Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Äldre Teman Hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar

Kända riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar är tobaksrökning, höga blodfetter, högt blodtryck och fetma. Exempel på hjärt- och kärlsjukdomar är hjärtinfarkt, stroke och förmaksflimmer.

 

En av de vanligaste dödsorsakerna bland äldre personer är hjärt- och kärlsjukdomar. Men livsstilsförändringar i befolkningen och allt effektivare vård och behandling har lett till mer än en halvering av dödligheten under de senaste 20 åren.

Kända riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar är tobaksrökning, höga blodfetter, högt blodtryck och fetma. Diabetes och ärftliga faktorer ökar också sannolikheten att drabbas av kärlssjukdom. 

Många av hjärt- och kärlsjukdomarna behandlas med läkemedel. I förebyggande syfte kan också ändrad livsstil ingå som att sluta röka och snusa, dricka mindre alkohol, äta nyttigt och utöva mer fysisk aktivitet. Rådgivning som syftar till förändrade livsstilsvanor kan därför vara en del i behandlingen.

Ändrad livsstil bästa förebyggande åtgärden

Ändrad livsstil är den bästa förebyggande åtgärden förutom läkemedel.

Beträffande rökning är det viktigt att konstatera att de positiva effekterna av att sluta röka gäller oavsett ålder. Rökare som slutar i 65–70-årsåldern reducerar sin överrisk att dö i förtid till hälften.

Höga blodfetter är en av de viktigaste riskfaktorerna för kranskärlssjukdom och kan bland annat bero på hög konsumtion av mättat fett. För att komma till rätta med för höga blodfettsnivåer är kost och motion de bästa förebyggande åtgärderna förutom läkemedel.

Förebyggande åtgärder mot hjärt- och kärlsjukdomar bör idealt sättas in vid yngre åldrar, eftersom åderförkalkningsprocessen börjar redan i tidig medelålder. Men det finns studier som talar för att behandling insatt i 70 - 80-årsåldern har förebyggande effekt.

För att komma till rätta med för höga blodfettsnivåer är kost och motion de bästa förebyggande åtgärderna förutom läkemedel.

Hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt beror oftast på att en blodpropp har bildats och täppt till hjärtats kranskärl så att blodet inte kan passera. Det leder till syrebrist i den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet från detta kärl. Skadan som uppkommer gör att hjärtat inte orkar arbeta lika bra som förut. Hjärtinfarkt kan vara en livshotande sjukdom och kräver omedelbar vård. Symtomen kan se olika ut hos kvinnor och män.

Vanliga symtom vid en hjärtinfarkt är:

  • stark och ihållande bröstsmärta som kan stråla ut i armarna
  • obehagskänsla i bröstet som kan stråla upp mot halsen, käkarna och skuldrorna
  • illamående
  • andnöd
  • kallsvett
  • rädsla och ångest.

Behandling

Behandling vid hjärtinfarkt sker med blodproppslösande medicin, eller med en så kallad ballongvidgning av kärlen. Det är vanligt att man också får behandling med andra typer av läkemedel.

Efter en hjärtinfarkt brukar man vårdas på sjukhus i tre till fem dygn och därefter vara sjukskriven en tid. Man får då rehabilitering av specialutbildad vårdpersonal.

Kärlkramp

Kärlkramp beror oftast på att det har blivit en förträngning i ett eller flera av hjärtats kranskärl. Det gör att hjärtat inte får tillräckligt med syre, vilket särskilt märks när man anstränger sig.

Kärlkramp kan ge flera olika symtom. Det är vanligt att man känner smärtor som ett brett band bakom bröstbenet där hjärtat sitter. Om smärtan strålar ut från bröstet går den oftast i riktning mot vänster arm, men smärtan kan också gå ut i höger arm, kännas i halsen, ryggen eller i underkäken.

Smärtan kan vara mycket stark och det kan vara svårt att andas. Det gör att många reagerar med stark oro och ångest. Ibland är värken mer diffus och man känner ett tryck över bröstet eller blir väldigt andfådd. Symtomen varar ofta i ett par minuter, men de kan också kännas som ett långvarigt molande eller som ett tryck över bröstet.

Behandling

Att motionera regelbundet, stressa mindre, sluta röka och äta nyttigt kan både förebygga kärlkramp och minska risken för att besvär man redan har blir värre.

Kärlkramp behandlas med läkemedel. Ibland behandlas det med så kallad ballongvidgning som innebär att kranskärlen vidgas med en ballong. Ett alternativ kan också vara operation.

Förmaksflimmer

Förmaksflimmer innebär att hjärtat slår med en oregelbunden rytm. Man kan också få snabbare puls. Det medför att hjärtat inte kan pumpa runt blodet i kroppen så effektivt som det brukar göra. Om förmaksflimret är kroniskt håller besvären i sig. Risken att få kroniskt förmaksflimmer ökar ju äldre man blir. Sjukdomen är ovanlig bland personer under 50 år.

Förmaksflimmer som kommer i attacker går oftast över av sig själv, till skillnad från kroniska besvär som är ihållande. Det varierar från person till person hur ofta man får attacker och hur mycket besvär man får av dem. Periodvis kan man ha behov av läkemedelsbehandling.

Om man har kroniskt förmaksflimmer kan man få hjärtklappning, sämre fysisk ork och svårare att andas.

Behandling

De allra flesta som har kroniskt förmaksflimmer får behandling med läkemedel som minskar risken för blodpropp. Undantagen är unga med låg risk för blodproppar och andra personer som av något skäl har en mycket hög risk för blödningar som kan orsakas av medicinering mot blodproppsbildning.

Om förmaksflimret bara kommer vid enstaka tillfällen behövs ingen behandling alls. Om anfallen kommer ofta kan man behöva behandling med läkemedel.

Man kan minska risken för förmaksflimmer genom att inte röka eller snusa, dricka måttligt med alkohol och kaffe, börja motionera regelbundet och undvika skadlig stress. Ofta kommer attackerna med förmaksflimmer utan att man kan påverka det.

Hjärtsvikt

Hjärtsvikt beror på nedsatt pumpfunktion i hjärtat. Besvären yttrar sig ofta i trötthet och andfåddhet vid ansträngning. I allvarliga fall ansamlas vätska i benen och
andfåddhet uppstår även i vila, särskilt i liggande. Förekomsten av hjärtsvikt ökar
kraftigt med åldern och förekommer hos ungefär 10 procent av dem som är 80 år eller
äldre.

Hjärtsvikt är en av orsakerna till sjuklighet hos äldre personer och innebär en kraftig försämring av en persons livskvalitet. Tillståndet kan uppstå efter tidigare hjärtinfarkt eller annan kranskärlssjukdom.

Behandling

Hjärtsvikt följs upp regelbundet och behandlas med läkemedel och ibland sviktpacemaker. Förutsättningar för att behandlingen vid hjärtsvikt ska få effekt är att patienten är välinformerad, följer behandlingen, genomgår regelbundna viktkontroller och har möjlighet att medverka i doseringen av vätskedrivande läkemedel. Patientutbildning om hjärtsvikt och egenvård hålls därför av specialutbildade sjuksköterskor vid hjärtsviktmottagningar.

Stroke

Stroke som också kallas slaganfall kan man huvudsakligen få på två sätt: genom hjärninfarkt eller hjärnblödning. Svåra fall av stroke kan leda till bland annat förlamning, talstörningar och personlighetsförändringar. Risken att insjukna i stroke stiger med ökande ålder. 80 procent av de drabbade är över 65 år.

Risken för att få hjärninfarkt är större för personer med förhöjt blodtryck, diabetes och förmaksflimmer. Den viktigaste påverkbara riskfaktorn är blodtrycket. Risken för hjärnblödning är förhöjd hos personer med högt blodtryck och stort alkoholintag.

Behandling

Vid en stroke är det viktigt med snabb vård och behandling för att förhindra funktionsnedsättning eller död. Senast 4,5 timmar efter upptäckt av stroke inleds behandling med propplösande läkemedel, om det är en hjärninfarkt. Behandlingen efter stroke består av sjukgymnastik och rehabilitering på strokeenhet.

Möjligheten att bli helt återställd efter en stroke är begränsad och därför är det viktigt att arbeta förebyggande mot riskfaktorerna så att en stroke inte inträffar.

Högt blodtryck

Högt blodtryck gör att åderförfettningen ökar, vilket med tiden gör blodkärlens väggar hårdare och mindre elastiska. Det försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om man inte får det behandlat. Har man högt blodtryck ökar risken för framför allt stroke men även för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom och försämrad blodcirkulation i benen.

Ungefär en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige har högt blodtryck. Av dessa behöver omkring sju av tio använda medicin för att sänka blodtrycket.

Många som har ett alltför högt blodtryck känner ingenting alls. Man kan få lindriga symtom som lätt huvudvärk och trötthet.

Behandling

Om man har en lätt blodtrycksförhöjning kan det räcka med att ändra livsstil. Blodtrycket påverkas av vikten. Många blir hjälpta av att gå ner i vikt. Regelbunden motion kan också sänka trycket, även utan samtidig viktminskning.

Om man dricker mycket alkohol leder minskat drickande oftast till en tydlig sänkning av blodtrycket. Att äta mindre salt brukar också ingå i kostråden för att motverka högt blodtryck.

Det finns ingen tydlig blodtrycksgräns då man måste börja ta medicin mot högt blodtryck. Har man andra riskfaktorer som till exempel diabetes, höga blodfetter eller om man röker får man oftast börja med läkemedel även om blodtrycket inte är mycket högt. Det är den samlade risken för hjärt- kärlsjukdomar som avgör om man behöver läkemedel.

Hjärt- lungräddning på Vårdhandboken

​På webbplatsen Vårdhandboken hittar du information om hjärt- lungräddning. Vårdhandboken vänder sig i första hand till dig som arbetar inom vård och omsorg, oavsett huvudman. På webbplatsen finns kliniska riktlinjer, metoder och verktyg för hur vården bäst kan utföras.

Hjärt- lungräddning på Vårdhandboken


Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Beslut om subvention av läkemedel
Lägesrapporter
Läkemedelsrekommendationer
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Nationella riktlinjer
Rekommendationer och vägledningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser
 

 Organisationer & föreningar

 

Kunskapsguiden länkar till organisationer och föreningar som är aktuella för områdena psykisk ohälsa och vård och omsorg om äldre.

Organisationer & föreningar​