Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Dyslexi

Dyslexi, som också kallas specifika läs- och skrivsvårigheter, är en ärftlig funktionsnedsättning. Kärnproblemet vid dyslexi är dålig ordavkodning som orsakas av en långsam omvandling av bokstäver och bokstavskombinationer till språkljud. Barnens svårigheter kan upptäckas och förebyggas tidigt under förutsättning att man har rätt kompetens inom BVC, förskola och skola.

 

​En uppskattning är att en till två elever i varje skolklass har dyslexi. Hos merparten av de barn och unga som drabbas är detta en medfödd funktionsnedsättning som innebär att det är svårt att lära sig att läsa, skriva, stava och förstå innehållet i en text. Oftast går denna nedsättning igen i släkten. Barn till föräldrar som bär på diagnosen har därmed större risk än andra att få dyslexi.

Ointresse ett av flera tidiga tecken

Dyslexi kan visa sig på flera olika sätt. Läsningen går långsamt, orden snubblar och blir till en oklar massa. För andra kan lässvårigheterna visa sig i form av att man läser fel, uttalar fel eller inte förstår texten. Gemensamt för personer med dyslexi är att de har svårt att hantera språkljud, så kallade fonem, och koppla samman dem med motsvarande bokstäver (grafem). Man talar om att det är svårt att koda av orden. Följden blir att de har svårt att läsa, skriva och stava. Ofta märks dessa tidiga tecken under den första lästräningen i skolan.

Symtomen kan se olika ut från elev till elev, men de vanligaste är

  • litet intresse för böcker och bokstäver
  • svårt att skilja på bokstävers olika språkljud, på rim eller att förstå språklekar
  • läsningen blir hackig, osäker och går långsamt
  • läsningen går snabbt, men innehåller många fel
  • ord utelämnas eller spegelvänds
  • svårt att komma ihåg det man just läst
  • inte kunna koppla lästa ord i en text till en betydelse i det egna ordförrådet.

Hela skolgången kan påverkas av att inte kunna läsa fullt ut

Eftersom fokus under de första skolåren helt och hållet ligger på läs- och skrivinlärning kan självkänslan påverkas negativt när eleven inte lyckas. Den härliga känslan i att knäcka läskoden kan utebli vilket kan vara frustrerande när alla kamrater redan är långt före i läsningen. Efter några år i skolan kan den som har lässvårigheter hamna efter även i andra skolämnen som matematik och engelska då dessa ämnen också utgår från att kunna läsa och skriva.

Eleven klarar därmed inte av att ta till sig lika mycket kunskap genom texten som sina kamrater vilket gör att ordförrådet och begreppsutvecklingen blir lidande. Medan elever i åldern 10–13 år i läs- och skrivsvårigheter läser cirka 100 000 ord på ett år hinner elever utan läs- och skrivsvårigheter under samma tid läsa mellan 10 och 50 miljoner ord.

För elever med dyslexi som inte får rätt stöd och hjälp i skolan kan avkodning av en text kräva så mycket energi att endast en mycket liten del blir kvar till att förstå texten. Vid prov kan därför skrivprocessen ta så mycket kraft att eleven inte hinner redovisa alla sina kunskaper. Ytterligare problem som kan komma med dyslexin är att det kan vara svårt att lära sig utantill, exempelvis multiplikationstabellen, telefonnummer och glosor.

Att få en dyslexidiagnos

Rätten att ställa en dyslexidiagnos är idag inte reglerad. I praktiken är det vanligt att psykologer, logopeder, läkare, lärare, speciallärare, specialpedagoger och skolsköterskor är involverade i dyslexiutredningar. Det är ofta specialpedagogen i skolan som på uppmaning av läraren upptäcker lässvårigheter hos en elev. Eleven kan ha halkat efter i lästräningen i skolan jämfört med resten av klassen, trots en bra undervisning.

Om en utredning visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska han eller hon ges sådant stöd (Skollagen 3 kap 8 §). Det är då viktigt att strukturerad undervisning sätts in så fort som möjligt för att hjälpa eleven. Skollagen är tydlig och den säger att det inte behövs en diagnos enligt hälso- och sjukvårdslagen för att stöd ska sättas in, men en utredning behöver göras av elevens pedagogiska behov.

Att tidigt förutsäga dyslexi

Det finns förmågor som har ett samband med dyslexi som kan mätas redan innan barnet börjar skolan, det vill säga innan barnet fått formell läs- och skrivundervisning. Det går att testa barnets bokstavskännedom, förmåga att uppmärksamma språkets ljudmässiga uppbyggnad (fonologiska medvetenhet) samt förmåga till snabb automatiserad benämningsförmåga. Brister i dessa förmågor har visat sig ha ett samband med dyslexi. Idag finns inget test på Barnavårdscentralen, BVC, som undersöker dessa förmågor.

Lässvårigheter kan bero på medicinska, språkliga eller sociala faktorer

Problem med läsning kan ha att göra med annat än dyslexi. Svårigheterna kan hänga samman med att eleven inte fått någon språklig stimulans hemifrån, att det finns brister i skolans lektioner eller för lite läsövning, men också koncentrationssvårigheter eller att barnet har ett annat modersmål. Dessutom kan andra faktorer, såsom medicinska, språkliga, emotionella eller sociala, ha betydelse för läs- och skrivproblemen liksom barnets begåvning.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd