Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Psykisk ohälsa Teman Missbruk och beroende

Missbruk och beroende

Missbruk eller beroende kan bland annat innebära att man fortsätter använda drogen trots att den ger kroppsliga eller psykiska skador och att man har behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt. En person med missbruk eller beroende kan också få abstinensbesvär när han eller hon slutar att använda substansen.

 

Vid missbruk och beroende används två olika diagnossystem: International statistical classification of diseases and related health problems, ICD, och Diagnostic and statistical manual of mental disorders, DSM. I Sverige används främst ICD vid diagnostik inom hälso- och sjukvården, medan DSM används inom forskning och i viss mån inom psykiatrisk verksamhet.

Den nu gällande versionen av ICD, ICD-10, är från 1990. Ett arbete pågår inom WHO med att uppdatera ICD-10 till en kommande ICD-11. En ny version av DSM, DSM-5, har nyligen publicerats.

I tidigare versioner av DSM liksom i ICD-10 ingår substansberoende, och de båda systemens definitioner överensstämmer till stora delar. ICD-10 har även diagnosen skadligt bruk, medan tidigare versioner av DSM i stället hade diagnosen missbruk.

Beroende

För beroende enligt ICD-10 gäller att tre av sex kriterier ska vara uppfyllda:

  1. stark längtan efter drogen

  2. svårighet att kontrollera intaget

  3. fortsatt användning trots skadliga effekter

  4. prioritering av droganvändning är högre än andra aktiviteter och förpliktelser

  5. ökad tolerans

  6. fysiska abstinenssymtom. 

För beroende enligt DSM-IV krävs att tre av sammanlagt sju kriterier är uppfyllda under en och samma tolvmånadersperiod:

  1. behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt

  2. abstinensbesvär när bruket upphör

  3. intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs

  4. varaktig önskan, eller misslyckade försök, att minska intaget

  5. betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket av alkohol eller narkotika

  6. viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas

  7. fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador.

Skadligt bruk

ICD-10 har även diagnosen skadligt bruk som innebär ett bruk av psykoaktiva substanser på ett sätt som skadar hälsan. Skadan kan vara fysisk eller psykisk.

Missbruk

För att det ska vara frågan om ett missbruk enligt DSM-IV krävs att minst ett av fyra kriterier är uppfyllda under en och samma tolvmånadersperiod:

  1. upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet

  2. upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet

  3. upprepade kontakter med rättsväsendet till följd av missbruket

  4. fortsatt användning trots återkommande problem.

Substansbrukssyndrom

I DSM-5 ersätts missbruks- och beroendediagnoserna med det samlade begreppet substansbrukssyndrom, som är en kombination av de tidigare sju beroendekriterierna och de fyra missbrukskriterierna i diagnosen. Dock är kriteriet om kontakter med rättsväsendet ersatt av kriteriet ”begär/sug”. För diagnos enligt DSM-5 krävs att minst två kriterier är uppfyllda.

Svårighetsgraden anges som mild om 2–3 kriterier är uppfyllda, måttlig om 4–5 kriterier är uppfyllda och svår om mer än 5 kriterier är uppfyllda.

Alkoholmissbruk och -beroende

Konsumtion av alkohol kan leda till riskbruk, missbruk eller beroende. Personer med alkoholrelaterade problem riskerar att få fysiska sjukdomar, psykisk ohälsa och sociala problem.

Alkoholmissbruk och -beroende på Kunskapsguiden

Dopningsmissbruk och -beroende

Dopning handlar om en otillåten användning av medel för att förbättra den fysiska prestationsförmågan. De vanligaste dopningsmedlen är anabola androgena steroider, AAS. Dopning kan leda till allvarliga fysiska, psykiska och sociala problem som hjärt- och kärlsjukdomar, nedsatt fertilitet, depression och relationsproblem.

Dopningsmissbruk och -beroende på Kunskapsguiden

Läkemedelsmissbruk och -beroende

De vanligaste läkemedel som kan skapa beroende är lugnande medel, sömnmedel och smärtstillande läkemedel. Ungefär 65 000 personer i Sverige har problem som motsvarar missbruk eller skadligt bruk av läkemedel.

Läkemedelsmissbruk och -beroende på Kunskapsguiden

Narkotikamissbruk och -beroende

Narkotikaberoende påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt och kan ge allvarliga medicinska symtom och komplikationer. Därför behöver man upptäcka ett riskfyllt bruk så tidigt som möjligt, och motverka att riskbruket övergår i missbruk eller beroende.

Narkotikamissbruk och -beroende på Kunskapsguiden

Spelmissbruk och -beroende

Överdrivet spelande och spelberoende kan få negativa konsekvenser som fysisk och psykisk ohälsa, sociala problem eller problem med ekonomin. Ungefär två procent av Sveriges befolkning har spelproblem och ytterligare fyra procent ligger i riskzonen.

Spelmissbruk och -beroende på Kunskapsguiden

Tobaksbruk och -beroende

Många människor dör i förtid på grund av sitt tobaksbruk. Rökning orsakar sjukdomar i hjärta, kärl och lungor och flera typer av cancer. Snusning ökar risken för cancer, hjärtinfarkt och stroke. Därför behöver personer som röker eller snusar få rådgivning om att sluta med tobak.

Tobaksbruk och -beroende på Kunskapsguiden

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Lägesrapporter
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Nationella Kvalitetsregister
Nationella riktlinjer
Rekommendationer och vägledningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser