Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Barn och unga Teman Hjälpmedel Förskrivningsprocessen

Förskrivningsprocessen

Förskrivningsprocessen påbörjas när behovsbedömningen är genomförd och den enskilde och förskrivaren är överens om insatsen förskrivning av hjälpmedel. I förskrivningsprocessen ingår att prova ut och anpassa hjälpmedlet, att informera om det, instruera och träna samt följa upp och utvärdera hjälpmedlets funktion och nytta.

​Förskrivningsprocessen ska tillämpas om hjälpmedlet är en medicinteknisk produkt men kan även tillämpas för konsumentprodukter.
De olika stegen i förskrivningsprocessen är följande:

  • Prova ut och anpassa produkten till patienten. 
  • Specialanpassa vid behov – initiera och utfärda anvisning.
  • Informera.
  • Instruera och träna.
  • Följa upp och utvärdera.

Förskrivaren är ansvarig för att alla stegen i förskrivningsprocessen utförs. Det är möjligt att olika hälso- och sjukvårdspersonal hos en eller flera vårdgivare eller vårdansvariga verksamheter kan ansvara för en eller flera steg i processen.

För att patienten ska få en god och säker vård kan det i vårdgivarens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet tydliggöras vilket ansvar olika hälso- och sjukvårdspersonal har i processen och hur ett eventuellt överlämnande till annan sker.

Prova ut

När behovsbedömningen är avslutad och hjälpmedelsanvändaren och förskrivaren är överens om målet med att förskriva ett hjälpmedel ska en lämplig specifik produkt provas ut och anpassas. Personens behov av att fungera i sin miljö, den livssituation han eller hon befinner sig i och vilket hjälpmedel han eller hon föredrar ska vara avgörande.

Specialanpassa vid behov

Behovet av att specialanpassa ett hjälpmedel uppkommer när en persons hälsoproblem inte kan tillgodoses genom anpassning av hjälpmedel som finns att tillgå.

Eftersom den som utför en specialanpassning tar på sig ett stort ansvar är det viktigt att förskrivaren eller annan hälso- och sjukvårdspersonal försäkra sig om att det inte finns alternativa hjälpmedel som kan förskrivas istället innan en specialanpassning påbörjas.

För att bedöma eventuella risker för personen görs ofta en riskanalys i samverkan med den som ska utföra specialanpassningen.

Informera

Om olika alternativ

Valet av lämplig specifik produkt ska så långt som det är möjligt göras i samråd med hjälpmedelsanvändaren. Han eller hon ska, enligt patientlagen, få information om vilka hjälpmedel som finns för den aktuella funktionsnedsättningen. Om det finns olika alternativ som sjukvårdshuvudmannen erbjuder ska den enskilde ges möjlighet att välja det hjälpmedel som han eller hon föredrar.

Om det förskrivna hjälpmedlet

Informationen om hjälpmedlet och dess användning ska ges till patienten och eventuell närstående eller annan användare. Informationen bör lämnas både skriftligt och muntligt och vara anpassad till personens förutsättningar.

Informationen som ges ska vara tydlig och kunna förstås av personen. Då det är relevant bör även personal i personens omgivning, till exempel skola eller gruppboende, informeras. Det är viktigt att förskrivaren försäkrar sig om att den givna informationen blivit förstådd.

Det är bra om informationen anger när och av vem uppföljning av hjälpmedelsförskrivningen kommer att göras. Det är också bra om informationen anger vem som ska kontaktas om behoven eller förutsättningarna förändras, eller om hjälpmedlet inte fungerar på avsett sätt.

Instruera och träna

Den som förskriver ett hjälpmedel ansvarar för att hjälpmedelsanvändaren kan använda och hantera det. Det innebär att förskrivaren ansvarar för att instruera hur hjälpmedlet ska användas och träna hjälpmedelsanvändaren att använda hjälpmedlet. När hjälpmedlet ska användas av någon annan i omgivningen, till exempel en närstående är det viktigt att han eller hon får motsvarande instruktion och träning.

Följa upp och utvärdera funktion och nytta

När hjälpmedelsanvändaren har använt sitt hjälpmedel en tid ska uppföljning göras av om det förskrivna hjälpmedlet underlättar för hjälpmedelsanvändaren att fungera i sin miljö samt utvärderas mot uppsatta mål. En uppföljning ger också möjlighet att kontrollera att den information och de instruktioner som tidigare lämnats har uppfattats på ett korrekt sätt.

Samordna produkter och anpassning av användningsmiljö

Om en person har behov av flera olika hjälpmedel ska förskrivaren, enligt SOSFS 2008:1, ta hänsyn till det totala behovet av hjälpmedel. När ett nytt hjälpmedel förskrivs ska förskrivaren ta reda på att det fungerar tillsammans med tidigare förskrivna eller utlämnade hjälpmedel på ett ändamålsenligt och säkert sätt.

En bedömning ska också göras av personens hemmiljö. Om det finns behov av att anpassa hemmiljön för att befintliga och nya hjälpmedel ska fungera tillsammans på ett säkert sätt är förskrivaren ansvarig för att säkerhetsåtgärder vidtas. Om det finns behov av att förändra personens hemmiljö kan det bli aktuellt med bostadsanpassning. En bostadsanpassning kan initieras av förskrivaren eller annan hälso- och sjukvårdspersonal.

Om hjälpmedlet ska användas på annan plats än i hemmet, exempelvis i skolan, är det bra om förskrivaren gör samma typ av bedömning av den användningsmiljön.

Det är viktigt att efter samtycke från hjälpmedelsanvändaren, förvissa sig om att samordning mellan berörda verksamheter i till exempel landstinget, kommunen, skolan, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen sker på ett tillfredsställande sätt.

Konsultera eller remittera

I det fall förskrivaren inte själv har tillräcklig kompetens att exempelvis välja lämpligt hjälpmedel kan hälso- och sjukvårdspersonal med rätt kompetens konsulteras eller så kan personen remitteras till annan enhet.

Hjälpmedel som förskrivs är ett lån

Hjälpmedel som förskrivs är för hjälpmedelsanvändaren i de flesta fall ett lån från sjukvårdshuvudmannen. Hjälpmedlet får användas så länge behovet kvarstår men ska återlämnas när behovet upphör. Om behoven förändras kan hjälpmedlet anpassas eller bytas ut. Det återlämnade hjälpmedlet rekonditioneras och lämnas ut till en annan person.
Det finns vissa hjälpmedel som inte behöver återlämnas. Det kan vara specialanpassade produkter som är tillverkade till en namngiven person och inte är möjliga att återanvända.

Egenansvar

Om personens hjälpmedelsbehov inte omfattas av hälso- och sjukvårdens ansvar är han eller hon hänvisad till att själv köpa produkten inom sitt egenansvar. Personen ansvarar då för såväl inköp av produkten, eventuella justeringar, service och underhåll och försäkring. Förskrivaren kan ge råd utifrån sin yrkeskunskap och om rådet har betydelse för en god och säker vård för patienten ska det dokumenteras.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Lägesrapporter
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar