Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start EBP Om evidensbaserad praktik Vanliga missförstånd om evidensbaserad praktik

Vanliga missförstånd om evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik innebär inte att man arbetar på ett mekaniskt sätt. Att arbeta med manualbaserade insatser är inte detsamma som att följa receptet i en kokbok. Det är inte evidens som fattar beslut, det gör människor.

 

​Det finns flera missförstånd om evidensbaserad praktik. Nedan presenteras några av de vanligaste.

”I evidensbaserad praktik används enbart evidensbaserade insatser”

Evidensbaserade insatser är insatser som visat sig vara effektiva i vetenskapligt kontrollerade studier medan evidensbaserad praktik är ett vidare begrepp.

I en evidensbaserad praktik strävar man efter att arbeta utifrån bästa tillgängliga kunskap men alla insatser som används i socialt arbete är inte vetenskapligt utvärderade. Insatser som inte är utvärderade kan fungera lika bra eller bättre än utvärderade insatser, men de kan också vara skadliga. Därför är det viktigt att följa upp resultatet för individerna. Uppföljningar bör alltid göras, både då utvärderade och icke utvärderade insatser används.

”Evidensbaserad praktik ger entydiga besked för beslutsfattandet”

Vetenskapliga utvärderingar ger bara kunskap om insatsers genomsnittliga effekter. Det är inte självklart att de fungerar för alla som tillhör de målgrupper som insatserna har utvärderats för.

Vetenskaplig kunskap om insatsers effekter kan därför bara vara vägledande, aldrig handlingsföreskrivande, när man fattar beslut som rör en enskild person.

”Evidensbaserad praktik innebär ett mekaniskt arbetssätt”

Det är inte evidens som fattar beslut, det gör människor. Att arbeta med manualbaserade insatser är inte detsamma som att följa receptet i en kokbok.

En manualbaserad insats innebär att klienterna genomgår insatsen enligt en viss struktur och enligt vissa principer men inom respektive del av insatsen utgår den från individuella behov.

I en manualbaserad insats är insatsens viktigaste komponenter – de så kallade kärnkomponenterna – beskrivna så att fler kan arbeta med insatsen.

”Evidensbaserad praktik innebär att man bortser från mötets betydelse”

Vissa hävdar att alla psykosociala behandlingsinsatser är ungefär lika effektiva och att de skillnader som finns beror på den relation som utvecklas mellan den professionelle och individen. Men det vetenskapliga stöd som finns idag visar att vissa insatser är mer effektiva än andra. Både insatsen och relationen har alltså betydelse.   

”Forskningsresultat är för evigt sanna”

Kunskap är färskvara. Nya insatser och nya studier tillkommer ständigt, vilket kan förändra slutsatserna om olika insatsers effekter. Insatser och arbetssätt kan nästan alltid förbättras och man måste hela tiden sträva efter att utveckla dem. 

Det finns de som menar att hälften av dagens kunskapsmassa kan vara inaktuell, felaktig eller irrelevant om tio år. Vi kan därför utgå ifrån att det aldrig kommer att finnas en heltäckande kunskap om vad som fungerar och vad som inte fungerar.

Evidensbaserad praktik har därför beskrivits som ett förhållningssätt vid beslutsfattande. Evidensbaserad praktik gör oss medvetna om vad vi vet och inte vet, och om hur säker denna kunskap är.

”Syftet med evidensbaserad praktik är att spara pengar”

En evidensbaserad praktik garanterar inte minskade kostnader. Tvärtom kan den leda till ökade kostnader eftersom den mest effektiva insatsen för att hjälpa en person kan kosta mer än de insatser som tidigare valts. Evidensbaserad praktik handlar inte om att spara resurser utan om att öka möjligheterna att med tillgängliga resurser ge så många som möjligt effektiv hjälp. ​​​​

Hjälpte informationen på den här sidan dig?