Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Stödinsatser

De risker som beskrivs under rubriken om konsekvenser går att förebygga. Ett ändamålsenligt stöd till både barn och föräldrar kan förebygga negativa konsekvenser för barnen – både här och nu och i framtiden. Det behövs ett familjeperspektiv inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården så att barnens behov uppmärksammas.

​Det finns ett samband mellan konsekvenserna för barn och unga och hur föräldrarnas allvarliga svårigheter påverkar föräldraförmågan, familjeklimatet och föräldrarnas psykiska hälsa. Det betyder att ändamålsenligt stöd för barn i denna situation kan ges genom stöd till föräldrar, till barnen och hela familjen – efter en bedömning av vars och ens behov.

Minska risker och stärka skyddsfaktorer

Det stöd som behövs för barn som anhöriga och deras föräldrar handlar om att både minska risker och stärka skyddsfaktorer.

Trygga relationer i familjen och någon stödjande vuxen utöver föräldrarna är grundläggande, samt att föräldrarna får den hjälp och det stöd de behöver, både för egen del och i sitt föräldraskap. Föräldrar behöver information om barns behov i dessa situationer och i vissa fall stöd i föräldraskapet. Många gånger kan avlastning och praktisk hjälp i familjen vara det som gör störst nytta.

En fungerande vardag med rutiner och struktur är viktig. Det kan behövas praktiskt stöd för att avlasta barn och unga från övermäktigt ansvar och en tung omsorgsbörda. Lek och lärande i förskola och skola är en viktig skyddsfaktor. Här kan barn behöva särskilt stöd och extra omtanke.

Att träffa andra i liknande situation, få avlastning av skuld och skam och stärka skyddsfaktorer kan vara viktiga stödinsatser, till exempel strategier för att hantera svårigheter. För en del behövs ytterligare stöd i olika former, till exempel bearbetning av sådant som varit känslomässigt påfrestande. För barn som har utvecklat egna symtom behövs behandlande insatser av olika slag.

Ökad uppmärksamhet måste riktas på de unga som har ett omsorgsansvar från såväl socialtjänsten som skolan så att de får avlastning och stöd i skolarbetet.

Trygghet, begriplighet och sammanhang

Trygghet, begriplighet och sammanhang är nyckelord i situationer som väcker oro, osäkerhet och kan vara svåra att förstå. Det handlar om sådant som trygg anknytning, gott föräldraskap, fungerande struktur i vardagen, fungerande förskola och skola, kamrater och stöd i övrigt nätverk.

Förutsättningar för begriplighet och sammanhang kan öka, till exempel genom adekvat information och svar på frågor, öppen kommunikation i familjen och även möjligheten att dela erfarenheter med andra i liknande situationer. Barns och ungas behov i dessa situationer kan i korthet vara:

  • välfungerande socialt nätverk – gärna en stödjande vuxen utöver föräldrarna
  • att kunna tala om sin oro och sina upplevelser
  • kamratnätverk och egna fritidsintressen
  • stöd i skolarbetet, till exempel med läxläsning
  • att föräldrarna får den hjälp och det stöd de behöver – såväl med egna problem som i föräldraskap
  • trygga relationer i familjen. 

Metoder för stöd

Slutsatserna i en rad kunskapsöversikter om metoder för stöd från Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, är att stöd behöver riktas till både barn och föräldrar. Det handlar om att stärka föräldraförmåga, hjälpa föräldrar med egna problem och ge avlastning genom till exempel praktiskt stöd. Barnet behöver stöd för att få mening i och förståelse för sin situation.

Det finns få effektstudier som når upp till ställda kvalitetskrav. Vad som generellt saknas är insatser i samverkan med förskola och skola samt insatser som syftar till att stärka nätverket kring barnet och familjen.

Beardslees familjeintervention och Föra barnen på tal, är två metoder som ingår i en pågående svensk effektstudie där båda metoderna jämförs med kontrollgrupp. Studien genomförs av Göteborgs universitet i samarbete med flera andra lärosäten och ska avrapporteras under 2019.

Bästa priset: en nykter mamma

Det var på en semesterresa till Turkiet som Jack förstod att mamma Anna hade problem med alkoholen. Då gick han i trean. Fyra år senare är mamma Anna nykter alkoholist. En film där familjen tillsammans berättar hur det varit och hur de fick hjälp när det var som svårast.

Om du inte kan öppna filmen i Internet Explorer, använd Chrome eller annan webbläsare istället.

Se filmen där familjen berättar

Min mamma har adhd

Maria inte hade fått hjälp med föräldrastöd när Mathilda var liten, vet hon inte hur det hade slutat. En film med Maria och Mathilda som berättar om livet med ADHD.

 

Om du inte kan öppna filmen i Internet Explorer, använd Chrome eller annan webbläsare istället.

Se filmen med Maria och Mathilda

Att se barn som anhöriga - om relationer, interventioner och omsorgssansvar

Antologi från Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, där forskare i det svenska forskarnätverket "Barn som anhöriga" undersökt, beskriver och förklarar innebörden i att barn är anhöriga.

Mer om antologin på Kunskapsguiden

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Lägesrapporter
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
 

 Teman

 


Näracancer.se till stöd för unga anhöriga

På webbplatsen näracancer.se kan barn och unga som har en närstående som har cancer eller har gått bort i cancer hitta stöd från andra i liknande situation och få kontakt med vuxna professtionella. Här finns också stödmaterial för dig som i ditt arbete träffar dessa barn och unga.

näracancer.se