Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Psykisk ohälsa Teman Adhd Utredning och diagnos

Utredning och diagnos

En diagnostisk utredning för adhd är aktuell om ett barn, en ungdom eller en vuxen har stora koncentrationssvårigheter och andra symtom som kan förknippas med adhd, och som skapar allvarliga problem i vardagen. En läkare och psykolog gör utredningen och vid behov kan personal med andra kompetenser delta.

​Adhd är en diagnostisk term för att benämna stora och varaktiga svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsreglering hos barn, ungdomar eller vuxna. Diagnosen adhd används för att beskriva typiska symtom och dess yttringar och hur dessa påverkar det vardagliga livet.

En diagnostisk utredning för adhd är aktuell om ett barn, en ungdom eller en vuxen har stora koncentrationssvårigheter och andra symtom som kan förknippas med adhd, och som skapar allvarliga problem i vardagen.

Utredning av barn och ungdomar

Man gör en diagnostisk utredning om barnet eller ungdomen har koncentrationsproblem, överaktivitet och impulsivitet som föräldrar, personal inom förskola eller skola eller andra i omgivningen upplever som klart avvikande och som skapar allvarliga problem för barnet eller ungdomen att fungera i vardagen.

Utredningens syfte och frågeställningar

Utredningen syftar till att förklara de svårigheter som barnet eller ungdomen har i sin vardag. En diagnos kan underlätta förståelsen, och ge underlag för ett lämpligt bemötande och planering av stöd- och behandlingsinsatser.

Utredningen ska besvara följande frågor:

  • Hur fungerar barnet eller ungdomen i olika vardagssituationer?
  • Hur är barnets eller ungdomens kognitiva förutsättningar?
  • Beror svårigheterna på adhd eller på något annat tillstånd eller annan sjukdom?
  • Har barnet eller ungdomen andra betydelsefulla svårigheter?
  • Vilka risk- och skyddsfaktorer finns?

Läkare och psykolog utreder

För att genomföra en utredning vid misstanke om adhd behövs läkare med barnmedicinsk och barnpsykiatrisk kompetens och psykolog med adekvat kompetens. Ofta behövs kompletterande bedömningar av personal med andra kompetenser som specialpedagog, logoped, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator.

Utredningens olika delar

Utredningen kan ha olika utformning och omfattning men följande delar bör ingå:

  • sjukdomshistoria genom föräldraintervju
  • samtal med barnet eller ungdomen
  • kartläggning av hur barnet eller ungdomen fungerar i förskola eller skola
  • psykologisk utredning
  • medicinsk undersökning
  • samlad bedömning
  • skriftligt utlåtande
  • återföring av utredningsresultatet till föräldrar, barnet eller ungdomen och förskole- eller skolpersonal.

Sjukdomshistoria genom föräldraintervju

Utredaren kartlägger barnets eller ungdomens sjukdomshistoria (anamnes) genom en intervju med föräldrarna. Kartläggningen innehåller barnets aktuella och tidigare symtom, hur barnet fungerar i sin vardag, barnets utveckling, medicinska förhållanden, den sociala situationen samt risk- och skyddsfaktorer.

Följande områden tas upp i intervjusituationen:

  • barnets eller ungdomens utveckling och beteende under spädbarnsperioden, utveckling av exempelvis koncentrationsförmåga och aktivitetsreglering samt språk och kommunikation
  • medicinska förhållanden som graviditet och förlossning, ärftlighet, kroppsliga sjukdomar eller psykiatriska symtom, tidigare vårdkontakter och utredningar, sömnmönster och eventuella läkemedelsbehandlingar
  • sociala förhållanden som barnets eller ungdomens familjesituation, förekomst av psykisk ohälsa i familjen, skolsituation och intressen.

Samtal med barnet eller ungdomen

I utredningen bör man samtala med barnet eller ungdomen om hur han eller hon upplever sin situation, vad som är problem och vad som fungerar bra. Barnets ålder och mognadsnivå avgör hur intervjun ska gå till, exempelvis om föräldrarna ska vara med.

Kartläggning av hur barnet eller ungdomen fungerar i förskola eller skola

Utredaren behöver ta reda på hur barnet eller ungdomen fungerar i andra miljöer än hemmet, i första hand förskolan eller skolan. Genom kartläggningen kan man värdera graden av funktionsnedsättningen och få ett underlag för planering av stödinsatser.

Psykologisk utredning

Barnets eller ungdomens allmänna förmågor och kognitiva nivå har stor betydelse för hur det går i skolan och i sociala sammanhang. En psykologisk utredning med neuropsykologisk inriktning utgår från en bedömning av den allmänna begåvningsnivån. Utredningen kan kompletteras med bedömningar av mer specifika psykologiska funktioner, som exekutiva funktioner, arbetsminne och uppmärksamhetsförmåga.

Medicinsk undersökning

En medicinsk undersökning bör också ingå i utredningen. Syftet är att

  • utesluta att ett sjukdomstillstånd ligger bakom symtomen
  • ta reda på om barnet eller ungdomen har neurologiska eller andra avvikelser
  • värdera eventuella ytterligare svårigheter.

Samlad bedömning

Den diagnostiska processen avslutas med att utredarna väger samman och värderar den samlade informationen. Utifrån den gör man ett diagnostiskt ställningstagande.

Skriftligt utlåtande

Slutsatserna av utredningen dokumenteras i ett skriftligt utlåtande. Av utlåtandet behöver följande framgå:

  • den diagnostiska bedömningen och underlaget för att ställa diagnosen eller diagnoserna
  • diagnosbeteckning enligt DSM-5
  • beskrivning av barnets funktionsnivå inom viktiga områden, inklusive styrkor och möjligheter
  • beskrivning av vilka samtidiga problem och eventuell samsjuklighet som barnet har
  • dokumentation och analys av betydelsefulla risk- och skyddsfaktorer i närmiljön som kan ha betydelse för fortsatt problemutveckling och behandlingsinriktning
  • förslag på åtgärder i form av stöd, behandling och anpassningar.

Utlåtandet bör formuleras på ett lättbegripligt och tillgängligt sätt.

Återföring av utredningsresultatet

Vid återföring till föräldrarna presenterar utredaren slutsatserna av utredningen som finns i det skriftliga utlåtandet. Återföringen ska förklara den diagnostiska bedömningen och ge underlag för planering av stödinsatser och behandling.

Även barnet eller ungdomen behöver få anpassad och begriplig information om vad man har kommit fram till i utredningen. Syftet är att ge barnet eller ungdomen en ökad förståelse för såväl sina styrkor som svårigheter och hur han eller hon kan hantera dem.

Om föräldrarna tillåter informerar man även förskole- eller skolpersonal om vad utredningen visat. Personalen kan bland annat behöva information om barnets eller ungdomens funktionsnivå för att kunna anpassa den pedagogiska verksamheten.

Utredning av vuxna

Man gör en diagnostisk utredning om personen har stora svårigheter som skapar allvarliga problem när det exempelvis gäller familjeliv, att sköta arbete, ekonomi och andra vardagsförpliktelser.

Utredningens syfte och frågeställningar

Utredningen syftar till att förklara de svårigheter som personen har i sin vardag. En diagnos kan underlätta förståelsen, och ge underlag för ett lämpligt bemötande och planering av stöd- och behandlingsinsatser.

Utredningen ska besvara följande frågor:

  • Hur fungerar personen i olika vardagssituationer?
  • Hur är personens kognitiva förutsättningar?
  • Beror svårigheterna på adhd eller något annat tillstånd eller annan sjukdom?
  • Har personen andra betydelsefulla svårigheter?
  • Vilka risk- och skyddsfaktorer finns?

Läkare och psykolog utreder

För att genomföra en utredning vid misstanke om adhd behövs läkare med vuxenpsykiatrisk kompetens och psykolog med adekvat kompetens. Ofta behövs också kompletterande bedömningar av personal med andra kompetenser som specialpedagog, logoped, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator.

Utredningens olika delar

Utredningen kan ha olika utformning och omfattning men följande delar bör ingå:

  • sjukdomshistoria genom intervju med patienten
  • intervju med föräldrar och andra anhöriga
  • kartläggning av hur personen fungerar i vardagsaktiviteter
  • psykologisk utredning
  • medicinsk undersökning
  • samlad bedömning
  • skriftligt utlåtande
  • återföring av utredningsresultatet.

Sjukdomshistoria genom intervju med patienten

Utredaren kartlägger patientens sjukdomshistoria (anamnes) genom en intervju. Kartläggningen innehåller personens aktuella och tidigare symtom, hur personen fungerar i sin vardag, den sociala situationen, risk- och skyddsfaktorer, somatisk hälsa och tidigare eller aktuella symtom på psykisk sjukdom.

Följande områden tas upp i intervjusituationen:

  • aktuella och tidigare symtom och funktionsförmåga för att få en bild av hur personen själv beskriver sina aktuella problem och hur det varit under uppväxten
  • medicinska förhållanden som exempelvis ärftlighet, kroppsliga sjukdomar eller psykiatriska symtom, tidigare vårdkontakter och utredningar, sömnmönster och eventuella läkemedelsbehandlingar
  • sociala förhållanden som hur familjeförhållanden ser ut, övrigt socialt nätverk, sysselsättning och intressen.

Intervju med föräldrar och andra anhöriga

För att få en säkrare bild av om symtom som kan tyda på adhd funnits under uppväxten kan det vara bra att intervjua en anhörig, helst föräldrar eller någon annan som känt personen från tidig ålder.

Kartläggning av hur personen fungerar i vardagsaktiviteter

För att ytterligare kartlägga och bedöma hur personen fungerar i sina vardagsaktiviteter kan det ibland vara värdefullt att observera och intervjua personen i hans eller hennes hem eller i andra vardagsmiljöer.

Psykologisk utredning

Ofta behövs en psykologisk utredning för att bedöma personens allmänintellektuella förutsättningar. Man kan också behöva undersöka specifika neuropsykologiska funktioner, som exekutiva funktioner, arbetsminne och uppmärksamhetsförmåga.

Medicinsk undersökning

En medicinsk undersökning bör också ingå i utredningen. Syftet är att ta reda på om något sjukdomstillstånd kan ligga bakom symtomen.

Samlad bedömning

Den diagnostiska processen avslutas med att utredarna väger samman och värderar den samlade informationen. Utifrån den gör man ett diagnostiskt ställningstagande.

Skriftligt utlåtande

Slutsatserna av utredningen dokumenteras i ett skriftligt utlåtande. Av utlåtandet behöver följande framgå:

  • den diagnostiska bedömningen och underlaget för att ställa diagnosen eller diagnoserna
  • diagnosbeteckning enligt DSM-5
  • beskrivning av personens funktionsnivå inom viktiga områden, inklusive styrkor och möjligheter
  • beskrivning av vilka samtidiga problem och eventuell samsjuklighet som personen har
  • dokumentation och analys av betydelsefulla risk- och skyddsfaktorer i närmiljön som kan ha betydelse för fortsatt problemutveckling och behandlingsinriktning
  • förslag på åtgärder i form av stöd, behandling och anpassningar.

Utlåtandet bör formuleras på ett lättbegripligt och tillgängligt sätt.

Återföring av utredningsresultatet

Vid återföringen presenteras slutsatserna av utredningen för patienten, och om så önskas även för anhöriga. Återföringen ska förklara den diagnostiska bedömningen och ge underlag för planering av stödinsatser och behandling.

Ofta behöver vuxna med adhd stöd också från socialtjänst, arbetsförmedling eller från andra delar av hälso- och sjukvården som exempelvis beroendevården. Om patienten vill kan man gå igenom relevanta delar av utredningsresultatet tillsammans med personal från dessa verksamheter. På så sätt kan man initiera en vårdplanering och ge underlag för fortsatta stödinsatser.

Utredning och diagnostik av adhd hos barn och ungdomar 

Utredning och diagnostik av adhd hos barn och ungdomar är en broschyr som ger en översiktlig beskrivning av utredningen av adhd hos barn och ungdomar.

Beställ eller ladda ner på Socialstyrelsens webbplats

 

Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna 

Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna är en broschyr som ger en översiktlig beskrivning av utredningen av adhd hos vuxna.

 

 

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Beslut om subvention av läkemedel
Lägesrapporter
Läkemedelsrekommendationer
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Nationella Kvalitetsregister
Rekommendationer och vägledningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar