Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Barn och unga Teman Hemlöshet Förebygga avhysningar

Förebygga avhysningar

Socialtjänsten har en viktig roll när det gäller att förebygga avhysningar från bostäder, så kallade vräkningar. Att förebygga avhysningar är en betydelsefull del i samhällets samlade insatser mot hemlöshet.

​Avhysning är den juridiskt korrekta termen för ordet ”vräkning” som ofta används i vardagligt tal. Begreppet ”vräkning” togs bort ur lagstiftningen (Utsökningsbalken) 1981.

​Avhysningar är en del av hemlöshetsproblematiken. Få händelser skapar en så stor risk för hemlöshet och en drastiskt försvagad position på bostadsmarknaden som att bli avhyst. Personer som en gång blivit avhysta har mycket svårt att åter komma in på bostadsmarknaden.

Cirka 20 procent av de som är hemlösa har någon gång blivit avhysta.

Även barnfamiljer berörs av avhysningar. En osäker boendesituation har negativ inverkan på bland annat barns trygghet, hälsa, skolgång och utbildningsresultat. Avhysningar innebär att redan utsatta familjer utsätts för stora påfrestningar som kan komma att följa barnen under lång tid. Avhysningar kostar mycket i personligt lidande och dessutom i rena samhällskostnader.

Förebyggande arbete

Framgångsrikt arbete med att förebygga avhysningar kännetecknas av samarbete mellan socialtjänsten, hyresvärdar och Kronofogden samt att socialtjänsten tidigt tar kontakt med hyresgästen och erbjuder råd och lämpliga stödinsatser.

Socialtjänsten har en skyldighet att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden i kommunen. I den uppsökande verksamheten handlar det till exempel om att erbjuda information till grupper som riskerar att vara särskilt sårbara samt ge stöd till enskilda individer. Den enskilde hyresgästen har ett eget ansvar att söka hjälp men i vissa fall kan personen vara förhindrad att ta det ansvaret och behöver information om vilken hjälp som finns. I vissa fall kan personen behöva motiveras att ta emot hjälp.

Inom socialtjänsten finns en rad insatser som kan fungera indirekt förebyggande mot avhysning. Här menas insatser som i första hand är tänkta att tillgodose andra behov men som bidrar till att risken för hyresskulder och störningar minskar. Några exempel är försörjningsstöd och boendestöd.

Läs mer: Indirekta förebyggande insatser inom detta tema

Grundläggande förutsättningar för att förebygga avhysningar

Kommunernas förutsättningar för hur arbetet med att förebygga avhysningar
organiseras och vilka resurser som behöver avsättas skiljer sig åt eftersom
problemen med avhysningar och hemlöshet varierar över landet. Att ha god kännedom om boendeförhållandena i kommunen är därför centralt.

Arbetet med att förebygga avhysningar kan organiseras på olika sätt. I vissa kommuner ingår det som en del i den ordinarie verksamheten, till exempel inom en mottagningsenhet eller inom ekonomiskt bistånd. Andra kommuner har anställt särskild personal som arbetar riktat mot hyresvärdar och enskilda för att finna fungerande lösningar vid risk för hyresskulder eller störning av grannar.

Oavsett hur kommunen organiserar arbetet underlättar det om det finns en tydlig kontaktväg till socialtjänsten när det gäller boendeproblem, exempelvis i form av en person eller funktion med direktnummer. Det är viktigt att samverkansparter och allmänhet utan svårighet kan få snabb kontakt med rätt instans inom socialtjänsten när det behövs.

För att kunna arbeta aktivt med att förebygga och förhindra avhysningar är det viktigt att socialtjänstens personal har kunskap om hur processen för avhysningar går till, vad lagen säger, vilka tidsfrister som gäller och om möjligheterna att agera. Även personal från bostadsföretag, Kronofogden och andra aktörer behöver ha relevant kunskap om detta samt om parternas olika roller och befogenheter.

Läs mer om avhysningsförloppet: Stöd för socialtjänsten i arbetet med att förebygga avhysningar, s. 28-36

Riskfaktorer och särskilda riskgrupper

En viktig förutsättning för att kunna förebygga avhysningar är att känna till och identifiera så kallade riskfaktorer för avhysning.

Individuella riskfaktorer

Individuella riskfaktorer för avhysning kan vara långvarig arbetslöshet, missbruksproblem, skuldproblem, spelberoende, psykisk eller fysisk ohälsa, demenssjukdom, familjevåld, långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd, tidigare hyresskulder eller tidigare hot om avhysning.

