Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Självläkning

Att ta sig ur ett beroende utan professionell eller formellt organiserad behandling kallas självläkning. Majoriteten av personerna som tar sig ur ett alkohol- eller narkotikaberoende gör detta genom självläkning. I behandlingen av personer med beroende kan man därför behöva förstå och ta tillvara de krafter som ligger bakom självläkning.

 

​Att ta sig ur ett beroende utan professionell eller formellt organiserad behandling kallas självläkning. Föreställningen att människor kan ta sig ur missbruk och beroende genom självläkning var länge kontroversiell. Under senare decennier har det visat sig att detta är den klart vanligaste vägen ut ur alkoholberoende och de flesta former av narkotikaberoende.

Närmare 80 procent av dem som återhämtat sig från ett diagnosticerat alkoholberoende ha gjort detta utan behandling.  När det gäller narkotikaberoende finns också goda belägg för att majoriteten av dem som tar sig ur ett beroende – gör det utan behandling, med undantag för beroende av opiater.

Faktorer som påverkar självläkning

De faktorer som kan bidra till självläkning är till stor del desamma som motiverar människor att söka behandling. Det kan vara negativa hälsomässiga, sociala och psykiska konsekvenser av missbruket eller påtryckningar från andra. Personer som lyckats ta sig ur sitt missbruk utan behandling redovisar även ofta att de motiverats av positiva livshändelser. Det kan vara en ny relation, att ha fått barn eller barnbarn, gynnsamma förändringar i livssituationen som skapat hopp och visat på alternativ till ett liv med missbruk.

Framför allt goda personliga och sociala resurser ökar möjligheterna att ta sig ur ett missbruk eller beroende på egen hand. Om beroendet har varit mindre omfattande och mindre långvarigt ökar också möjligheterna till självläkning. Ett exempel på goda personliga och sociala resurser är vänner och närstående som inte själva har missbruksproblem och som kan ställa krav och ge stöd.

Självhjälpsgrupper kan vara ett alternativ till formell behandling

Att delta i en självhjälpsgrupp kan vara både ett alternativ och ett komplement till formell behandling. Exempel på självhjälpsgrupper är Anonyma alkoholister, Anonyma Narkomaner eller andra grupper för ömsesidigt stöd. Det finns ett starkt forskningsstöd för att det ofta leder till både minskat missbruk och ökat välbefinnande att delta i självhjälpsgrupper. Men av flera skäl är det viktigt att deltagande i olika självhjälpsgrupper är frivilligt och inte inordnas i vården på ett tvingande sätt.

Dra lärdom av självläkning i behandling

Att självläkning vid missbruk och beroende är mycket vanlig, betyder inte att behandling inte behövs. Däremot pekar det på vikten av att sätta in behandling i ett vidare sammanhang, och att se självläkningen som ett sätt att stärka individens egen motivation för förändring och att bidra till att skapa förutsättningar för ett liv utan missbruk.
För att öka människors möjligheter att själva ta sig ur ett missbruk eller beroende är det viktigt att föra ut kunskap om vad omgivningens krav och stöd betyder och att ta fram olika former av stöd för självläkning, till exempel via internet.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?