Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start EBP Systematisk uppföljning 6. Analysera resultaten

6. Analysera resultaten

När klienternas uppgifter är sammanställda är nästa steg att analysera resultaten. När resultaten från både för- och eftermätningar finns går det att undersöka om förändringen går i riktning mot målet för olika grupper av klienter.

 

​När klienternas uppgifter är sammanställda är nästa steg att analysera resultaten. Om det inte finns något att jämföra mot kan det vara svårt att värdera resultaten. Det blir lättare när systematisk uppföljning bedrivits under en rad år eller om andra arbetsplatser eller verksamheter samlat in samma information. Då går det att dra slutsatser om utvecklingen över tid är positiv respektive hur väl den egna verksamheten står sig i jämförelse med andra.

Förändringar hos klienterna

När resultaten från både för- och eftermätningar finns går det att undersöka om förändringen går i riktning mot målet för olika grupper av klienter. Genom att kombinera tre typer av uppgifter – målgrupp, insats och förändring i problematik – är det lättare att förstå hur de tre samspelar: har klienter med problematik A som fått insats B förbättrats mer än de som fått insats C?

Om uppföljningen visar på en förbättring för hela gruppen är det positivt. Men eftersom gruppresultatet visar ett genomsnittsvärde finns det ofta variationer i gruppen, det vill säga förändringar i såväl positiv som negativ riktning bland individerna i gruppen. En viktig fråga är till exempel om det finns grupper av klienter som systematiskt får insatser som inte är kopplade till deras behov.

Även för klienter med oförändrat resultat bör variationen i gruppen kontrolleras. Det är viktigt att försöka ta reda på i vilka avseenden de skiljer sig från dem som lyckats bättre. Undersök exempelvis om insatsen har genomförts på rätt sätt, om klienterna tagit del av insatsen i den utsträckning som avsetts och om aktiviteter och metoder matchar hjälpbehoven. Man kan också fundera på om mätmetoderna kunnat fånga upp de förändringar som skett.

Yttre omständigheter, som exempelvis händelser i klienternas liv, kan påverka förändringen hos enskilda klienter på ett positivt eller negativt sätt. Ett sätt att få kunskap om det är genom att fråga klienterna om andra händelser inträffat som är viktiga.

Analysera förändringar hos klienter med:

  • både förbättringar och försämringar
  • oförändrat resultat
  • försämrat resultat
  • förändringar i andra avseenden än de förväntade.

Förändringar i andra avseenden än de förväntade

En insats sätts i allmänhet in i syfte att förbättra klientens livssituation. Utifrån de teorier som insatserna bygger på och deras syfte och mål är det möjligt att förvänta sig vissa typer av förbättringar för klienterna.

När förändring mäts kan det vara idé att även följa upp andra närliggande mål. Det kan hända att det då upptäcks systematiska förändringar på andra områden än de förväntade.
Om endast förändringar som inte var förväntade hittas ger det en anledning att granska insatsens mål och innehåll. Resultatet kan tyda på att insatsen inte bygger på någon välgrundad teori eller att målen är felaktigt beskrivna. En annan möjlighet är att insatsens innehåll inte stämmer med beskrivningen.

Fortsatt analysarbete

Sammanställningen över klienternas uppgifter kan användas som ett gemensamt material för verksamheterna att reflektera över. Genom att tillsammans studera och diskutera de sammanställda resultaten går det att dra slutsatser om hur verksamheten fungerar och behöver utvecklas.

Tänk på att informationen som samlats in kan användas på flera sätt. Det går till exempel att göra gruppjämförelser med hjälp av bakgrundsinformation, använda sig av jämförelser över tid eller analysera hur utbudet av insatser relaterar till klienternas problem. Det kan vara intressant att koppla ihop insatser och resultat med brukarnas uppfattning.

När en verksamhet arbetat med systematisk uppföljning under en tid kan dokumentationen visa hur de urval som ligger till grund för analyserna, liksom bortfallen, påverkar vilka slutsatser som kan dras. Om urvalet är litet är det inte bra att dra för stora slutsatser. Även om resultaten inte är de man hoppats på kan det vara så att verksamheten gör bra saker.

Några frågor som underlag för verksamhetens utvecklingsarbete är följande:

  • Verkar det som om verksamheten har relevanta insatser för de hjälpbehov som klienterna har?
  • Hur ser sammansättningen av klienterna ut?
  • Uppnår verksamheten förväntade mål? Skiljer sig graden av uppsatta mål mellan olika grupper av klienter?
  • Hur uppfattar klienterna den hjälp de fått? Skiljer det sig mellan olika grupper? Finns det en koppling till grad av måluppfyllelse?
Hjälpte informationen på den här sidan dig?