Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start EBP Standardiserade bedömningsmetoder Viktigt att tänka på vid användning av standardiserade bedömningsmetoder

Viktigt att tänka på vid användning av standardiserade bedömningsmetoder

När man ska använda en standardiserad bedömningsmetod är det viktigt att informera den berörda personen om syftet med bedömningsmetoden, att vara saklig och lyhörd när bedömningsmetoden används och att sedan presentera resultatet för personen.

 

​När standardiserade bedömningsmetoder ska användas bör den berörda personen informeras om

  • ​bedömningsmetodens syfte
  • hur genomförandet går till
  • varför frågorna är viktiga för den kommande bedömningen
  • varför samtliga frågor ställs till alla
  • hur återkopplingen kommer att ske.

Var saklig

Under mötet ska de professionella förhålla sig sakliga och undvika att värdera de uppgifter som lämnas. Som professionell måste man vara lyhörd för personen man möter och exempelvis förklara en frågas syfte och ta sig tid att reda ut eventuella missförstånd.

Presentera resultatet

Den information som samlas in bör alltid sammanställas så att den kan presenteras på ett överskådligt sätt för den berörda personen. Syftet är att försäkra sig om att information, som är relevant för bedömningen, inte är förbisedd. Syftet är också att tydliggöra vilken information som ligger till grund för den aktuella bedömningen. Det gör bedömningsprocessen synlig och lättare att förstå, vilket kan öka delaktigheten. Detta kan i sin tur ha en positiv inverkan på exempelvis personens motivation och viljan att genomgå en behandling.

Samma juridiska regelverk som vid annan utredning

En utredning och uppföljning ska alltid bygga på tillräcklig och relevant information. Användningen av standardiserade bedömningsmetoder ska ske inom ramen för det regelverk som finns rörande bedömningar, utredningar och uppföljningar.

Av förvaltningslagen följer att varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Detta får dock inte medföra att kraven avseende objektivitet, opartiskhet och allsidighet eftersätts.

Handläggningen styrs också av grundläggande offentligrättsliga principer, exempelvis principen om allas likhet inför lagen och proportionalitetsprincipen. Proportionalitetsprincipen säger bland annat att maktutövning måste stå i proportion till det syfte som ska uppnås. Bestämmelser om sekretess och om hur handlingar ska hanteras och förvaras gäller också för information som insamlats med standardiserade bedömningsmetoder.

Sträva efter att ställa samtliga frågor i bedömningsinstrumentet

Utifrån resonemangen om att förutfattade meningar påverkar vilka frågor som uppfattas som relevanta, är det etiskt riktigt att ställa alla frågor till alla i den aktuella målgruppen. En tänkbar invändning kan vara att när alla frågor ställs kommer vissa personer att mötas av frågor som inte är direkt relevanta för dem. Detta måste vägas mot risken att vissa områden systematiskt förblir oupptäckta för vissa grupper på grund av stereotypa föreställningar om gruppen.

Bedömningsinstrument har ibland frågor med en hierarkisk struktur som innebär att följdfrågor inom ett visst område bara ska ställas i vissa fall.

Oavsett om man använder standardiserade bedömningsmetoder eller ställer öppna frågor så har klienterna rätt att avstå från att svara.

Synliggöra behov av nya insatser

Ett skäl för att ställa alla frågor i ett bedömningsinstrument är att det kan synliggöra brister i utbudet av insatser. Att synliggöra personers behov kan påverka utbudet av insatser och på så sätt bidra till verksamhetens utvecklings- och förbättringsarbete.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?