Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Funktionshinder Kunskapsstöd Statistik och uppföljningar Socialtjänstens utvecklingsledare om evidensbaserad praktik – förutsättningar, attityder och kunskap om evidensbaserat arbete

Socialtjänstens utvecklingsledare om evidensbaserad praktik – förutsättningar, attityder och kunskap om evidensbaserat arbete

Studien Socialtjänstens utvecklingsledare om evidensbaserad praktik undersöker utvecklingsledares eventuella roll i ett förändringsarbete mot en evidensbaserad praktik. Resultaten bygger på enkätsvar från kommuner och utvecklingsledare hösten 2014. Publikationen är utgiven av Socialstyrelsen.

Omslagsbild till Socialtjänstens utvecklingsledare om evidensbaserad praktik

​Studien Socialtjänstens utvecklingsledare om evidensbaserad praktik – förutsättningar, attityder och kunskap om evidensbaserat arbete undersöker utvecklingsledares eventuella roll i ett förändringsarbete mot en evidensbaserad praktik. Resultaten bygger på enkätsvar från kommuner och utvecklingsledare hösten 2014.

Många kommuner har personer anställda för att utveckla och stödja socialtjänstens verksamheter. De kallas bland annat för utvecklingsledare, verksamhetsutvecklare och metodutvecklare. Den här studien undersöker deras eventuella roll i ett förändringsarbete till en evidensbaserad praktik, EBP.

Datainsamlingen genomfördes i två steg under hösten 2014.

Först sändes en enkät till ett slumpvis urval av enhetschefer i individ- och familjeomsorgen, IFO, och till enhetschefer på området äldre- och funktionshinderomsorg, ÄFO. Studien riktade sig till myndighetsutövande verksamheter. Om det i förvaltningen fanns personer med uppgift att stödja lokalt utvecklingsarbete ombads cheferna lämna namn på dessa (svarsfrekvens 84 %).

I nästa steg fick de namngivna utvecklingsledarna en enkät om sitt arbete (svarsfrekvens 70 %).

Resultaten visar att:

  • 88 procent av de undersökta kommunerna hade minst en utvecklingsledare anställd. Det var vanligare i storstadsområden jämfört med andra kommuntyper och minst vanligt i glesbygdskommuner.
  • Utvecklingsledarna gick under många olika namn. I allt väsentligt utförde de samma arbetsuppgifter.
  • Nästan hälften av utvecklingsledarna arbetade inom både IFO och ÄFO. Två av tre arbetade mot både myndighetsutövande verksamheter och utförare. Majoriteten av utvecklingsledarna arbetar framför allt med att stödja socialarbetare och färre arbetade specifikt mot chefer och politiker.
  • Nästan sju av tio beskrev att det fanns ett starkt stöd för en evidensbaserad praktik från ledningen för deras organisation. Det var dock endast tre av tio som instämde i att det fanns tillräckligt med tid och resurser för att arbeta evidensbaserat.
  • De allra flesta (84 %) var positivt inställda till ett evidensbaserat arbetssätt.
  • De flesta utvecklingsledare saknade viktiga kompetenser för att arbeta evidensbaserat. Exempelvis var det endast 29 procent som ansåg sig ha tillräcklig kunskap för att söka efter evidens och 18 procent för att värdera evidens.
  • Utvecklingsledarnas tjänstesituation spelade ingen tydlig roll för deras inställning till EBP eller kunskap om olika delmoment i EBP.
  • Faktorer som upplevdes gynna ett evidensbaserat arbete var gott om tid, stöd och intresse från chef och ledning samt kunskap och erfarenhet. Faktorer som hindrade arbetet var kultur och organisation samt brist på kunskap.

Socialtjänstens utvecklingsledare om evidensbaserad praktik – förutsättningar, attityder och kunskap om evidensbaserat arbete är utgiven av Socialstyrelsen.

Socialtjänstens utvecklingsledare om evidensbaserad praktik på Socialstyrelsens webbplats

Hjälpte informationen på den här sidan dig?