Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Psykisk ohälsa Teman Adhd Psykosocialt och pedagogiskt stöd

Psykosocialt och pedagogiskt stöd

Stöd och behandling av barn, ungdomar och vuxna med adhd bör bestå av en kombination av psykosociala och pedagogiska stödinsatser, och vid behov även läkemedelsbehandling. Vid utvärderingen följer man upp hur insatserna påverkat såväl symtombilden som funktionsförmågan och livskvaliteten.

Stöd och behandling av barn, ungdomar och vuxna med adhd bör ha en multimodal inriktning, det vill säga bestå av en kombination av psykosociala och pedagogiska stödinsatser, och vid behov även läkemedelsbehandling.

Stöd till barn, ungdomar och deras familjer

Samhällets stödinsatser går ut på att barnet självt, liksom föräldrar, lärare och andra i barnets vardagsmiljöer, lättare ska förstå och hantera funktionsnedsättningen. Syftet är också att stärka skyddsfaktorerna i barnets liv och att begränsa riskfaktorerna.

Behovet av stöd kan variera. Man brukar rekommendera psykosociala och pedagogiska insatser, och för de barn och ungdomar som behöver kombineras dessa insatser med läkemedelsbehandling.

Hälso- och sjukvården, socialtjänsten och förskolan eller skolan har ansvar för att ge stöd och samverka kring barnet eller ungdomen. De bör göra en behandlingsplan för samtliga insatser som barnet eller ungdomen får. Om barnet eller ungdomen har insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska man upprätta en samordnad individuell plan.

Stödinsatser från hälso- och sjukvården

Inom hälso- och sjukvården ansvarar oftast BUP för att diagnostisera och erbjuda specialiststöd och behandling. Även barn- och ungdomsmedicinska mottagningar kan ha ett sådant ansvar. Insatserna kan bestå av en kombination av psykosociala och pedagogiska stödinsatser, och vid behov även läkemedelsbehandling.

Psykopedagogik

Kunskap om adhd är grunden i all behandling. För att kunna bemöta ett barn eller en ungdom med adhd på ett bra sätt behöver man förstå vad funktionsnedsättningen innebär och få strategier för att handskas med vardagen. Hälso- och sjukvården bör erbjuda psykopedagogik i form av information och utbildning till föräldrar, barnet eller ungdomen självt, förskole- och skolpersonal och till andra familjemedlemmar. Man behöver även se till att barnet eller ungdomen och dess familj får relevant informationsmaterial.

Föräldrastöd

Efter en inledande psykopedagogiskt inriktad föräldrautbildning kan många föräldrar behöva ytterligare stöd i föräldrarollen. Föräldrar till barn eller ungdomar med ett särskilt utmanande beteende som trots och aggressivitet behöver ofta extra stöd.

Kognitivt stöd som hjälpmedel

Barn och ungdomar med adhd kan behöva hjälp med att planera och organisera sin vardag, passa tider och komma ihåg vad de ska göra. Olika typer av kognitivt stöd kan hjälpa barnet eller ungdomen att klara av vardagsrutinerna och finns ofta som mobilappar.

Kognitivt stöd kan bestå av en överskådlig kalender, ett schema med bilder som delar upp en aktivitet i flera steg, tidur och klockor eller olika påminnelsehjälpmedel.

Psykosocialt stöd till barnet eller ungdomen själv

Barnet eller ungdomen själv kan behöva psykosocialt stöd för att förbättra funktionsförmågan inom olika områden. De kan exempelvis få insatser som individuella stödsamtal, social färdighetsträning i grupp och kognitiv beteendeterapi, kbt.

Stöd i förskola och skola

Förskolan och skolan är skyldiga att utforma stödinsatser till de barn och ungdomar som behöver. Man kan göra mycket för att underlätta för barn och ungdomar med adhd. De behöver tydlighet, struktur, en anpassad miljö och ett bemötande som bygger på förståelse för barnets svårigheter.

Socialt stöd från kommunens socialtjänst

Familjer som har barn och ungdomar med adhd kan behöva stöd från kommunens socialtjänst. De kan behöva praktisk hjälp för att underlätta vardagslivet eller en kontaktfamilj där barnet eller ungdomen kan bo under kortare perioder, till exempel under veckoslut.

Föräldrar och ungdomar kan få en särskild kontaktperson som hjälper till i vardagen.

Stöd till vuxna och deras närstående

Samhällets stödinsatser går ut på att hjälpa personer med adhd att förstå och hantera sin funktionsnedsättning och att hitta strategier för att använda sina styrkor och kompensera för svårigheter. Även närstående och andra i omgivningen kan behöva stöd för att öka sin förståelse och förmåga att stötta personen.

Behovet av stöd kan variera för personer med adhd men man brukar rekommendera psykosociala och pedagogiska insatser, och för de som behöver kombineras dessa insatser med läkemedelsbehandling.