Strukturella riskfaktorer

Strukturella riskfaktorer är riskfaktorer som hör samman med brister inom socialtjänstens verksamhet. Några exempel:

  • Personlig kontakt tas endast med vissa grupper som är avhysningshotade, eller inte alls.
  • Avsaknad av interna rutiner för hur ett meddelande om uppsägning av en hyresgäst från hyresvärden ska hanteras.
  • Okunskap hos personalen om vräkningsprocessen och socialtjänstens möjlighet att självständigt förhindra en avhysning på grund av hyresskuld inom återvinningsfristen som är tre veckor.
  • Långa handläggningstider för ekonomiskt bistånd som kan innebära att återvinningsfristen hinner löpa ut.
  • Ignorerande av den svarta bostadsmarknaden som kan innebära att personen eller familjen som i praktiken bor i lägenheten går miste om stöd.

Vilka riskerar att bli avhysta?

Alla som inte betalar hyran i tid, inte sköter om sin lägenhet eller som stör sina grannar riskerar att bli avhysta. De hushåll som befinner sig i farozonen för att bli avhysta har ofta svaga nätverk och små ekonomiska ramar. Det handlar framförallt om personer som befinner sig i någon form av ekonomisk- eller social utsatthet till följd av relationsproblem, separation, långvarig arbetslöshet, psykisk eller fysisk sjukdom eller missbruk.

Äldre personer

Andelen personer som är 65 år och äldre ökar bland de som blir avhysta från sin bostad. Detta kan behöva uppmärksammas då det till exempel kan handla om personer som har drabbats av begynnande demens. Sjukdomen kan bland annat leda till en oförmåga att betala räkningar, även om ekonomiska medel finns. En annan konsekvens av sjukdomen kan vara att hyresgästen inte längre klarar av att sköta sin bostad så att sanitära olägenheter uppstår. En annan riskgrupp är äldre med låga pensioner som inte klarar av hyreshöjningar i samband med omfattande renoveringar.

Personer med missbruksproblem eller psykisk funktionsnedsättning

Det är sedan tidigare känt att personer med missbruksproblem är en riskgrupp när det gäller avhysning och hemlöshet. Ytterligare en riskgrupp är personer med psykiska funktionsnedsättningar som ofta har en utsatt situation i samhället. Många lever i ekonomisk utsatthet, social isolering och exkludering. Personer med erfarenhet av psykiatrisk slutenvård är överrepresenterade bland dem som har blivit avhysta. Personer med förmodad psykisk ohälsa förekommer också ofta i störningsärenden.

Personer som utsätts för våld i hemmet

Relationsvåld kan vara en anledning till att personer blir uppsagda från bostaden på grund av störningar eller hyresskulder. Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer under lång tid får ofta svårt att försörja sig genom arbete på grund av skador från våldet. Kvinnor som bryter upp från en våldsam relation kan även efter separationen vara fortsatt utsatta för ekonomiskt förtryck och hot om våld. De kan även utsättas för sabotage och störningar från sin före detta partner som kan medföra grund för uppsägning.

Personer med långvariga försörjningsproblem

Personer med försörjningsproblem ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå genom försörjningsstöd. Skälig levnadsnivå innebär i praktiken en relativt låg ekonomisk nivå jämfört med vad hushåll med egen försörjning normalt har. För den som under en längre tid lever under knappa ekonomiska omständigheter kan det vara svårt att få vardagsekonomin att gå ihop och problem kan uppstå med att betala hyran.

Information till hyresgäster

Hyresgäster behöver få kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter som är förknippade med ett hyresavtal. Detta är framförallt en fråga för hyresvärdarna.

Socialtjänsten har ansvar för att informera enskilda om möjligheterna att ansöka om ekonomiskt bistånd och annat stöd, exempelvis budget- och skuldrådgivning och bostadsbidrag. I kontakten med enskilda biståndssökande kan det vara lämpligt att stämma av att de känner till att hyran alltid måste betalas i förskott och att man måste säga upp ett hyresavtal skriftligt inför en flytt för att undvika fortsatt betalningsansvar.

Socialtjänsten har även möjlighet att genom uppsökande verksamhet erbjuda information till grupper som riskerar att vara särskilt sårbara samt ge stöd till enskilda individer och samverka med andra samhällsorgan, organisationer och andra föreningar.

En förutsättning för att hyresgästen ska kunna ta till sig informationen är att den utgår från personens individuella behov och förutsättningar. Det handlar exempelvis om sådant som språkförståelse och funktionsförmåga. De budskap som förmedlas måste vara raka och tydliga. Det ska exempelvis inte gå att misstolka innebörden i ett varningsbrev till hyresgästen från hyresvärden.

Hyresgästföreningen, brukar- och invandrarföreningar med flera har också en betydelsefull roll när det gäller att förmedla kunskap om frågor som rör bostäder och hyresförhållanden.

Samverkan

När det gäller socialtjänstens arbete med att förebygga avhysningar behövs samverkan som är anpassad utifrån lokala förhållanden. För att lyckas är det viktigt att samverkande parter upprättar och följer upp gemensamma rutiner som säkerställer formerna för samverkan.

Parternas olika intressen behöver tydliggöras i ett tidigt skede. De ska vara tydligt vilka roller, mandat och ansvar involverade aktörer har. Det är dessutom av största vikt att samtliga involverade har förtroende för varandras uppdrag och agerande. Vid samverkan är det viktigt att rollfördelningen är klargjord och tydlig även för den berörde hyresgästen.

Socialtjänstens sekretess vid samverkan

Hur sekretessbelagda uppgifter ska hanteras är en fråga som måste vara klargjord i samband med samverkan. Inom socialtjänsten gäller sekretess gentemot andra myndigheter och aktörer enligt 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL..

Att flera myndigheter samarbetar innebär inte att den sekretess som gäller mellan myndigheterna ändras, utan varje myndighet eller aktör är bunden av den egna sekretessen. Om personen det gäller samtycker till det kan man göra undantag för sekretessen. Även om det inte finns något sådant samtycke finns det situationer som medför att socialtjänsten i vissa fall ändå kan lämna ut uppgifter till andra myndigheter. Sekretessen gäller inte om en myndighet måste lämna ut en uppgift om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Sekretessen hindrar heller inte att en uppgift lämnas till någon annan myndighet, om en lag eller förordning anger att informationen ska lämnas ut. Därutöver finns möjlighet att i vissa fall lämna ut uppgifter till hälso- och sjukvården. Det framgår av 26 kap. 9 § OSL.

Exempel på modell för lokal samverkan

I flera kommuner i landet samverkar socialtjänsten med lokala hyresvärdar i syfte att nå hyresgäster redan innan hot om uppsägning kommer in till socialtjänsten. Ett sådant arbete förutsätter en regelbunden kommunikation mellan de olika aktörerna. Det kan handla om att socialtjänsten genom hyresvärden får information om hyresgäster som riskerar avhysning för att på så vis kunna agera och arbeta uppsökande innan hyresvärden gör en ansökan om avhysning. Erfarenheter visar att det är värdefullt för socialtjänsten att etablera ett organiserat samarbete med lokala hyresvärdar. Det underlättar dialog, gör det lättare att ta kontakt i ett tidigt skede och kan tydliggöra förväntningarna på varandra.

Arbetssättet i kommuner som följt upp sitt arbete med att förebygga avhysningar och kan se positiva resultat är likartat. Det kännetecknas i stora drag av att: 

  • Hyresvärdarna systematiskt informerar nya hyresgäster om rättigheter och skyldigheter och vad som kan hända om hyran inte betalas i tid eller om man stör sina grannar.
  • Hyresvärdarna är aktiva och kontaktar omgående hyresgäster som är sena med hyran genom SMS eller telefonsamtal istället för att bara skicka påminnelse per brev. De informerar också om möjligheten att söka stöd från socialtjänsten. 
  • Socialtjänsten och hyresvärdarna har gemensamma rutiner för samarbetet och dessa följs regelbundet upp.
  • Socialtjänsten har en särskild person eller funktion som hyresvärden alltid kan kontakta.
  • Socialtjänsten och hyresvärdarna har regelbundet gemensamma möten där hyresvärden kan informera om hyresgäster som av olika skäl riskerar att bli avhysta och som kan behöva stöd från socialtjänsten.
  • Socialtjänsten bedriver ett aktivt uppsökande arbete och medverkar efter samtycke från hyresgästen vid trepartssamtal för att hitta gemensamma lösningar på problemet.
  • Socialtjänsten och hyresvärden söker vid behov gemensamt upp hyresgäster som är svåra att nå.

Metodstöd - Hemma!

Kronofogden har i samarbete med                          
länsstyrelserna i Västernorrland,
Norrbotten och Västerbotten tagit
fram ett metodstöd till bostadsföretag och
kommuner som visar hur man kan
arbeta förebyggande mot avhysningar. 

Metodstöd - Hemma!

Stöd för socialtjänsten i arbetet med att förebygga avhysningar

Socialstyrelsens vägledning ger stöd för socialtjänstens arbete med att förebygga avhysningar från bostäder. Vägledningen tar upp socialtjänstens möjligheter och ansvar, processen för avhysningar och regelverken som styr. Här finns även vägledning för handläggningen av ärenden vid hot om avhysning i enskilda ärenden.

Stöd för socialtjänsten i arbetet med att förebygga avhysningar

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd