Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Äldre Teman Brukar- och patientinflytande Brukarinflytande i praktiken

Brukarinflytande i praktiken

Brukarinflytande kan bland annat tillämpas genom kooperativ, kundvalssystem och brukarundersökningar. Exempel på former för brukarinflytande i kommunerna är anhörigträffar, samrådsorgan, självförvaltning och äldreombudsmän.

Brukarinflytande kan till exempel tillämpas genom kooperativ, områdesstyrelse, kundvalssystem, brukarundersökningar, brukarrevisioner och kvalitetssystem.

Exempel på former för brukarinflytande i kommunerna är anhörigträffar, samrådsorgan, självförvaltning och äldreombudsmän.

Exempel på kommunala satsningar för brukarinflytande är:

  • överlåtande av beslutsrätten till den enskilde
  • kundvalsmodeller där den enskilde kan välja utförare
  • garantier och åtaganden, som att utlova varm mat, högst fem vårdbiträden, duscha en gång i veckan
  • garantier på individnivå, till exempel avtal som garanterar en individuell insats, regelbundna uppföljningar och avvikelserapporter
  • klagomålsrutiner, som systematisk uppföljning av klagomål, vilket kan ge en bättre brukar- och patientanpassad verksamhet.

Medbestämmandeguiden

Medbestämmandeguiden handlar om hur personal och chefer kan göra det möjligt för exempelvis äldre människor att delta i utvecklingen av socialt omsorgsarbete. Guiden utgör en slags ram för att systematiskt undersöka hur organisationer stödjer äldres möjligheter att delta i planering, genomförande och utvärdering av social omsorg.

Kärnan i guidens budskap berör organisationens kulturella sfär, struktur, praktiska verksamhet och uppföljningssystem.

Den kulturella sfären

Inom den kulturella sfären ska medbestämmande innebära något mer än att utveckla en policy och att förverkliga den. Det handlar om att alla i organisationen är medvetna om att medbestämmande innebär att man delar med sig av makten till den enskilde. Kulturella förändringar måste ske i hela organisationen. Personalen behöver utbildning och stöd för att utveckla en kultur utifrån ett medbestämmandeperspektiv och det är nödvändigt att uppmärksamma såväl formella som informella sätt att stödja den enskilde.

Organisationens struktur

När det gäller organisationens struktur kan till exempel formella möten eller brist på tekniskt stöd vara hinder för medbestämmande. Organisationen måste fundera över hur den kan undvika arbetsmetoder som exkluderar brukare och patienter, och i stället se hur den kan stärka patient- och brukargrupper och patient- och brukarorganisationer.

Organisationen kan undvika många hinder genom en bra planering. Att förändra de befintliga systemen är oftast ett bättre sätt att åtgärda eventuella hinder i organisationen, i stället för att bara stödja en enskild individ.

Den praktiska verksamheten

I den praktiska verksamheten är en välkomnande och vänlig attityd en grundläggande del i allt arbete för medbestämmande. Det är att bra att använda fler än bara en modell för medbestämmande. Speciella metoder kan behövas för att inkludera människor som riskerar att hamna utanför och inte bli delaktiga i medbestämmandet, till exempel etniska minoriteter och enskilda med kommunikationsproblem.

Uppföljningssystem

Uppföljningssystem ökar ansvaret gentemot finansiärer, brukare och patienter. Uppföljning hjälper också till att utveckla en mer resultatorienterad inställning till medbestämmande. Det är bra om uppmärksamhet ägnas åt att granska vilka effekter som medbestämmande får.

Kundvalsmodellen

Kundval förknippas ofta med ökat inflytande för den enskilde. Genom kundvalet kan den enskilde få makten över verksamhetens innehåll och kvalitet. Syftet med kundvalet är också att den enskilde ska kunna sortera bort de utförare som inte håller måttet.

Kommunernas inställning till marknad och kundval i äldreomsorgen spelar roll för hur modellen konstrueras och förvaltas. Modellerna kan se olika ut. De kan förändras över tid och avspeglar kommunens karaktär, till exempel när det gäller politisk sammansättning.

Evidensbaserad praktik som tema på Kunskapsguiden

Evidensbaserad praktik, EBP, definieras som den professionelles förmåga att integrera flera kunskapskällor:

  • bästa tillgängliga kunskap
  • personens situation och kontextuella omständigheter
  • personens erfarenheter och önskemål
  • den egna expertisen.

Varje brukare är expert på sina egna problem. Därför är det nödvändigt att involvera honom eller henne både i utredningsskedet och vid beslutsfattandet.

Evidensbaserad praktik som tema på Kunskapsguiden

Webbaserat stöd för att utveckla en evidensbaserad praktik på Kunskapsguiden

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Lägesrapporter
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser