Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Funktionshinder Teman Insatser och stöd enligt LSS Om insatser och stöd enligt LSS

Om insatser och stöd enligt LSS

Personer med funktionsnedsättning kan ha rätt till stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Personlig assistans, boende med särskild service och daglig verksamhet är exempel på insatser.

Personer med funktionsnedsättning kan ha rätt till stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. För att få insatser utifrån lagen ska den sökande omfattas av lagens personkrets och ha behov av den sökta insatsen. Rätten gäller om behovet inte tillgodoses på annat sätt.

Syftet med lagen och insatserna är att personer som omfattas av lagen uppnår jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Personerna ska kunna få den hjälp de behöver i det dagliga livet och även kunna påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. De bärande principerna i lagen är tillgänglighet, inflytande, delaktighet, självbestämmande, helhetssyn och kontinuitet.

LSS innehåller tio insatser för särskilt stöd och särskild service. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. En begäran om stöd och service från en person som ingår i lagens personkrets bör i första hand prövas enligt LSS om det är en insats som regleras i lagen. Anledningen är att det antas vara till fördel för den enskilde.

LSS omfattar tre grupper

LSS omfattar tre grupper som kallas lagens personkrets. Grupperna består av personer med

  1. utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
  2. betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
  3. andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Individuell plan enligt LSS

I samband med att den enskilde beviljas en insats enligt LSS ska han eller hon erbjudas en individuell plan enligt LSS. Den individuella planen ska innehålla beslutade och planerade insatser och tas fram i samråd med den enskilde. Planen ska även redovisa åtgärder som vidtas av andra aktörer än kommunen eller landstinget.

Den som har beviljats en insats kan när som helst begära att en individuell plan upprättas. Planen ska omprövas fortlöpande och minst en gång om året. Landstinget och kommunen ska underrätta varandra om upprättade planer.

Insatserna ska anpassas till brukarens individuella behov

Gemensamt för alla LSS-insatser är att de ska anpassas till mottagarens individuella behov och tillförsäkra deltagaren goda levnadsvillkor. Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av den. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

Verksamheten ska vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter, och kvaliteten i verksamheten ska utvecklas och säkras systematiskt och fortlöpande. Inom verksamheten ska den personal finnas som behövs för att kunna ge gott stöd, god service och omvårdnad.

Tio olika insatser enligt LSS

LSS innehåller tio preciserade insatser för särskilt stöd och särskild service:

  1. rådgivning och annat personligt stöd
  2. personlig assistans
  3. ledsagarservice
  4. kontaktperson
  5. avlösarservice i hemmet
  6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet
  7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
  8. boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn eller ungdom
  9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad
  10. daglig verksamhet.

Innan handläggaren påbörjar en utredning är det bra att informera om de olika insatserna. En del sökande vet inte att lagen enbart innehåller tio specificerade insatser, utan tror att man till exempel kan få elevassistent i skolan eller boendestöd i hemmet. Att man kan få insatser enligt LSS hindrar inte att man kan få stöd utifrån annan lagstiftning, exempelvis socialtjänstlagen, SoL.

I samband med att handläggaren utreder behovet gör han eller hon även en personkretsbedömning.

Rådgivning och annat personligt stöd

Rådgivning och annat personligt stöd är ett expertstöd som ges av landstingets habilitering. De experter som ger råd och stöd har, förutom sin yrkeskompetens, kunskap om problem och levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättning. De tre vanligaste insatserna är kuratorsstöd, psykologstöd och samordning av myndighetskontakter.

Insatsen ges sällan utifrån LSS, utan ofta får den enskilde sin habilitering utifrån hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Då kan även andra yrkeskategorier som logopeder och arbetsterapeuter ge stöd.

Habiliteringsinsatserna syftar till att underlätta för personer och deras familjer att leva med de funktionshinder som funktionsnedsättningen innebär.

Habilitering är insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller förvärvad funktionsnedsättning, utifrån behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga. Insatserna syftar till att skapa goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet.  Habilitering har en vid innebörd, finns i många verksamheter och ingår som en del i olika insatser.

Personlig assistans

Personlig assistans är tänkt som stöd till personer som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med sina grundläggande behov. Den enskilde kan exempelvis behöva hjälp med sin personliga hygien, måltider eller att kommunicera med andra människor.

Läs mer: Personlig assistans på Kunskapsguiden

Ledsagarservice

Insatsen ledsagarservice syftar till att bryta den isolering som ofta blir följden av en omfattande funktionsnedsättning. Ledsagarservice består av en följeslagare som ska underlätta för personer med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet och komma ut bland andra människor.

