Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Anorexi

Anorexi är en ätstörning som innebär att en person avsiktligt går ner kraftigt i vikt och sedan gör allt hen kan för att behålla den låga kroppsvikten. Ätstörningen uppträder oftast hos tonårsflickor och unga vuxna kvinnor, men förekommer även hos tonårspojkar och unga vuxna män. Ätstörningen kan även komma hos barn före puberteten och hos kvinnor i olika åldrar fram till menopaus. En förändrad kroppsuppfattning är gemensamt för de flesta personer som har anorexi.

 

​Anorexia nervosa, i vardagligt tal anorexi, är en ätstörning som många tonårsflickor och unga kvinnor i Sverige lider av. Riksät – nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling räknar med att 1-2 procent av tonårsflickor och unga kvinnor – vid en given tidpunkt - är drabbade av anorexi eller bulimi. Ätstörningen förekommer även bland pojkar/ män och hos äldre kvinnor, men är betydligt vanligare bland flickor och unga kvinnor.

Gemensamt för personer som har anorexi är den förändrade kroppsuppfattningen som innebär att personen upplever sig som tjock även vid utpräglad undervikt. Anorexi präglas av självsvält som leder till undervikt och en rädsla för att gå upp i vikt. Personens självkänsla är starkt kopplad till den egna kroppsvikten och kroppsformen. Intensiv motion, dagliga kräkningar och användning av laxermedel och vätskedrivande läkemedel är vanligt hos dessa personer. Risken för att bli undernärd är stor.

Ofta förekommer sekundära endokrina och metabola rubbningar, med störda kroppsfunktioner som följd. Särskilt allvarlig kan påverkan på hjärtat och cirkulationen vara, något som kan leda till livshotande tillstånd.

Ätstörningen kan vara långdragen och pågå med olika intensitet under flera år.

Diagnos

Tidig upptäckt av ätstörningen och snabbt insatt behandling är avgörande faktorer för en god prognos. Om ätstörningen inte har hunnit bli en del av personens identitet är möjligheterna goda att bryta det annars troligen långvariga förloppet kring ätstörningen.

Ett basansvar för att utreda, ställa diagnos och behandla personer med ätstörningar finns inom den barn- och ungdomspsykiatriska vården, BUP.

Primärvården erbjuder vanligtvis ingen behandling vid ätstörning, men kan som regel ställa diagnos på misstänkta ätstörningsproblem och hänvisa vidare i vården.

Skolhälsovården har ett uppdrag att förebygga ohälsa och bör kunna fånga upp elever med ätstörning, ge råd och förmedla vidare kontakt inom vården.

Ungdomsmottagningar, som vänder sig till ungdomar mellan 12 och 23 år, kan erbjuda information, rådgivning och stödjande samtal i frågor om livsstil och levnadsvanor.

Vuxenpsykiatriska kliniker har basansvar för att utreda, ställa diagnos och behandla vuxna personer med ätstörningar.

Behandling

Behandlingen består av en kombination av nutritionsbehandling och psykopedagogiska eller psykoterapeutiska behandlingar. De psykoterapeutiska behandlingarna kan ske både enskilt, familjebaserat eller i grupp och är oftast av typen kognitiva och beteendeinriktade terapier, KBT.

Antidepressiva läkemedel används framförallt för behandling av samsjuklighet som ångest eller depression. Ingen medicinering har hittills visat sig framgångsrik vid anorexi.

Prognos

Anorexi kan ha ett mycket långdraget förlopp på 5-15 år eller längre. Hos vissa unga personer som snabbt får behandling kan tillfrisknandet gå snabbare – på ett halvt till ett år. För de flesta av dessa personer varierar svårighetsgraden och symtomen under årens lopp. I vissa fall saknar personen sjukdomsinsikt och risken för förtida död är ökad, framförallt tidigt i förloppet av ätstörningen.

Samsjuklighet

Samsjuklighet med depression, ångestsyndrom, missbruk, personlighetssyndrom och neuropsykiatriska tillstånd förekommer. Dessa tillstånd bör därför behandlas samtidigt med ätstörningen.

Tema psykologiska behandlingsmetoder på Kunskapsguiden.

 

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd