Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Socialtjänstens ansvar

Socialtjänsten har ansvar för att utreda barnets eller den unges behov av boende. Socialtjänsten i den kommun som får ett mer långsiktigt ansvar har samma ansvar för ensamkommande som för andra barn och unga i kommunen.

​Barn och unga som kommer till Sverige utan sina vårdnadshavare har samma rättigheter och omfattas i grunden av samma regelverk som andra minderåriga som av olika skäl inte kan bo med sina föräldrar.

Kommunens ansvar

Kommunerna ansvarar för det praktiska mottagandet av ensamkommande barn, det vill säga boende, särskilt stöd som barnet kan behöva och skolgång. Överförmyndaren i kommunen ska också utse en god man som företräder barnet. Systemet skiljer på kommuner utifrån var i processen de möter barnet: ankomstkommun och anvisningskommun. Barnet har samma rättigheter oavsett var i processen det befinner sig.

Ankomstkommunens ansvar

Ankomstkommun är den kommun där barnet först kommer i kontakt med en svensk myndighet. Ankomstkommunen ansvarar för det tillfälliga mottagandet. Socialtjänsten i ankomstkommunen ska inleda en utredning och tillgodose barnets eller den unges omedelbara behov av boende till dess att Migrationsverket beslutat vilken kommun barnet ska anvisas till.

Hur länge barnet ska vistas i ankomstkommunen och barnets situation avgör om socialtjänsten ska erbjuda andra insatser än boende.

När barnet anvisas till en annan kommun avslutas utredningen och eventuella insatser i ankomstkommunen. Socialtjänsten i anvisningskommunen inleder en ny utredning i samband med att de övertar ansvaret för barnet.

Anvisningskommunens ansvar

Anvisningskommunen är den kommun som får ett mer långsiktigt ansvar för barnet. Anvisningskommunen har samma ansvar för ensamkommande barn som för andra barn i kommunen.

Utredning och planering av insatser

I likhet med andra utredningar som rör barn eller unga syftar utredningen av ett ensamkommande barn till att få en bild av barnets behov och vilka eventuella insatser socialtjänsten kan behöva erbjuda.

En utredning ska aldrig göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet. Vilken information som behöver hämtas in och metodiken behöver anpassas till situationen. Exempelvis är det i utredningar av ensamkommande barns behov nödvändigt att använda tolk och att involvera den gode mannen.

I utredningar om ensamkommande barn är informationen som finns tillgänglig ofta begränsad. Beslutsunderlaget ska dock alltid innehålla den information som finns om barnets bakgrund och den aktuella situationen i olika avseenden, bland annat barnets nätverk i Sverige, skolgång och hälsotillstånd. De rubriker i dokumentationsstödet till BBIC som är relevanta kan användas. Utredningen ska också redovisa vilka överväganden som ligger till grund för beslutet.

Eftersom utredningen i dessa fall utmynnar i ett beslut om placering ska den innehålla en plan för den vård som socialtjänsten avser att anordna, en så kallad vårdplan.

Om det finns tillräcklig information som stödjer att placeringen kan bli stadigvarande kan utredningen avslutas i och med placeringen.

För barn och unga som placeras ska en genomförandeplan upprättas i det inledande skedet av placeringen. I samband med uppföljningen av genomförandeplanen kan det visa sig att socialtjänsten behöver inleda en ny utredning om barnets behov. Barnet kan exempelvis behöva omplaceras eller erbjudas kompletterande insatser av något slag.

Funktionsnedsättningar

Asylsökande barn och unga har rätt till stödinsatser enligt SoL för eventuella funktionsnedsättningar. Däremot har asylsökande inte rätt till insatser enligt LSS, eftersom det förutsätter att man är folkbokförd i en kommun.

Placering av barnet

I likhet med andra barn som behöver placeras ska socialtjänsten alltid överväga om barnet kan tas emot av någon anhörig eller närstående.

En placering görs normalt enligt socialtjänstlagen, SoL, och förutsätter samtycke av den gode mannen och barnet om det fyllt 15 år. I vissa fall måste barnet placeras tillfälligt i ett jourhem eller hos släktingar (nätverkshem). Så snart som möjligt ska barnet placeras mer långsiktigt i ett hem för vård eller boende, HVB, eller i ett familjehem.

Ytterligare en placeringsform för 16–20-åringar är stödboende som innebär ett eget boende med individanpassat stöd. Stödboende blir som regel aktuellt först som utslussning efter placering i familjehem eller HVB.

Utredning av familje- och jourhem

Socialnämnden får inte placera barn i ett familjehem eller ett jourhem utan att förhållandena i hemmet är utredda av en socialnämnd. Hemmet ska anses ha förutsättningar att tillgodose barnets behov. Utredningen ska omfatta intervjuer, hembesök och referenstagning. Kravet på utredning gäller oavsett om det rör sig om ett så kallat nätverkshem eller ett hem som barnet inte känner sedan tidigare. Det är inte tillräckligt att en privat verksamhet som svarar för konsulentstöd till hemmet har genomfört en utredning.

En särskilt utsedd socialsekreterare

När ett barn är placerat i ett familjehem, HVB eller stödboende ska det finnas en särskilt utsedd socialsekreterare, som ansvarar för kontakten med barnet. Socialsekreteraren har det övergripande ansvaret för att barnet får god vård. Han eller hon behöver samarbeta nära med boendepersonalen eller familjehemsföräldrarna och den gode mannen.

Uppföljning av placeringen

Socialtjänstens uppföljningsansvar innebär ansvar för regelbundna samtal med barnet, det aktuella hemmet och föräldrarna eller den gode mannen.

Nya behov kan uppmärksammas i den fortsatta kontakten och då kan kompletterande insatser från socialtjänsten, skolan eller hälso- och sjukvården bli aktuella. Det kan också bli nödvändigt att omplacera barnet.

Reglerna för övervägande respektive omprövning av vården gäller även vid placering av ensamkommande.

Ensamkommande barns försörjning

Barnets huvudsakliga uppehälle ska tillgodoses av det familjehem, jourhem, HVB eller stödboende där barnet bor. Barn som är asylsökande kan dessutom vid behov ansöka om dagersättning och särskilt bidrag enligt lagen om mottagande av asylsökande, LMA, hos Migrationsverket.

Dagersättningen ska räcka till kläder, skor, hygienartiklar, medicin, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. Den som har rätt till ersättning enligt LMA har inte samtidigt rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen för att täcka motsvarande behov.

Ensamkommande barn som uppges vara gifta

Personer under 18 år som kommer till Sverige och uppges vara gifta ska betraktas som barn. Om vårdnadshavaren inte finns i Sverige ska barnet räknas som ensamkommande.
Socialtjänstens ansvar är detsamma för barn som uppges vara gifta som för alla andra barn. Det gäller oavsett äktenskapets civilrättsliga status i Sverige.
Läs mer: Temat Barnäktenskap på Kunskapsguiden

Ensamkommande barn som är föräldrar

För ensamkommande barn som är föräldrar gäller samma regler som för andra ensamkommande barn, till exempel vad gäller god man, utredningskrav och skolgång. Men situationen kan ställa särskilda krav på boendets utformning.

Barn till ensamkommande barn är däremot inte ensamkommande eftersom det har anlänt till Sverige med sin förälder eller sina föräldrar. Socialtjänstlagens regler om skydd och stöd för barn omfattar det lilla barnet.

Omslag till Ensamkommande barn och ungdomar - HandbokEnsamkommande barn och unga – Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter

Ensamkommande barn och unga – Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter ger svar på frågor som uppkommer i socialtjänstens handläggning av ärenden som rör ensamkommande asylsökande barn och unga.

Ensamkommande barn och unga – Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter

Seminarium: Särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor

Vad är det som driver barn att ta sig hela vägen från Marocko till Sverige? Hur behandlas de längs vägen? Vad behöver barnen för att få en fast grund och tillvaro? Länsstyrelsen  i Stockholm har skrivit en rapport om särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor.  Maria von Bredow berättade om rapporten i ett seminarium under Barnrättsdagarna i Örebro i april 2018 och kan ses på UR Samtiden. Arrangör var Stiftelsen Allmänna barnhuset.

Särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor på URplay

webbutbilning ensamkommande.PNGWebbutbildning om olika aktörers ansvar

En webbutbildning som ska tydliggöra olika aktörers ansvar för ensamkommande barn och unga. Utbildningen går genom socialtjänstens, Migrationsverkets, överförmyndarens, hälso- och sjukvårdens och skolans ansvar.
Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Lägesrapporter
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser

​Ensamkommande barn som försvinner

Under 2018 ska samtliga länsstyrelser tillsammans med andra relevanta aktörer ta fram enhetliga regionala rutiner för både det förebyggande arbetet och för när ett barn försvinner.

Du hittar länkar till samtliga regionala länsstyrelser och deras handlingsplaner på Länsstyrelsen i Stockholms läns webbplats

​Nationellt metodstöd mot prostitution och människohandel - NMT

Misstänker du människohandel?
Ring 020-390 000
NMTs webbplats hittar både du som är yrkesverksam och du som arbetar ideellt råd och vägledning.

Här hittar du kontaktuppgifter till regionkoordinatorer som kan bistå och länka till rätt instans i frågor som rör människohandel

​Stödmaterial och samlad information

På Socialstyrelsens webbplats finns stödmaterial och samlad information för dig som i ditt arbete i vården och omsorgen möter asylsökande och andra flyktingar.

Vård och omsorg för asylsökande och andra flyktingar på Socialstyrelsens webbplats