Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start EBP Systematisk uppföljning 4. Beskriva situationen efter insats

4. Beskriva situationen efter insats

När en insats är avslutad bör omfattningen av klienternas huvudsakliga problem mätas på samma sätt som innan insatsen startade. För att göra meningsfulla analyser på gruppnivå kan man kategorisera klienternas förändring i varje enskilt ärende på ett generellt sätt.

 

​När en insats är avslutad bör omfattningen av klientens huvudsakliga problem mätas på samma sätt som innan insatsen startade. Om en standardiserad bedömningsmetod användes för att skatta det huvudsakliga problemet, är det ofta lämpligt att använda samma bedömningsmetod för uppföljningsmätningen.

Vid uppföljning efter avslutade insatser kan förändringen beskrivas som skillnaden mellan två eller flera tidpunkter. Förändring kan handla om minskade problem, mindre behov av hjälp, högre livskvalitet, bättre fysisk hälsa, men också mer problem eller mer behov av hjälp.

Att mäta måluppfyllelse på gruppnivå

Det är viktigt att arbeta med individuella konkreta mål tillsammans med klienten. Men då formuleras troligtvis mål av skilda slag för klienter med samma huvudsakliga problem. För den individuella uppföljningen är en mätning av förändring av huvudsakligt problem efter insats tillräcklig. För att kunna göra meningsfulla analyser på gruppnivå av vilka förändringar som sker och hur de relaterar till formulerade mål är det möjligt att kategorisera förändringen i varje enskilt ärende på ett generellt sätt, det vill säga på ett sätt som är oberoende av det specifika problemet och målet.

En generell skala för måluppfyllelse skulle exempelvis kunna innehålla följande fyra kategorier:

  • positiv förändring och målet uppfyllt
  • positiv förändring men målet inte uppfyllt
  • ingen förändring
  • negativ förändring.

Med dessa fyra kategorier blir det möjligt att analysera hur väl de individuella målen uppnås i hela gruppen, i olika undergrupper men också vilken riktning förändringen har oavsett om målen uppfylls.

Mätningar endast efter insats

Ibland är det inte möjligt att göra en mätning av det huvudsakliga problemet före insats. Det kan ändå vara meningsfullt att mäta klientens situation efter avslutad insats eftersom det kan ge värdefull information om den konkreta situationen för klienten. Ett centralt mått är andelen klienter som återaktualiseras under exempelvis det senaste året. När en klient själv skattar en upplevd förändring i efterhand finns det ett stort utrymme för felkällor, till exempel minnesfel. När slutsatser om förändringar ska dras är därför separata mätningar som görs både före och efter insats att föredra.

Brukarundersökningar

Brukarundersökningar ger information om hur klienter upplever de insatser som ges vid en verksamhet. Klienternas uppfattning utgör en viktig aspekt på kvaliteten i verksamheten och kompletterar informationen om insatsernas resultat när det handlar om förändring.

Brukarundersökningar kan omfatta tre aspekter av kvalitet.

  1. Den första är upplevd förändring och fångas med frågor som till exempel: I vilken grad har deltagandet i insatsen löst dina problem?
  2. Den andra handlar om tillfredsställelse med specifika komponenter i insatsen och kan fångas med frågan: Är det någon komponent i insatsen som du är särskilt nöjd eller missnöjd med?
  3. Den tredje aspekten gäller tillfredsställelse med tjänsten i stort, till exempel: Hur nöjd är du med det bemötande du fått under insatsen?

Det är förstås av stort intresse att följa upp hur klienters upplevelse av insatser hänger ihop med olika insatser och uppnådda mål. Det är dock mindre lämpligt att dra slutsatser om förändring enbart utifrån klienters upplevelser.​

Gå vidare till 5. Sammanställa uppgifterna

Hjälpte informationen på den här sidan dig?