Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Boendeformer

Personer med psykisk ohälsa kan ha behov av stöd i sitt hem. Det finns olika boendeformer för olika behov av stöd. En person kan få stöd i sin egen bostad, i så kallat ordinärt boende, eller mer omfattande stöd i gruppbostad eller servicebostad, i så kallad bostad med särskild service.

​Boendestöd är en praktisk och social insats för personer med psykisk funktionsnedsättning som syftar till att underlätta för den enskilde att hantera sin vardag. Insatserna kan även omfatta aktiviteter utanför boendet. En central del är att personen gör detta tillsammans med en boendestödjare.

Boendestödjaren stödjer den enskilde i att planera, genomföra och att vara delaktig i vardagssysslor. Boendestödjaren arbetar med, inte åt, den som behöver stöd. En boendestödjare kan hjälpa den enskilde vid kontakter med myndigheter och vård- och omsorg och vid behov följa med personen till aktiviteter. De flesta boendestödjare har utbildat sig till skötare alternativt undersköterska, och många av dem har tidigare yrkeserfarenheter från den psykiatriska vården. En tydlig trend under senare tid har dock varit att anställa personer med högskoleutbildning.

De vanligaste boendeinsatserna är boende i bostad med särskild service eller boendestöd i ordinärt boende eftersom insatserna behöver motsvara många olika behov.

Bostad med särskild service

En del personer med funktionsnedsättning behöver en bostad där det också finns personal som ger stöd och service. För dem finns insatsen bostad med särskild service som regleras i både socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS. Bostäder med särskild service är ofta av kollektiv karaktär där flera personer bor tillsammans eller i närheten av varandra med tillgång till gemensamma utrymmen.
En bostad med särskild service kan vara utformad som en gruppbostad eller en servicebostad. För båda boendeformerna finns tre viktiga kriterier:
  • bostaden ska vara fullvärdig
  • bostaden är den enskildes permanenta hem
  • bostaden ska inte ha en institutionell prägel.

En fullvärdig bostad består enligt Boverkets byggregler av

  • rum med inredning och utrustning för personlig hygien
  • rum eller avskiljbar del av rum för samvaro och sömn och vila
  • rum eller del av rum för matlagning etcetera
  • avskiljbar del av rum som har fönster och utformas så att den med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet.

Gruppbostad

Gruppbostaden är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. I gruppbostaden ska det finnas en fast bemanning som i huvudsak ska täcka de boendes hela stödbehov. Syftet med gruppboendet är att vuxna personer med funktionshinder som inte klarar eget boende eller boende i servicebostad ändå ska ha möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa sig ett eget hem. 
Gruppbostaden kan beskrivas som ett litet antal lägenheter som är grupperade kring gemensamma utrymmen, där service och omvårdnad kan ges alla tider på dygnet. De gemensamma utrymmena är placerade så att de kan fungera som den samlande punkten för de boende. De ligger i nära eller direkt anslutning till de enskilda lägenheterna och är lätta att nå. Ytorna är dimensionerade så att alla som bor i gruppbostaden kan delta samtidigt i olika aktiviteter. De enskilda lägenheterna är fullvärdiga.

Servicebostad

En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och fast anställd personal. Lägenheterna är ofta anpassade efter den enskildes behov och ligger ofta samlade i samma hus eller kringliggande hus. Serviceboende är en mellanform mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en lägenhet i gruppbostad. De enskilda lägenheterna är fullvärdiga. 
Inom denna mellanform kan det rymmas flera olika typer av boenden. Men alla typerna består av fullvärdiga lägenheter och det erbjuds dygnet-runt-stöd, utifrån den enskildes behov, i den egna lägenheten av en fast personalgrupp. Där det finns flera servicebostäder finns också gemensamma utrymmen för service och gemenskap. I en servicebostad kan det bo fler personer än i en gruppbostad.

Boendestöd i ordinärt boende

Syftet med boendestöd i ordinärt boende är att personer med psykiska funktionsnedsättningar ska kunna behålla sitt boende och vid behov få stöd att bryta isolering, få struktur i vardagen och öka den enskildes självständighet och livskvalitet.Boendestödjaren engagerar och motiverar den enskilde till att medverka. Han eller hon planerar och genomför vardagssysslor tillsammans med den enskilde. Boendestödjaren arbetar med, inte åt, den som behöver stöd. Insatserna kan vara allt från dagliga till att omfatta enbart punktinsatser.

Hem för vård eller boende, HVB

Hem för vård eller boende, HVB, är ett hem inom socialtjänsten som tar emot personer för vård eller behandling i förening med ett boende. HVB kan vara av varierande storlek, ha olika inriktningar och vända sig till olika målgrupper. Verksamheten ger omsorg hela dygnet. 
HVB-hem drivs av privata vårdgivare, kommuner eller landsting. En privat vårdgivare, det vill säga ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ, måste ha tillstånd av Socialstyrelsen för att bedriva verksamheten. Det är också Socialstyrelsen som ansvarar för tillsynen av HVB-hem. 
Barn och ungdomar som bor i HVB-hem vårdas antingen frivilligt med stöd av SoL eller har blivit tvångsomhändertagna med stöd av lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Skälet till placeringen kan bland annat vara att de har farit illa i sin hemmiljö, eller att de har problem med aggressivitet, kriminalitet eller droger. Barnen kan också ha psykiska funktionsnedsättningar som kräver specifik vård och behandling.
Det finns också HVB-hem som tar emot vuxna med missbruksproblem för frivillig vård med stöd enligt SoL.

Statens institutionsstyrelse, SiS är huvudman för särskilda ungdomshem

Statens institutionsstyrelse, SiS, är huvudman för så kallade särskilda ungdomshem, hem för vård av unga som behöver stå under särskilt noggrann tillsyn enligt 12 § i LVU. Det är bara SiS som får ha låsbara avdelningar och använda särskilda tvångsmedel som till exempel kroppsbesiktning och urinprov.
Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Hälsoproblem

 
 

 Kunskapsstöd

 
Lägesrapporter
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser