Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Utredning och diagnos

En diagnostisk utredning är aktuell om ett barn eller ungdom har symtom som kan förknippas med autismspektrumtillstånd, och som skapar allvarliga problem i vardagen. Läkare och psykolog gör utredningen.

​Vid autismspektrumtillstånd finns svårigheter med ömsesidigt socialt samspel och kommunikation, och nedsatt föreställningsförmåga med begränsad variation i beteenden, lekar och intressen. Diagnostik vid autismspektrumtillstånd syftar till att beskriva typiska symtom och dess yttringar och hur dessa påverkar det vardagliga livet.

En diagnostisk utredning är aktuell om ett barn eller ungdom har symtom som kan förknippas med autismspektrumtillstånd, och som skapar allvarliga problem för barnet eller ungdomen att fungera i vardagen.

Utredningen syftar till att förklara de svårigheter och begränsningar som barnet eller ungdomen har i sin vardag. En diagnos kan underlätta förståelsen, och ge underlag för ett lämpligt bemötande och planering av stöd- och behandlingsinsatser.

Läkare och psykologer utreder

Vid misstanke om autismspektrumtillstånd gör ett team inom den specialiserade hälso- och sjukvården en utredning, som ofta benämns som en neuropsykiatrisk utredning. Resultatet blir en kartläggning av styrkor och svagheter, och behov av insatser och stöd.

För att genomföra utredningen behövs en specialutbildad läkare, det vill säga en barnpsykiater, barnneurolog eller barnläkare med särskild kompetens inom området, och en psykolog med särskild utbildning inom området.

Vid utredningen gör teamet en noggrann genomgång av personens utveckling sedan tidig barndom. De gör också en bedömning av den aktuella situationen och av personens starka och svaga sidor. Tillsammans med ett flertal tester och ibland medicinska undersökningar, ligger genomgången och bedömningen till grund för beslutet om en diagnos.

Diagnosen kan ställas redan i småbarnsåldern, men även under hela barnets och ungdomens utvecklingsperiod.

Utredningens olika delar

Utredningen kan ha olika utformning och omfattning men följande delar bör ingå:

  • intervju med förälder eller annan närstående
  • observation av barnet eller ungdomen i vardagsmiljö och vid testsituationen
  • kartläggning av hur barnet eller ungdomen fungerar i förskola eller skola
  • en neuropsykologisk utredning
  • medicinsk utredning
  • samlad bedömning
  • skriftligt utlåtande
  • återföring av utredningsresultatet till föräldrar, barnet eller ungdomen och förskole- eller skolpersonal (efter samråd med vårdnadshavare).
Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Lägesrapporter
Läkemedelsrekommendationer
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Socialstyrelsens handböcker
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar