Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start EBP Systematisk uppföljning

Systematisk uppföljning

Systematisk uppföljning innebär att man dokumenterar arbetet med enskilda klienter för att följa upp hur det går för dem. Det handlar även om att sammanställa denna information på gruppnivå i syfte att utveckla och förbättra verksamheten.

 

​Systematisk uppföljning handlar om att dokumentera arbetet med enskilda klienter och att sammanställa informationen på gruppnivå i syfte att utveckla och förbättra verksamheten. Systematisk uppföljning är att löpande beskriva och mäta enskilda klienters problem och behov, insatser och resultat.

Systematisk uppföljning kan ge svar på många frågor om en verksamhet, till exempel:

  • Vilka problem har våra klienter?
  • Vilka insatser får våra klienter?
  • Har klienternas situation förändrats efter insatserna?
  • Når vi de mål vi satt upp tillsammans med våra klienter?
  • Vad tycker klienter och anhöriga om insatserna?
  • Speglar våra insatser klienternas behov?

Nytta för klienterna och ökad transparens

Det finns goda argument för att bedriva systematisk uppföljning som en reguljär del av verksamheter inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det kanske tyngsta argumentet för att använda systematisk uppföljning är att den bidrar till verksamhetens transparens och i förlängningen medför nytta för klienterna.

Nyttan och användningen av systematisk uppföljning kan delas in i tre
olika nivåer:

  1. Individuell uppföljning – i det direkta arbetet med klienter.
  2. På verksamhetsnivå – för att utveckla verksamheten med verksamhetsuppföljning.
  3. På nationell nivå – i form av exempelvis öppna jämförelser för nationell uppföljning.

I ett vidare sammanhang underlättar systematisk uppföljning infriandet av krav och förväntningar på en verksamhet, som att:

  • uppfylla kvalitetsparagraferna i socialtjänstlagen (2001:453), SoL, hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, och lagen om stöd och service (1993:387), LSS
  • handlägga, dokumentera och säkra verksamhetens kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9, och Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS, SOSFS 2014:5
  • skapa och anpassa dokumentation till nationella kvalitetsregister och
    andra nationella register som används för att för att jämföra kvalitet, till exempel öppna jämförelser
  • ge goda underlag till ledning och nämnder för beslut om resurser och insatser
  • skapa beprövad erfarenhet som utgångspunkt för värdering av nya metoder och bedömningsmetoder, baserade på det egna arbetet och dess resultat.

En verksamhet kan planera och arbeta med systematisk uppföljning i följande sex steg:

  1. Planera systematisk uppföljning
  2. Beskriva situationen före insats
  3. Beskriva situationen under insats
  4. Beskriva situationen efter insats
  5. Sammanställa uppgifterna
  6. Analysera resultaten.
Hjälpte informationen på den här sidan dig?

​Systematisk uppföljning – stödmaterial

Stödmaterialet består av en webbutbildning för all personal inom socialtjänsten, handledning för arbetsledare och chefer samt datorbaserat verktyg för praktisk övning.  

Mer om webbutbildningen