Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Skolgång och hälsa

Placerade barns skolgång och hälsa är ett gemensamt ansvar.
Socialnämnden har det övergripande ansvaret men verksamheter som skola, hälso- och sjukvård och tandvård, och HVB behöver ta sin del av ansvaret och samverka.

Till dig som ansvarar för introduktionen
Komplettera gärna genomgången av kunskapsområdet med
- verksamhetens rutiner för samverkan
- samordnad individuell plan, SIP.

​Barn och unga som växer upp i samhällsvård har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. Trots att placerade barn och unga har samma rätt till skola, utbildning, sjukvård och tandvård som övriga barn, får de inte tillgång till dessa instanser i samma utsträckning. Därför har dessa barn och unga sämre hälsa och sämre förutsättningar att komma ut i arbetslivet när de blir vuxna. Att genomföra skolgången upp till och med gymnasium är idag oftast en förutsättning för att komma in på arbetsmarknaden.

Läs mer: Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar på Socialstyrelsens webbplats

Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar

Socialnämnden har det övergripande ansvaret för att placerade barn och unga ska få sina behov tillgodosedda. Men verksamheter som skola, hälso- och sjukvård och tandvård och HVB behöver ta sin del av ansvaret och samverka.

HVB-verksamheten ska upprätta rutiner för samverkan med bland annat skolan och hälso- och sjukvården för att säkerställa att den placerade personen får sina behov av hälso- och sjukvård och tandvård, skolgång, sysselsättning och fritidsaktiviteter tillgodosedda.

Under placeringstiden ska verksamheten säkerställa att de placerade får tillgång till en god vård och utbildning på lika villkor som alla andra. Hur det ska gå till ska framgå av genomförandeplanen.

Personalen står för den dagliga omsorgen för barnet eller den unge med stöd i läxläsning och egenvård och har en central roll i att motivera de placerade att fullfölja sin skolgång och eventuella insatser inom hälso- och sjukvården eller tandvården i enlighet med genomförandeplanen.

Under placeringen har HVB-personalen ofta återkommande kontakt med skolan, följer med till läkarbesök och deltar i andra samverkansmöte runt den placerade. Ofta kan också personalen, genom sin dagliga kontakt med barnet eller den unge, uppmärksamma om han eller hon har behov av ytterligare stöd runt skolgång och hälsa. 

Socialnämndens ansvar

Socialnämnden har det övergripande ansvaret för att placerade barn och unga får god vård och tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård och tandvård under placeringen. Hur det ska genomföras i praktiken ska framgå av genomförandeplanen.

En socialsekreterare som är särskilt utsedd av socialnämnden ska följa barnets vård under placeringstiden. Socialsekreteraren ska kontinuerligt inhämta uppgifter om hur barnet mår fysiskt och psykiskt från barnet självt och från personalen vid HVB. Likaså ska socialtjänsten följa upp planerade hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive tandvård genom fortlöpande kontakt med yrkesverksamma inom området.

Skolgång

När en placerad elev börjar i en skola i den mottagande kommunen ska rektorn ta ställning till om eleven har behov av någon form av särskilt stöd. Ibland kan skolan bedöma att det inte är möjligt eller lämpligt för eleven att vistas i en vanlig skolmiljö eller undervisas i alla ämnen. Sådana avvägningar måste man göra ibland – kanske framför allt i inledningen av vården. Men utgångspunkten måste vara att barnets eller den unges rätt till likvärdig utbildning ska tillgodoses så snart som möjligt.

Personalen på HVB har en viktig uppgift i att samverka med skolan för att säkerställa att den unge får tillräckligt stöd och att motivera och stötta barnet eller den unge i skolgång och läxor.

Även ungdomar som inte längre är skolpliktiga bör ges möjlighet till fortsatt utbildning på en gymnasieskola eller erbjudas lämpliga individuella åtgärder som underlättar för henne eller honom att komma in på arbetsmarknaden.

Hälsa

Placerade barn och unga behöver som andra barn och unga vaccinationer och olika typer av hälsokontroller. De behöver också stöd i frågor som rör hälsan, exempelvis motion, kost och sömn. De kan också ha särskilda behov på grund av sjukdomstillstånd och vara i behov av läkemedelsbehandling eller rehabilitering som hälso- och sjukvården ansvarar för eller har bedömt som egenvård.

Personalen på HVB har en viktig roll i det praktiska arbetet för att säkerställa att den placerade får sina behov runt hälsa tillgodosedda. HVB-verksamheten ska se till att barnet eller den unge får kontakt med hälso- och sjukvården när de behöver. Verksamheten ska också se till att barn eller unga får kontinuerlig uppföljning av läkare eller sjuksköterska om de behöver.

Personalen behöver även ha kunskaper för att uppmärksamma behov av hälso- och sjukvårdsinsatser på grund av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning hos barnet eller den unge.

Läs mer:

Uppmärksamma utsatthet inom aktuellt tema

Temat Psykisk ohälsa hos barn och unga på Kunskapsguiden

Samordnad individuell plan, SIP

När ett barn eller en vuxen har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården finns det vissa särskilda krav på åtgärder för samverkan. Bland annat ska man upprätta en samordnad individuell plan, SIP.

Kommunen eller landstinget ansvarar för att en SIP upprättas men det är vanligt att personal på HVB medverkar när en SIP upprättas runt ett placerat barn. Därför behöver personalen kunskaper om SIP.

Läs mer:

SIP för barn – webbutbildning om samordnad individuell plan på SKL:s webbplats

Frågor och svar om samordnad individuell plan, SIP, på Socialstyrelsens webbplats

Egenvård

När ett barn eller en ung person själv eller med hjälp av vårdnadshavare har hand om sin medicinering räknas det som egenvård.  Endast legitimerade yrkesutövare inom hälso- och sjukvården ska göra bedömningen om en person kan utföra hälso- och sjukvårdsåtgärder som egenvård. När barnet eller den unge skrivs in på ett HVB kan man behöva göra en ny bedömning eftersom förutsättningarna ändrats.

Ett HVB behöver bra rutiner och arbetsätt för hur personalen på ett säkert sätt ska hjälpa de placerade med egenvård. Om egenvårdsbedömningen inte är aktuell, kan verksamheten tillsammans med den enskilde kontakta den som har gjort egenvårdsbedömningen för att få en ny bedömning och planering.

Egenvårdsbedömningen och planeringen ska vara dokumenterad och föras till personakten med hänsyn till reglerna om sekretess och tystnadsplikt. Personalen ska även dokumentera om de hjälper till med egenvården.

När barn eller unga i verksamheten har hand om sin medicinering behöver personalen kunskaper för att kunna ge rätt läkemedel vid rätt tidpunkt. De behöver även ha kunskap om vilka symtom och biverkningar de ska vara uppmärksamma på vid enskilda individers sjukdomar och veta när de ska kontakta ansvarig inom hälso- och sjukvården.

Ibland kan det vara nödvändigt att låsa in läkemedel så att ingen obehörig får tillgång till dem. Men då måste verksamheten komma överens med den enskilde om hur det ska gå till eftersom läkemedlen är den enskildes egendom.

Läs mer:

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård – Meddelandeblad på Socialstyrelsens webbplats

Senaste version av SOSFS 2009:6 Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård på Socialstyrelsens webbplats

​Guide för socialtjänstens arbete med barn och unga

Socialtjänsten i varje kommun ska verka för att barn och unga växer upp under trygga förhållanden. I arbetet med barn som far illa är de skyldiga att samverka med bland annat hälso- och sjukvården, skolan och polisen.
I guiden finns allt material som  Socialstyrelsen tagit fram för stöd i arbetet med barn och unga inom socialtjänsten samlat.
Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Lägesrapporter
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser
 

 Teman