Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Stöd och behandling

Barn och ungdomar med depression kan få olika typer av psykologisk behandling. Vid medelsvår depression kan även läkemedelsbehandling vara aktuellt. Läkemedelsbehandling bör även erbjudas vid bipolär sjukdom.

​Stöd och behandling för barn och ungdomar vid depression handlar främst om olika former av psykologisk behandling. Vid medelsvår depression kan även läkemedelsbehandling vara aktuellt. Vid bipolär sjukdom bör hälso- och sjukvården erbjuda läkemedelsbehandling.

Psykologisk behandling vid depression

Vid depression hos barn och ungdomar finns olika typer av psykologisk behandling, exempelvis kognitiv beteendeterapi, interpersonell psykoterapi, dialektisk beteendeterapi, familjebehandling och familjeterapi.

Aktiv uppföljning

Depressiva symtom kan vara en övergående nedstämdhet eller något som utvecklas till en egentlig depression. Därför bör hälso- och sjukvården aktivt följa upp barn och ungdomar med depressiva symtom genom en stödjande kontakt och eventuell psykosocial behandling.

Aktiv uppföljning av aktuella symtom hos barn och yngre tonåringar med lindriga depressiva symtom består av en stödjande kontakt, som har målsättningen att öka barnets och familjens förmåga att hantera sin livssituation.

Vid uppföljningen av barn och yngre tonåringar ingår också att se till föräldrarnas psykiska hälsa och lotsa dem till behandling vid behov. När det gäller äldre tonåringar syftar den stödjande kontakten till att öka personens förmåga att hantera sin livssituation.

För äldre tonåringar ingår rådgivning om dygnsrytm, mat, motion, alkohol och andra droger liksom sexuellt riskbeteende.

Kognitiv beteendeterapi, kbt

Vid lindrig och medelsvår egentlig depression bör hälso- och sjukvården erbjuda barn och ungdomar psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi, kbt, i grupp eller individuellt.

Kbt är förstahandsvalet vid depressiva tillstånd. Behandlingen är en korttidsterapi som sträcker sig över 8–16 behandlingstillfällen. Kognitiv betyder tankemässig och kbt bygger på samspelet mellan tanke, känsla och handling. Grundidén är att våra tankar skapar känslor, som i sin tur skapar beteenden. För att hjälpa en patient måste man alltså komma tillrätta med personens negativa tankemönster. Terapiformen kan användas från cirka 8 års ålder.

Interpersonell psykoterapi, ipt

Interpersonell psykoterapi, ipt, har visat sig effektiv vid behandling av depressiva tillstånd. Ipt är en strukturerad form av korttidsterapi där man under 12–16 behandlingstillfällen fokuserar på relationer. Genom terapin får patienterna bland annat insikt i hur deras kommunikationsmönster fungerar, vad som inte är konstruktivt och hur de i stället kan uttrycka sig. Ipt har visat sig passa bra för ungdomar.

Dialektisk beteendeterapi, dbt

Dialektisk beteendeterapi, dbt, är skräddarsydd för unga självmordsbenägna kvinnor, men har också omarbetats för att passa självskadande tonårsflickor med stora humörsvängningar och svårigheter att kontrollera impulser. Många av ungdomarna är deprimerade med allvarliga självmordstankar. Behandlingen pågår i ungefär ett år och innehåller en kombination av individuell terapi och psykosocial färdighetsträning i grupp, och föräldraarbete. Gruppbehandlingen går ut på att öva relationshantering och konfliktlösning.

Familjebehandling och familjeterapi

Barn och unga behöver tillsammans med sina föräldrar få information om situationen, diagnosen och eventuella orsaker, och vilken behandling som passar bäst. Föräldrarna bör alltid vara engagerade i behandlingen. Familjebehandling kan även handla om att erbjuda hjälp och stöd till föräldrar så att de bättre klarar av föräldrarollen. Särskilt gäller det familjer med små barn.

I familjer med dysfunktionella relationsmönster och många konflikter behövs ofta även familjeterapi där man arbetar aktivt för att ändra relationsmönstren och få ett mer positivt familjeklimat.

Läkemedelsbehandling vid depression

Vid medelsvår egentlig depression bör hälso- och sjukvården erbjuda barn och ungdomar läkemedelsbehandling med antidepressiva (SSRI) eftersom de har god effekt på symtom och funktionsförmåga.

Att behandla barn och ungdomar med antidepressiva SSRI-preparat innebär vissa svårigheter och risker. Bland annat kan risken öka för självmordsbeteende och självdestruktivt beteende. SSRI-preparat kan även hämma längdtillväxten, liksom skelettuppbyggnaden och den sexuella utvecklingen. Andra barn och ungdomar har reagerat med mer oro, irritation och ilska.

Om ett barn eller ungdom får läkemedelsbehandling med antidepressiva behöver vuxna anhöriga få information om biverkningsrisken, så att de kan finnas som stöd och rapportera om eventuella oönskade effekter.

Läkemedelsbehandling vid bipolär sjukdom

I dag finns ganska många läkemedel som även ungdomar kan ta mot bipolaritet. Många personer med diagnosen bipolärt syndrom behöver fortsätta med läkemedel resten av livet.

Med adekvat behandling stabiliseras barnets eller den unga personens tillstånd, vilket innebär att symtomen i vissa fall försvinner helt, medan det i andra fall finns kvarstående lindriga symtom. För vissa personer kan symtomen vara betydande även i ett stabiliserat skede av sjukdomen.






Lyssna på podd om barn och unga med depression och ångestsyndrom

Poddavsnitt #30: Psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år har ökat med över 100 procent på tio år. För unga vuxna, 18-24 år, är ökningen närmare 70 procent. Hur känner man igen en depression eller ett ångestsyndrom hos barn och unga?  Vilka olika typer av behandlingar rekommenderas i de nya nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom? Lyssna på Lise-Lotte Risö Bergerlind, chef Regionalt kunskapsstöd för psykisk hälsa i Västra Götaland och Tord Ivarsson, docent barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen. (171213)

På djupet - en podd från Socialstyrelsen

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2017 

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2017. Riktlinjerna kommer att vara ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas när det gäller vård vid depression och ångestsyndrom.

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångetssyndrom 2017

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Beslut om subvention av läkemedel
Lägesrapporter
Läkemedelsrekommendationer
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Nationella Kvalitetsregister
Nationella riktlinjer
Rekommendationer och vägledningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser