Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Behandling och stöd

Personer med missbruk eller beroende av alkohol behöver få tillgång till läkemedelsbehandling, psykosocial behandling och andra stödåtgärder. Men en del personer löser sina alkoholproblem utan professionell hjälp.

​I Sverige ligger ansvaret för behandling av missbruk och beroende hos socialtjänsten men vården kan ges antingen i kommunal regi eller av andra vårdgivare. Men hälso- och sjukvården ansvarar som regel för medicinsk avgiftning och abstinensbehandling, läkemedelsbehandling och somatisk utredning och behandling.

Inom flera landsting finns beroendeenheter eller beroendecentra, där socialtjänsten och hälso- och sjukvården samverkar.

Personer med alkoholberoende kan få en kombination av läkemedelsbehandling och psykosocial behandling.

Behandlingsmålen är individuella och måste bygga på personens egen motivation. De kan förändras under behandlingens gång och kan handla om att minska konsumtionen, uppnå alkoholfria dagar, total alkoholfrihet eller minska risken för återfall. Målen kan även handla om stödåtgärder för att den enskilde ska kunna gå tillbaka till arbete eller få ett eget boende.

I första hand syftar behandlingen till att begränsa alkoholkonsumtionen och i andra hand till en ökad psykisk och social funktionsnivå.

Abstinensbehandling

Personer med alkoholberoende kan få abstinenssymtom när de slutar dricka. De kan få symtom som svettningar, oro och kramper. Symtomen är oftast ofarliga men kan utvecklas till allvarliga eller livshotande tillstånd. För att häva dessa symtom kan man inleda en abstinensbehandling.

Abstinensbehandling syftar främst till att förhindra krampanfall, delirium tremens och dödsfall. Men behandlingen ska också minska patientens ospecifika abstinenssymtom som hög puls och oro.

Akut alkoholabstinens efter en längre tids alkoholintag klingar av på fem till sju dagar. Under dessa dagar behöver patienten ha daglig kontakt med vården så att man kan följa abstinensförloppet och ge nödvändig psykologisk behandling och läkemedelsbehandling.

Behandling vid delirium tremens

Delirium tremens är ett tillstånd som innebär hög dödlighet om man inte sätter in behandling. Eftersom tillståndet är livshotande behöver behandlingen ges i form av intensivvård på sjukhus.

Vid delirium tremens får personen ångest, sömnstörningar, darrningar och puls- och blodtryckshöjning. Tillståndet kan fortsätta med hallucinationer och förvirring.
Förutom läkemedelsbehandling av psykiska och neurologiska symtom krävs tillförsel av näring, kontroll av vätskebalans, intensiv behandling av samtidiga somatiska sjukdomar, vila och sömn.

Psykosocial behandling och stöd

Psykosociala behandlingsmetoder syftar till att förändra eller bearbeta den enskildes beteendeproblem. De riktar sig både mot personens alkoholproblem och eventuella andra problem som kan ha funnits före eller är konsekvenser av alkoholproblemet.

Den stora mängd behandlingsmetoder som ingår i begreppet psykosocial behandling kan indelas i följande grupper:

  • metoder för att höja motivationen till förändring, exempelvis motiverande samtal, MI
  • metoder för att ändra själva missbruks- eller beroendebeteendet, exempelvis kognitiv beteendeterapi, KBT, och tolvstegsbehandling
  • metoder inriktade på möjliga bakomliggande faktorer till missbruket eller beroendet, exempelvis interaktionell terapi och strukturerade dynamiska terapier
  • allmänt stödjande rådgivning
  • behandling inriktad på partner eller anhöriga.

Psykosocial behandling kan leda till att personen avstår alkohol eller minskar sin konsumtion och får färre dagar med missbruk. Behandlingen kan även ge bättre livskvalitet.

För personer med sociala problem kan man kombinera behandlingen med psykosocialt stöd som till exempel boendestöd och arbetsrehabilitering. På så sätt kan man förbättra den sociala situationen och minska risken för återfall.

Läkemedelsbehandling

Läkemedelsbehandling mot alkoholberoende kan med fördel kombineras med psykosocial behandling. Dessa läkemedel är effektiva mot den depression eller ångest som alkoholberoende personer ibland kan drabbas av. De har däremot ingen garanterad effekt på alkoholberoendet.

Nya läkemedel har förbättrat möjligheterna vid behandling av alkoholproblem. Läkemedelsbehandlingen kan förebygga återfall, minska alkoholsuget och leda till fler helnyktra dagar.

Självläkning – rehabilitering utanför vårdsystemet

En betydande majoritet av alla personer med alkoholproblem har rehabiliterats utanför vårdsystemet. Denna så kallade självläkning innebär att personen löser sina alkoholproblem utan hjälp av varken vård eller behandling. Lösningar utan olika former av professionell hjälp är vanligare vid lindrigare alkoholproblem, men de förekommer också vid avancerat alkoholberoende.

Rådgivande samtal om alkohol – fyra filmer

Socialstyrelsens filmer om rådgivande samtal om alkohol riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar med att stödja patienter med riskabla alkoholvanor att dricka mindra. De innehåller även frågor för reflektion och diskussion.​
Kan du inte se filmerna, prova en annan webbläsare.

Avsnitt 1: Engagera och skapa ett samarbetsklimat (ca 3 min.)

 

 

​Avsnitt 2: Fokusera på alkoholvanorna (ca 4 min.)

 

 

​Avsnitt 3: Framkalla förändringsprat (ca 3 min.)

 

 

Film 4: Locka fram åtaganden och handlingsplan (ca 2 min.)

 

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Klassificering och koder
Lägesrapporter
Läkemedelsrekommendationer
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Nationella riktlinjer
Rekommendationer och vägledningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser