Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Psykisk ohälsa Teman Hetsätningsstörning

Hetsätningsstörning

Hetsätningsstörning är en ätstörning som innebär att en person har återkommande episoder av hetsätning, utan några kompensatoriska beteenden som vid bulimi. En person med hetsätningsstörning brukar inte vara rädd för att gå upp i vikt och självkänslan är inte självklart kopplad till kroppens form och vikt. Trots det kan personen uppleva stora problem och ha starka skuldkänslor för sitt beteende. Hetsätningsstörning förekommer hos dubbelt så många som lider av bulimi, en tredjedel av dem är pojkar eller män.

 

​Hetsätningsstörning är en ätstörning som innebär återkommande episoder av hetsätning utan några kompensatoriska beteenden som kräkningar, användning av laxermedel eller överdriven motion. Episoderna inträffar ofta när personen känner sig nedstämd, ledsen, oroad eller stressad. Var tredje person som lider av hetsätningsstörning är pojke eller man.

Vid hetsätning äter personen ofta snabbare än vad som är vanligt till en obehaglig mättnadskänsla nåtts. Det är också vanligt att personen äter stora mängder mat utan att känna fysisk hunger. Ofta äts maten i ensamhet på grund av skamkänslor. Det kan leda till att personen känner sig äcklad av sig själv, blir nedstämd och skuldtyngd efter att ha hetsätit, och upplever att hen saknar kontroll över sitt ätande. Många som har hetsätningsstörning har övervikt eller fetma. Det har visat sig att denna ätstörning ibland kan vara orsaken när män är överviktiga eller lider av fetma.

Ätstörningen kan vara långdragen och pågå med olika intensitet under flera år.

Diagnos

Tidig upptäckt av ätstörningen och snabbt insatt behandling är avgörande faktorer för en god prognos. Om ätstörningen inte har hunnit bli en del av personens identitet är möjligheterna goda att bryta det annars troligen långvariga förloppet kring ätstörningen.

Ett basansvar för att utreda, ställa diagnos och behandla personer med ätstörningar finns inom den barn- och ungdomspsykiatriska vården, BUP.

Primärvården erbjuder vanligtvis ingen behandling vid ätstörning, men kan som regel ställa diagnos på misstänkta ätstörningsproblem och hänvisa vidare i vården.

Skolhälsovården har ett uppdrag att förebygga ohälsa och bör kunna fånga upp elever med ätstörning, ge råd och förmedla vidare kontakt inom vården.

Ungdomsmottagningar, som vänder sig till ungdomar mellan 12 och 23 år, kan erbjuda information, rådgivning och stödjande samtal i frågor om livsstil och levnadsvanor.

Vuxenpsykiatriska kliniker har basansvar för att utreda, ställa diagnos och behandla vuxna personer med ätstörningar.

Behandling

Behandlingen vid hetsätningsstörning är med psykoterapi. De psykoterapeutiska behandlingarna kan ske både enskilt, familjebaserat eller i grupp och är oftast av typen kognitiva och beteendeinriktade terapier, KBT eller interpersonell psykoterapi, IPT.

Om personen har ångest eller depression kan behandling med läkemedel behövas.

Prognos

Tidig upptäckt och snabbt insatt behandling har visat sig vara viktiga faktorer för en god prognos. Om ätstörningen inte har hunnit bli en del av den egna identiteten är möjligheterna att bryta förloppet goda. Prognosen tycks vara något bättre för hetsätningsstörning än för bulimi eller anorexi.

Samsjuklighet

Samsjuklighet med depression, ångestsyndrom, missbruk, personlighetssyndrom och neuropsykiatriska tillstånd förekommer. Dessa tillstånd bör därför behandlas samtidigt med ätstörningen.

Tema psykologiska behandlingsmetoder på Kunskapsguiden

 

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd