SKL:s åtgärdspaket

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Klassificering och koder
Lägesrapporter
Läkemedelsrekommendationer
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Nationella Kvalitetsregister
Nationella riktlinjer
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser