Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Äldre Teman Brukar- och patientinflytande

Brukar- och patientinflytande

Brukar- och patientinflytande tänkt att stärka den enskildes ställning och socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens kvalitet.

 

​Brukar- och patientinflytande avser ofta brukarnas och patienternas möjlighet att som individ eller grupp påverka innehållet i socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser.

Brukar- och patientinflytande kan till exempel tillämpas genom kooperativ, områdesstyrelse, kundvalssystem, patientenkäter, brukarrevisioner och kvalitetssystem.

Olika nivåer för inflytande

Det finns olika nivåer av inflytande. Inflytande kan finnas på global nivå, nationell nivå, i närmiljön och på individnivå.

Olika exempel på inflytande är följande:

  1. vuxna svenska medborgares politiska rättighet att utöva sin rösträtt i allmänna demokratiska val
  2. ett hemtjänstområde eller ett särskilt boende där den enskilde själv eller tillsammans med andra kan påverka verksamheten
  3. att påverka vardagen i mötet mellan personal och den enskilde.

Ju närmare individnivå, desto mindre formell auktoritet och kontroll har den enskilde. Möjligheten att påverka vardagen är också beroende av personalens handlingsutrymme, deras professionella kompetens och den enskildes känsla av beroende.

Kännetecknande för inflytande i närmiljön och på individnivå är att den enskilde kan ha möjlighet att ge synpunkter och berätta om sina erfarenheter. Men även om de formella möjligheterna till inflytande är begränsade, kan ändå betydelsefull hänsyn tas till den enskildes önskemål och behov.

Några argument för brukar- och patientinflytande

Det finns flera argument för brukar- och patientinflytande. Några är följande:

  • Människor har rätt att bli involverade och vet oftast själva vad de behöver.
  • Engagemang leder till återhämtning. Engagemang leder till ökad tro på
    sig själv, till nya färdigheter och kontakter.
  • Möjligheten till inflytande kännetecknar en demokrati.

Hälso- och sjukvården är frivillig för patienten

All hälso- och sjukvård är med några få undantag frivillig för patienten. Det är den som har ett hälsoproblem som avgör om och när han eller hon vill eller behöver söka sjukvård. Söker man tandvård kan det också vara för att man vill få en förebyggande behandling. Det är den vårdsökande som avgör om behandlingen ska tas emot eller inte, eller om en påbörjad behandling ska avslutas.

Varje medborgare har ett grundlagsskydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Detta får under vissa villkor begränsas i lag. Sådana begränsningar finns till exempel i smittskyddslagen (2004:168), SML, lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT, och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV.

Hälso- och sjukvårdslagens (1982:763) och tandvårdslagens (1985:125) krav på självbestämmande är stark. Rätten till information och inflytande är av avgörande betydelse för patientens möjlighet att utöva sitt självbestämmande och vara delaktig i vården. Det finns däremot ingen formell skyldighet för patienten att utöva sitt självbestämmande. Patienten kan överlämna till hälso- och sjukvårdspersonalen att till exempel ta ställning till valet av behandlingsalternativ i en viss situation.

Patienten har också rätt att avstå från en behandling. Om det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska landstinget ge patienten möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Landstinget ska ge patienten den valda behandlingen om det framstår som befogat med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen. Detta enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Lägesrapporter
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser