Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Barn och unga Teman Dyslexi Åtgärder i skolan

Åtgärder i skolan

Det går inte att bota dyslexi. Men om elever i skolan får öva på koppling mellan språkljud och bokstäver på ett strukturerat sätt kommer läsning, stavning och läsförståelse att förbättras. Idag finns inga uppföljningar inom forskningen på vilka övriga åtgärder som verkligen fungerar men det finns datorprogram, mobilappar och andra verktyg för att stödja eleverna.

​Om elever med dyslexi får öva kopplingen mellan språkljud och bokstäver på ett strukturerat sätt förbättras deras läsförmåga, stavning, läsförståelse, läshastighet och förmåga att uppmärksamma språkets ljudmässiga uppbyggnad. Denna språkliga åtgärd har visat sig stärka elevens förmåga att läsa korrekt och snabbt.

Vanliga stöd som ges i skolan

Ett av många sätt att anpassa vardagen i skolan för elever med dyslexi är en specialdator med stavningskontroll och inbyggda ordböcker. De flesta datorer har i dag rättstavningsprogram som snabbt rättar fel och det blir en snabb och pedagogisk hjälp för eleven.

Ett annat vanligt stöd är talsyntes. Det är ett program som automatiskt läser upp det som står på skärmen. Att använda sig av linjal när man läser kan också göra det lättare att följa raderna. Talböcker kan ytterligare öka förmågan att läsa. Andra hjälpmedel kan vara att använda en bandspelare eller en diktafon istället för minneslappar.

Det går inte att uttala sig om nyttan av dessa alternativa verktyg, till exempel mobilappar, då det saknas studier på detta.

Lagen ger rätt att få hjälp

Skollagen säger att en elev i behov av särskilt stöd också ska få sådant stöd (Skollagen 3 kap 8 §). I skolor med resurs- eller kompetensbrist finns alltid risk att elever med stora och outredda svårigheter får mindre hjälp, eller ingen hjälp alls. Tillgången till kompetens är en rättvisefråga. Bristande eller varierad utbildning kan leda till ojämlikhet vad gäller åtgärder för elever med förmodad dyslexi.

Integritet eller öppenhet – varje barn har rätt till ett val

När ett barn eller en ungdom fått en dyslexidiagnos gäller rätten till integritet. Rätten till integritet innebär att det är elever och föräldrar som avgör i vilken grad diagnosen ska vara privat eller offentlig. Här måste man ta hänsyn till att barn och föräldrar kan ha olika uppfattning om exempelvis risk för stigmatisering. Detta ställer krav på flexibilitet hos lärare och annan skolpersonal.

Rätten till självbestämmande ställer också krav på personalen i samband med såväl utredning som åtgärder. Elever och föräldrar kan ha olika önskemål om insatserna och det kan vara svårt att avgöra vems självbestämmande som ska gälla.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd