Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Uppdrag och ansvar

Socialnämnden beslutar om ett barn eller en ungdom ska placeras i ett HVB. Vården på ett HVB ska utgå från socialnämndens uppdrag, vårdplan och genomförandeplan. Socialnämnden har det övergripande ansvaret för att den placerade får rätt stöd och hjälp under placeringstiden.

Till dig som ansvarar för introduktionen
Komplettera gärna genomgången av kunskapsområdet med
- verksamhetens tillståndsbevis (för privata verksamheter)
- personakt med uppdrag, vårdplan och genomförandeplan
- verksamhetens ledningssystem
- verksamhetens rutiner för samverkan.

​Barn och unga som behöver vård utanför det egna hemmet kan placeras
i ett hem för vård eller boende, HVB, efter beslut av socialnämnden.
Den vård som ges ska utgå från socialnämndens uppdrag, vårdplan och genomförandeplan. Socialnämnden har det övergripande ansvaret för att barnet eller den unge får det stöd och den hjälp som han eller hon behöver under placeringstiden.

Det är viktigt att vårdinnehållet uppfattas som meningsfullt för barnet eller den unge och att vården bygger på respekt för henne eller honom. Barnet eller den unge och vårdnadshavare eller god man ska så långt som möjligt vara delaktiga i utformningen, genomförandet och uppföljningen av vården.

Vårdbehoven kan ändras över tid och därför är det viktigt att både socialnämnden och HVB regelbundet följer upp behoven tillsammans med den placerade för att säkerställa att barnet eller den unge får den vård som han eller hon har behov av. Under placeringen behöver personalen även samverka både med barnets vårdnadshavare och med andra viktiga aktörer runt barnet för att han eller hon ska få sina behov tillgodosedda. Personalen i verksamheten ska dokumentera genomförandet och uppföljningen av vården.

Privata HVB har tillståndsplikt

Privata HVB måste ansöka om tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, innan de får starta. Av tillståndet framgår bland annat vilken målgrupp verksamheten ska ta emot, hur många barn verksamheten är avsedd för och vem som är föreståndare.

Läs mer: Allmänt om tillstånd enligt SoL och LSS på IVO:s webbplats

Hemmet ska vara lämpligt för den som skrivs in

Innan föreståndaren beslutar att skriva in någon i verksamheten ska föreståndaren kontrollera att hemmet är lämpligt för den som ska skrivas in. Bedömningen ska bland annat utgå från nämndens bedömning av barnets eller den unges vårdbehov i förhållande till verksamhetens arbetssätt och metoder, och personalens kompetens. Föreståndaren ska också bedöma om vården kan ges under trygga och säkra former, och om placeringen kan innebära negativ påverkan mellan de barn som är placerade på hemmet.

Föreståndaren ska snarast underrätta socialnämnden om föreståndaren under genomförandet av vården bedömer att barnet eller den unge omöjliggör eller allvarligt försvårar meningsfulla vård- eller hjälpinsatser för sig själv eller andra som vistas där, eller om barnet eller den unge behöver annan vård än den hemmet kan erbjuda.

Läs mer:

HSLF-FS 2016:55 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende

Socialtjänstförordningen (2001:937) 3 kap. Vård utanför det egna hemmet 11 § och 15 §

Vården utgår från uppdrag, vårdplan och genomförandeplan

Innan placeringen gör socialnämnden en plan för vården, en så kallad vårdplan. Av vårdplanen framgår barnets eller den unges behov, vilka insatser som planeras och målet med vården.

I samband med att placeringen påbörjas gör socialnämnden också en plan för vårdens genomförande, en så kallad genomförandeplan, i samråd med barnet eller den unge, vårdnadshavare eller god man och personalen i verksamheten. Genomförandeplanen utgår från vårdplanen och beskriver när och hur vården ska genomföras och tydliggör ansvar och roller mellan hemmet, vårdnadshavaren eller den gode mannen, socialtjänsten och eventuellt andra verksamheter. Av genomförandeplanen ska det också framgå hur barnets eller den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas.

Utföraren bör även upprätta en egen genomförandeplan utifrån nämndens uppdrag och vårdplan. Syftet är att få en tydlig struktur för genomförandet och uppföljningen, och mer i detalj planera och dokumentera hur en insats ska utföras av personalen. Genomförandeplanen bör användas som utgångspunkt för fortlöpande anteckningar i journalen.

Om barnets eller den unges behov av stöd och hjälp förändras under placeringen kan det bli aktuellt att kontakta socialtjänsten så att de kan göra en bedömning om vårdens innehåll behöver revideras.

Läs mer:

Vård och behandling på HVB inom aktuellt tema

Delaktighet och inflytande inom aktuellt tema

Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, kapitel 10, på Socialstyrelsens webbplats

Barn och unga i familjehem och HVB – Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter, Om vårdplan s. 157-161, på Socialstyrelsens webbplats

Barn och unga i familjehem och HVB – Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter, Om genomförandeplan, s. 186-191, på Socialstyrelsens webbplats

Samverkan

Placerade barn och unga ska få insatser utifrån en helhetsyn på barnets eller den unges situation och behov. Samverkan är många gånger en förutsättning för att de ska få sina behov tillgodosedda. Personalen på HVB behöver därför samverka med socialtjänsten, skolan, hälso- och sjukvården och andra viktiga aktörer runt barnet eller den unge. Den enskildes behov av insatser avgör vilka verksamheter som behöver samverka och på vilket sätt.

I all samverkan är barnet och dess vårdnadshavare eller den unge medaktörer och ska så långt som möjligt göras delaktiga i planering, genomförande och uppföljning av stöd och insatser. Vid bedömning av vilken information som kan lämnas ut vid samverkan med andra aktörer behöver hänsyn tas till regler om sekretess och tystnadsplikt.

God man för ensamkommande barn

En god man för ensamkommande barn träder i både vårdnadshavares och förmyndarens ställe och har rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör barnet. Det gäller både personliga, ekonomiska och rättsliga frågor men hänsyn ska tas till barnets synpunkter och önskemål.

Den gode mannen ska vara det nav kring vilket barnets alla angelägenheter samordnas och behöver hålla sig informerad om barnets situation för att kunna genomföra sitt uppdrag. Han eller hon behöver därför ha regelbunden kontakt inte bara med barnet utan också med barnets HVB och skola.

Samverkan med vårdnadshavare och god man

Vården på HVB bör utformas så att den främjar barnets eller den unges kontakt med anhöriga och andra närstående, och hemmiljön. Personalen kan behöva hjälpa barnet eller den unge i kontakten med sina anhöriga genom att se till att det finns möjlighet att hålla kontakt lämpligast sätt. Om de anhöriga befinner sig i andra länder kan kontakten exempelvis ske genom internet, brev eller telefon.

Vid frivilliga placeringar av barn är vårdnadshavarens samtycke en förutsättning för vården. För ensamkommande barn ska den gode mannen ge samtycke.

Vårdnadshavaren ska vara delaktig i utformandet av genomförandeplanen och verksamheten ska samverka med vårdnadshavaren under placeringstiden. Vid en frivillig placering har vårdnadshavaren enligt lag rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter och ska se till att barnets behov av omvårdnad, trygghet och god fostran blir tillgodosedda.

Vårdnadshavare ska främst avgöra frågor som har betydelse för barnets framtid. HVB-personalen ansvarar för barnets dagliga omsorg och ska fatta beslut i frågor om till exempel barnets mat, kläder, sovtider och hur barnet ska tillbringa sin fritid. Men beslut i frågor som rör barnets skolgång och bosättning och andra större beslut ska fattas gemensamt av vårdnadshavarna. För ensamkommande barn fattar den gode mannen dessa beslut. Om verksamheten har svårt för att bedöma vem som ska ta ett visst beslut kan de behöva rådgöra med socialtjänsten.

Samverkan med vårdnadshavare eller god man kan även vara viktig vid placering med stöd av LVU. Socialtjänsten reglerar i dessa fall om samverkan med vårdnadshavaren är lämpligt och hur det i så fall ska genomföras.

Samverkan med socialtjänsten

Socialnämnden har det sammanhållna ansvaret för den placerades vård och ska följa vården genom besök i verksamheten, enskilda samtal med barnet eller den unge och samtal med vårdnadshavaren eller god man. Barnet eller den unge har rätt att på egen hand ha kontakt med socialtjänsten.

Personalen på ett HVB kan ta kontakt med socialtjänsten om de är oroliga för ett inskrivet barn eller ungdom, eller om de upplever att barnets eller ungdomens vårdbehov har förändrats och att socialtjänsten behöver göra en bedömning om vårdens innehåll behöver revideras.

För att vården ska kunna avslutas på bästa sätt är det viktigt att socialnämnden i god tid planerar för och vidtar de åtgärder som behövs för att underlätta för hemflytt eller flytt till ett eget boende efter att placeringen upphört. I god tid innan vården upphör ska socialnämnden få uppgifter från HVB om hur den enskilde kan förberedas för tiden efter att placeringen har avslutats, om det inte finns hinder enligt bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt.

Läs mer:

Temat Samverkan kring barn och unga på Kunskapsguiden

Samverkan för barnets bästa – en vägledning kring barns som behöver insatser från flera aktörer på Socialstyrelsens webbplats

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga – en sammanfattning om ansvarsfördelning på Socialstyrelsens webbplats

Skolgång och hälsa inom aktuellt tema

Tystnadsplikt

Personal på HVB har tystnadsplikt, vilket innebär att personalen inte får sprida information om de barn och unga som bor i verksamheten. Ett undantag är till exempel uppgiftsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § tredje stycket i socialtjänstlagen, SoL. Tystnadsplikten gäller både information om den enskilde som verksamheten får innan placeringen, i form av utredning och uppdrag, och information som personalen får under placeringstiden. Den som bryter mot en bestämmelse om tystnadsplikt kan dömas för brott mot tystnadsplikt.

Läs mer:

Sekretess- och tystnadspliktsgränser – I socialtjänsten och i hälso- och sjukvården på Socialstyrelsens webbplats

Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, del 6, på Socialstyrelsens webbplats

Dokumentation på HVB

Under vårdtiden ska personalen dokumentera genomförandet och uppföljningen av den beslutade insatsen. Av dokumentationen ska man kunna följa vården och väsentliga händelser. Det ska även framgå om den placerade har framfört några klagomål på genomförandet av insatsen och vilka åtgärder som i så fall har vidtagits.

Läs mer: Dokumentation på HVB inom aktuellt tema

Uppmärksamma utsatthet

Personalen har även ansvar för att uppmärksamma olika former av utsatthet inom verksamheten. Verksamheten ska vara inkluderande, trygg och tillgänglig för alla som vårdas på hemmet. Verksamheten ska ha rutiner för hur personalen ska förebygga, uppmärksamma och agera vid kränkningar, övergrepp, hot, våld och självskadebeteenden.

Läs mer: Uppmärksamma utsatthet inom aktuellt tema

Säkerhet på HVB

Föreståndaren ansvarar för att det finns ordningsregler i verksamheten i syfte att skapa trygghet och säkerhet för alla som vistas där.  Reglerna ska vara tillgängliga och välkända för både boende och personal.

All personal på HVB är enligt SoL skyldig att genast anmäla till socialnämnden om man i verksamheten får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Anmälan ska göras direkt till socialtjänsten.

Personalen är även skyldig enligt bestämmelserna om lex Sarah att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden som drabbar en eller flera i verksamheten. Rapporten ska lämnas till en utsedd person inom verksamheten.

Läs mer: Säkerhet på HVB inom aktuellt tema

​Guide för socialtjänstens arbete med barn och unga

Socialtjänsten i varje kommun ska verka för att barn och unga växer upp under trygga förhållanden. I arbetet med barn som far illa är de skyldiga att samverka med bland annat hälso- och sjukvården, skolan och polisen.
I guiden finns allt material som  Socialstyrelsen tagit fram för stöd i arbetet med barn och unga inom socialtjänsten samlat.
Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Lägesrapporter
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser
 

 Teman