Ledsagarservice kan ges för att besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller i kulturlivet eller för att bara promenera. Insatsen bör ha karaktären av personlig service och anpassas efter de individuella behoven. För personer som har personlig assistans ingår ledsagning som en del av den insatsen.

Kontaktperson

Kontaktperson enligt LSS är ett icke-professionellt stöd som ges av en person med stort engagemang och intresse för andra människor. Man behöver inte ställa krav på att kontaktpersonen ska ha någon särskild yrkeskompetens.

En kontaktperson kan hjälpa till att bryta personens isolering genom umgänge och hjälp till fritidsverksamhet. Kontaktpersonen kan också ge råd till eller vara förespråkare för personen i olika mindre komplicerade situationer.

Kontaktperson går att kombinera med insatsen bostad med särskild service. En kontaktperson kan vara ett sätt för den enskilde att få träffa andra personer än omsorgspersonalen och andra i boendet. Den enskilde kan ha behov av kontaktperson oavsett vilket personalstöd som ges i boendet.

För barn eller ungdomar kan det i vissa fall passa att insatsen ges av en hel familj, en så kallad kontaktfamilj.

Avlösarservice i hemmet

Föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning behöver ofta hjälp med avlösning för att kunna koppla av eller för att genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. De kan då ansöka om avlösarservice. Avlösning kan vara en förutsättning för att föräldrarna ska kunna ägna sig åt barnets syskon eller resa bort. Tillgången till avlösning kan också vara en förutsättning för att föräldrar ska kunna delta i en utbildning och få information om exempelvis behandling utan att barnet följer med.

Avlösarservice kan också ges till anhöriga eller föräldrar vars vuxna barn fortfarande bor kvar i föräldrahemmet.

Avlösning kan ges både som en regelbunden insats och vid akuta behov. Den bör vara tillgänglig under dagtid, kvällar och nätter samt under helger.

Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

Syftet med korttidsvistelse utanför det egna hemmet är att personer som tillhör personkretsen ska erbjudas miljöombyte och rekreation, men också att ge anhöriga avlösning i omvårdnadsarbetet. Insatsen kan därför delvis ses som ett alternativ till avlösarservice.

Korttidsvistelsen kan också ge individen möjlighet till personlig utveckling. Korttidsvistelse kan ordnas i korttidshem, i en stödfamilj eller på något annat sätt, till exempel som lägervistelse eller kortkurser.

Korttidsvistelse bör kunna erbjudas både som en regelbunden insats och som en lösning vid akuta behov.

Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år

Kommunerna är enligt skollagen skyldiga att erbjuda fritidshem till alla skolbarn till och med vårterminen det år eleven fyller 13 år. Men barn och unga med funktionsnedsättning kan behöva tillsyn efter skoldagens slut även när de blir äldre. Så länge de går i grundskola eller gymnasieskola finns därför en möjlighet att få insatsen korttidstillsyn.

Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år vänder sig till ungdomar som av olika skäl inte klara sig själva före eller efter skoldagen eller under skollov. Avsikten med insatsen är att ge eleven en trygg och meningsfull fritidssysselsättning.

Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn eller ungdom

Barn och unga som trots olika stödinsatser inte kan bo kvar i föräldrahemmet kan få bo i familjehem eller bostad med särskild service. Syftet med insatsen är att ge möjlighet till en kompletterande varaktig uppväxtmiljö.

Läs mer: Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdom på Kunskapsguiden

Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad

Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad är en insats enligt LSS. Insatsen inkluderar tre former av bostäder: servicebostad, gruppbostad och annan särskilt anpassad bostad.

Läs mer: Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad på Kunskapsguiden

Daglig verksamhet

Personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig kan få daglig verksamhet. Insatsen omfattar endast personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd och personer med förvärvad hjärnskada, det vill säga personer som ingår i grupp ett och två i den personkrets som beskrivs i LSS.

Den dagliga verksamheten kan utformas på olika sätt. Verksamheten ska erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter hans eller hennes önskemål. Ett övergripande mål med insatsen är att utveckla den enskildes möjligheter till arbete på kortare eller längre sikt. I insatsen ingår omvårdnad.

Den dagliga verksamheten kan innehålla både aktiviteter med habiliterande inriktning och mer produktionsinriktade uppgifter. Daglig verksamhet är inte en anställningsform och syftet med verksamheten är inte att producera varor eller tjänster. Verksamheten kan vara i både gruppform och individuella placeringar, till exempel på företag.

Läs mer: På tröskeln – Daglig verksamhet med inriktning på arbete på Socialstyrelsens webbplats

De personer som inte kan få daglig verksamhet, men som ändå inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden på grund av funktionsnedsättning kan ges sysselsättning via socialtjänstlagen, SoL, eller stöd i form av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder från Arbetsförmedlingen.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Lägesrapporter
Meddelandeblad
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser