Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Palliativ vård

Palliativ vård ges till patienter i livets slutskede. Målet för den palliativa vården är att ge högsta möjliga livskvalitet för både patienten och de närstående. Palliativ vård ska enligt Världshälsoorganisationen (WHO) tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga eller existentiella behov.

 

​Den palliativa vården omfattar alla personer, oavsett diagnos, med sjukdom som inte går att bota och som ger allt svårare symtom med dödligt förlopp inom en begränsad tid.

Palliativ vård ska enligt Världshälsoorganisationen (WHO) tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga eller existentiella behov. Den ska också ge anhöriga stöd i deras sorgearbete. Målet för den palliativa vården är att ge högsta möjliga livskvalitet för både patienter och närstående.

Bästa möjliga livskvalitet

Målet med palliativ vård är varken att förkorta eller förlänga livet utan att skapa förutsättningar för bästa möjliga livskvalitet. Palliativ vård syftar till en helhetsvård av hela människan och dennes anhöriga fram till döden. Personen ska få hjälp att leva ett så aktivt liv som möjligt under den sista tiden av livet.

Situationen i livets slutskede kan se mycket olika ut. I vissa fall krävs kvalificerade palliativa insatser dygnet runt. I andra fall krävs inga specifika palliativa insatser. För många äldre är vården i livets slutskede en naturlig fortsättning på den vård de fått i ett tidigare skede.

Fyra hörnpelare

Palliativ vård vilar enligt WHO:s definition på fyra hörnpelare:

  1. Symtomkontroll
    Symtomkontroll innebär att analysera, behandla och följa upp de sjukdomstecken som finns, oavsett om symtomen är av fysisk, psykisk, social eller existentiell karaktär. Bristande symtomkontroll kan få omfattande psykologiska, sociala och existentiella konsekvenser både för den enskilde och för de anhöriga.
  2. Teamarbete
    Med teamarbete menas att alla yrkeskategorier samarbetar i vården av den döende.
  3. Kommunikation
    God kommunikation med den sjuke och anhöriga, inom och mellan berörda arbetslag.
  4. Stöd till anhöriga
    Stöd till anhöriga avser både under sjukdomstiden och efter dödsfallet.

Stöd till närstående

Den hjälp som de anhöriga ger sina närstående bidrar till kontinuitet och sammanhang. Att vara nära och hjälpa någon som är i livets slutskede kan upplevas som motsägelsefullt. Både vårdpersonal och anhöriga måste leva med det motsägelsefulla i att skapa välbefinnande och förbättra livet för den döende samtidigt som de måste uppmärksamma och erkänna den kommande döden.

Närstående kan må psykiskt sämre än vad den döende personen gör. Att stötta de närstående kan vara det bästa sättet att stödja den döende. Att uppleva sorg är en naturlig och normal reaktion men sorg kan också innebära risk för ökad sjuklighet och även dödlighet.

Några av de riskfaktorer som har identifierats är när närstående har orealistiska
förväntningar och inte tar in den verkliga sjukdomsbilden, när närstående
har ett otillräckligt emotionellt nätverk eller när det finns kommunikationsproblem
i en familj. I dessa situationer kan närstående behöva professionellt
stöd.

Vård i livets slutskede och dödsfall på Vårdhandboken

På webbplatsen Vårdhandboken hittar du information om palliativ vård. Vårdhandboken vänder sig i första hand till dig som arbetar inom vård och omsorg, oavsett huvudman. På webbplatsen finns kliniska riktlinjer, metoder och verktyg för hur vården bäst kan utföras.

Vård i livets slutskede och dödsfall på Vårdhandboken

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

​​