Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Grunderna i BBIC

BBIC används i socialtjänsten för att bedöma barnets behov av skydd. BBIC ger vägledning utifrån nio grundläggande principer som genomsyrar arbetet och BBIC-triangeln som beskriver risk- och skyddsfaktorer.

​BBIC ger vägledning utifrån nio grundläggande principer och BBIC-triangeln. De nio grundläggande principerna bygger på en värdegrund, teori och metodsyn som är i linje med svensk barnavårdsforskning, lagstiftning och praxis. BBIC-triangeln är en modell för att utreda och följa upp de behov ett barn har.

Nio grundprinciper genomsyrar arbetet

BBIC lyfter fram barnets rättigheter och barnets bästa, att barnet behöver ses i ett helhetsperspektiv, att samverkan är en förutsättning för ett bra socialt arbete, vikten av att använda kunskap och att utveckla arbetet vidare.

Arbetet med BBIC ska:

  1. utgå från barnets rättigheter
  2. låta barnets bästa vara avgörande
  3. sträva efter likvärdiga möjligheter för varje barn
  4. ha ett helhetsperspektiv på barnet och dess situation
  5. göra barnet, familjen och nätverket delaktiga
  6. ske i samverkan med andra professioner och verksamheter
  7. bygga på en evidensbaserad praktik
  8. motverka svårigheter och förstärka resurser
  9. systematiskt följa barnet och insatserna.

Utgå från barnets rättigheter

Sverige har skyldighet att folkrättsligt följa barnkonventionen, vilket innebär att hela den offentliga sektorn och dess anställda representanter ska respektera, skydda och uppfylla barnkonventionen.

Låta barnets bästa vara avgörande

Vid alla åtgärder som rör barn ska socialtjänsten särskilt beakta barnets bästa. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande.

Sträva efter likvärdiga möjligheter för varje barn

Alla barn har samma rättigheter. Varje barn behöver stöd anpassat efter sin speciella situation. Barn som behöver stöd och skydd från socialtjänsten ska få möjlighet att utvecklas utifrån sin egen inneboende förutsättning.

Ha ett helhetsperspektiv på barnet och dess situation

Barn ska ses i sitt sammanhang och det är viktigt att ta hjälp av personer som finns runt barnet. Med hjälp av en så kallad ekologisk förklaringsmodell där barnet är placerat i centrum blir samspelet mellan faktorer i barnets miljö tydligt.

Göra barnet, familjen och nätverket delaktiga

En förutsättning för ett helhetsperspektiv är samarbete mellan barnet, familjen och nätverket runt omkring. Viktigt att se till att skapa möjligheter för delaktighet.

Samverkan med andra professioner och verksamheter

Genom samverkan ska aktörer inom olika verksamheter säkerställa barnets rättigheter. Samverkan behöver organiseras såväl på ett övergripande plan som på ett individuellt plan runt barnet och familjen.

Socialtjänsten och vissa övriga myndigheter har lagstadgad skyldighet att samverka när barn far illa eller riskerar att fara illa. Socialtjänsten är dess-utom skyldig att samverka med organisationer och andra som berörs.

Evidensbaserad praktik

Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Vård och omsorg ska bygga på bästa möjliga kunskap hämtad från forskning, från den enskilde och från praktiken. Beslutsgrunderna ska redovisas öppet.

Motverka svårigheter och förstärka resurser

Medvetenhet om risk- och skyddsfaktorer är ett sätt att bättre förstå barnets situation och för att kunna ge barnet rätt stöd och hjälp. Det kräver en allsidig kunskap om barns utveckling, föräldrars förmåga och hur olika faktorer kan påverka barnet. Förståelse för att det kan finnas variationer både i barnets utveckling och i föräldrars förmåga är också viktigt.

Systematiskt följa barnet och insatserna

Beslut och åtgärder som rör barnet ska följas upp och utvärderas.

Systematisk uppföljning innebär att arbetet med enskilda barn dokumenteras för att kunna följas upp. Informationen kan också sammanställas på gruppnivå för att kunna utveckla och förbättra verksamheten.

BBIC-triangeln beskriver risk- och skyddsfaktorer

BBIC- triangeln är till hjälp för att sätta barnets behov i centrum och för att kunna bedöma vilka risk- och skyddsfaktorer som påverkar barnet.

Triangeln består av tre sidor:

  • barnets utveckling
  • föräldrarnas förmåga
  • familj och miljö.

Varje område är sedan uppdelat i ett antal delområden, som utgår från risk- och skyddsfaktorer runt barnet.

Barnets utveckling

Triangelns sida som handlar om barnets utveckling innehåller fyra områden:

  • hälsa
  • utbildning
  • känslor och beteende
  • sociala relationer.

Föräldrarnas förmåga

Triangelns sida som handlar om föräldrarnas förmåga innehåller fyra områden:

  • grundläggande omsorg
  • stimulans och vägledning
  • känslomässig tillgänglighet
  • säkerhet.

Familj och miljö

Triangelns sida som handlar om familj och miljö innehåller fyra områden:

  • nuvarande familjesituation
  • familjebakgrund
  • boende, arbete och ekonomi
  • socialt nätverk och integrering.

Risk- och skyddsfaktorer

Risk- och skyddsfaktorer innebär förutsättningar som på olika sätt kan påverka barnet som föräldrarnas förmåga och tidigare erfarenheter, barnets egen personlighet och familjesituationen. Socialt nätverk, skolmiljö och tillgång på hälso-och sjukvård är andra exempel.

Risk- och skyddsfaktorer kan vara statiska, det vill säga sådant som redan har hänt och inte kan ändras men ändå påverkar. Dynamiska skydds- och riskfaktorer handlar om sådant som finns i barnets miljö och situation just nu och som i de flesta fall är möjliga att förändra.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Lägesrapporter
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Systematiska översikter och kartläggningar

​Informationsspecifikation för BBIC 3.2

Socialstyrelsen har uppdaterat informationsspecifikationen för BBIC, Barns behov i centrum (180326). Informationsspecifikationen beskriver det som ska dokumenteras när ett ärende handläggs med stöd av BBIC.

Ladda ner på Socialstyrelsens webbplats.

Socialstyrelsen