Hälso- och sjukvården, socialtjänsten, försäkringskassan och arbetsförmedlingen har ett ansvar för att ge stöd och samverka utifrån en helhetssyn på individens livssituation. De bör göra en behandlingsplan för samtliga insatser som personen får. Om han eller hon har insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska man upprätta en samordnad individuell plan.

Stödinsatser från hälso- och sjukvården

Inom hälso- och sjukvården ansvarar vuxenpsykiatrin för att erbjuda specialiststöd och behandling till vuxna med adhd och deras närstående. Oftast är det allmänpsykiatrins öppenvårdsmottagningar som erbjuder stöd och behandling. Ibland kan även vuxenhabiliteringen vara involverad.

Psykopedagogik

Psykopedagogik i form av information och utbildning om adhd är grunden i all behandling. Både den vuxna själv och dennes närstående behöver förstå vad funktionsnedsättningen innebär och få strategier för att handskas med utmaningar i vardagen.

I samband med diagnosen får personen information om adhd och kan därefter erbjudas båda individuella stödsamtal och psykopedagogik i grupp, ofta tillsammans med anhöriga. Många vuxna med adhd och deras anhöriga uppskattar att träffa andra i liknande situationer och utbyta erfarenheter.

En annan del av de psykopedagogiska insatserna är att erbjuda relevant och tillförlitligt informationsmaterial om adhd.

Psykologisk behandling

En del personer med adhd kan behöva psykologisk behandling, individuellt eller i grupp. Kognitiv beteendeterapi, kbt, och dialektisk beteendeterapi, dbt, är två behandlingar som rekommenderas vid adhd. Båda innebär att man får träna på nya färdigheter.

Kognitivt stöd som hjälpmedel

Personer med adhd kan behöva hjälpmedel för att planera och organisera sin vardag i hemmet, på arbetet och på fritiden. Kognitivt stöd finns ofta som mobilappar. De kan bestå av ett tydligt veckoschema, tidur och klockor eller olika påminnelsehjälpmedel.

Behandling av andra vanliga svårigheter

Andra psykiska och sociala problem är vanliga hos personer med adhd, såsom depression och ångest, bipolär sjukdom, men också missbruk och beroende.  Även psykosomatiska och somatiska besvär är vanliga.

Ofta behöver personen få behandling för tillkommande problem samtidigt och därför är det viktigt att psykiatrin uppmärksammar dessa.

Stöd från kommunens socialtjänst

Personer med adhd kan behöva insatser från kommunens socialtjänst för att få vardagen att fungera. De kan till exempel behöva stöd med vardagssysslor i hemmet, och då kan en boendestödjare vara till hjälp.

För de personer som har svårt att få ett arbete kan socialtjänsten hjälpa till med olika arbetsförberedande insatser, och erbjuda meningsfull sysselsättning i form av daglig sysselsättning. Ett personligt stöd i form av en kontaktperson kan också vara till hjälp för de som behöver.

Personer med adhd löper förhöjd risk att utveckla missbruk och beroende. Socialtjänsten ansvarar för stöd och behandling till personer med samtidigt missbruk eller beroende.

Stöd vid arbete och studier

Personer med adhd fungerar ofta bäst i arbetsmiljöer som är överskådliga och välstrukturerade. Ett öppet och tolerant arbetsklimat är också viktigt. Arbetsförmedlingen kan erbjuda olika stödinsatser för att man ska hitta ett passande arbete och i samarbete med arbetsgivaren anpassa arbetssituationen.

Personer med adhd kan få stöd när de studerar för att underlätta både universitetsstudier och annan vuxenutbildning.

Fast vårdkontakt

Som patient kan man begära en fast vårdkontakt inom hälso- och sjukvården. Det är en kontaktperson som bland annat hjälper till att planera och samordna insatserna.

Utvärdering av stödinsatser

Att följa utvecklingen är viktigt för att bedöma effekten av olika stödinsatser. Den behandlande eller stödjande enheten bör följa upp stödinsatserna tillsammans med barnets föräldrar respektive den vuxne. På så sätt kan man uppnå bästa resultat utifrån dagens kunskapsläge.

Vid utvärderingen följer man upp hur insatserna påverkat såväl symtombilden som funktionsförmågan och livskvaliteten. I behandlingsplanen bör det tydligt framgå hur utvärderingen av stödet ska genomföras.

Omslagsbild till Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhdStöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd

Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd ger aktuell kunskap om adhd och beskriver hur olika aktörer kan ge stöd.

Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd

 

 

ADHD – diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet

ADHD – diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet innehåller en genomgång av det vetenskapliga underlaget för de diagnostiska instrument och behandlingsinsatser som används för adhd i Sverige.

ADHD – diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet 

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Beslut om subvention av läkemedel
Lägesrapporter
Läkemedelsrekommendationer
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Nationella Kvalitetsregister
Rekommendationer och vägledningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar