Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start EBP Om evidensbaserad praktik Fem grundsteg Steg 3 – värdera kunskapen

Steg 3 – värdera kunskapen

I steg 3 granskas och värderas den information som sökningar har gett. Det är nödvändigt eftersom forskningens kvalitet kan variera och ha olika värde.

 
Granskningen görs utifrån två perspektiv:
  • forskningens kvalitet och tillförlitlighet
  • praktisk användbarhet

Följande frågor kan vara bra att ställa:

  • Vilka resultat visar studien?
  • Är studiens resultat tillförlitliga?
  • Kan resultatet användas i min verksamhet?

Om svaret på någon av de två sista frågorna är negativat alltså att resultatet inte kan utläsas eller att det är ett negativt resultat (ingen förbättring för personerna) eller att studiens resultat är oklara eller inte tillförlitliga kan granskningen avslutas. Om svaren däremot är positiva kan granskningen fortsätta. Följande frågor kan då vara till hjälp:

Varför? – Vilket syfte har studien? Är den vetenskapliga frågan tydligt angiven?
På vilket sätt? – Vilka upplägg har studien och hur har den genomförts. Vilka var deltagarna? Hur valdes de ut?
Hur bra? – Vilken kvalitet har studien. Redovisas resultatet för alla undersökningsdeltagare? Redovisas bortfallet?
Hur stor? – Vilka effekter redovisas? Hur stor var behandlingseffekten? Hur säkert? – Vilken tillförlitlighet har studien? Hur säker kan man vara på den observerade behandlingseffekten?
Och? – Vilken relevans och betydelse har studien. Kan resultatet tillämpas i din verksamhet? I så fall för vilka grupper? Det finns också andra överväganden som behöver göras som nytta och skada, personers önskemål och värderingar? Detta kommer att behandlas under steg 4.

Metodguide för socialt arbete på Socialstyrelsens webbplats

Det finns hjälp att tillgå för kvalitetsgranskningen

Under senare år har det blivit allt vanligare att tillämpa evidensgraderingssystemet GRADE, the Grading of Recommendations, Assessment, Development and Evaluation, som är utvecklat i syfte att underlätta bedömningen av en rekommendations evidensstyrka i till exempel en riktlinje. I Sverige är det främst Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, Socialstyrelsen och Tandvårds och läkemedelsförmånsverket, TLV, som använder systemet.

Evidensbedömning GRADE på Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU:s webbplats

Hur Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer på Socialstyrelsens webbplats

Den praktiska användbarheten

Alla positiva utfall från effektutvärderingar bygger på resultat om vad för insats som fungerar för en viss grupp personer under särskilda omständigheter. Det innebär inte att den fungerar för alla som genomgår just den typen av behandling. Av det skälet är det lämpligt att en bedömning görs, hur sannolikt det är att den här insatsen fungerar för de personer jag arbetar med.

Frågorna som ställs då är:

  • Är den här insatsen relevant för min verksamhet?
  • Finns det något i insatsen som kan upplevas stötande av de berörda personerna eller på annat sätt är olämpligt?
  • Finns den här typen av behandling inom min verksamhet? Om inte, är det en fråga för ledning att implementera den?
  • Kräver den utbildning och finns den i så fall tillgänglig? Är kostnaderna rimliga?
​Gå vidare till Steg 4 - väga samman kunskapskällor
Hjälpte informationen på den här sidan dig?