Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Psykisk ohälsa Teman Personligt ombud Att arbeta som personligt ombud

Att arbeta som personligt ombud

Personliga ombud arbetar på klientens uppdrag och fungerar som ett redskap för att stärka klienten till att få en ökad tilltro till sig själv och sin egen förmåga, och därmed få kontroll och makt över den egna vardagen. Arbetet med klienten sker i tre faser som kan se olika ut beroende på klientens behov.

Personligt ombud är ett stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Arbetet som personligt ombud innebär att tillsammans med klienten identifiera och formulera behovet av vård, stöd, service, rehabilitering och sysselsättning. Det innebär även att bistå klienten i kontakten med olika myndigheter och att tillsammans med klienten se till att insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten planeras, samordnas och genomförs. Ombudens arbete kan bidra till att aktörernas intressen, synsätt och värderingar närmar sig varandra.

Personliga ombud verkar också för att personer med psykisk funktionsnedsättning som grupp ska få bättre livsvillkor. Detta sker genom att ombuden identifierar brister i samhället som påverkar gruppen negativt och rapporterar dessa till sin ledningsgrupp.

Att arbeta på klientens uppdrag

Personliga ombud representerar varken myndigheter eller vårdgivare. Ombuden arbetar på klientens uppdrag och förväntas inte ta några egna initiativ som inte klienten står bakom. Ombudet lyssnar till klientens egen beskrivning av sin situation, önskemål och behov. Ett personligt ombud fungerar som ett redskap för att stärka klienten till att få en ökad tilltro till sig själv och sin egen förmåga och därmed få bättre kontroll och makt över den egna vardagen. Genom att ombudet stöttar klienten att bli mer självständig kan klienten öka sin egenmakt.

Det personliga ombudets uppgift är att hjälpa klienten att formulera sina behov. Förutsättningen är att det finns ett förtroende mellan ombudet och klienten. Därför är det viktigt med en förtroendeskapande inledningsfas när man träffar en ny klient.

Det personliga ombudet stöttar och driver arbetet framåt tillsammans med klienten. Som stöd i arbetet finns eventuella kollegor, verksamhetens ansvariga chef och ledningsgruppen. Ombudet har också kontakt med flera andra aktörer som finns runt klienten, till exempel myndigheter eller aktörer inom vård och omsorg.

Personliga ombudets roll

En arbetsroll som personligt ombud präglas av respekt, lyhördhet, helhetssyn, fokusering på möjligheter och det friska samt utifrån ett rehabiliterande perspektiv med stöd och uppmuntran. Ett gott bemötande och respekt för den enskilde är en förutsättning för att skapa förtroende mellan det personliga ombudet och klienten.

Etiska principer, synsätt och värderingar i ombudsarbetet är en del av den professionella rollen. Erfarenheter visar att ett framgångsrikt arbete som personligt ombud bland annat utgår från

  • klientens upplevda behov och önskningar står i fokus
  • klientens möjligheter
  • klienten väljer det personliga ombudet
  • klienten är uppdragsgivare och styr processen.

Klienten styr arbetet

Ombudet behöver vara lyhörd för klientens önskemål. Ombudet ska visa vilka alternativ och möjligheter till insatser som finns i samhället men det är alltid klienten som väljer.

Fokus på det friska

Det finns positiva erfarenheter av att ha ett rehabiliterande och accepterande förhållningssätt i arbetet med klienten.

Att ha ett rehabiliterande förhållningssätt innebär att ha en helhetssyn – se att kropp och själ hänger ihop. Fokus ligger på individens möjligheter och resurser istället för på symtom och begränsningar.

Att ha ett accepterande förhållningssätt är att ha en stödjande och uppmuntrande roll i förhållande till klienten och att godta klientens förslag till lösningar.

Ombudet fungerar som bollplank och diskussionspartner

För klienten fyller det personliga ombudet en funktion som bollplank och diskussionspartner. Ombudet ska inte göra något på egen hand och företräder aldrig klienten. Arbetet sker alltid tillsammans med klienten. Exempelvis om klienten själv inte klarar av att ringa sin handläggare kan ombudet sitta bredvid och använda telefonenens högtalarfunktion.

Gränsen mellan professionell och privat

Personliga ombud arbetar ofta i klientens hem och det kan bli aktuellt med frågan om hur nära en arbetsrelation kan bli utan att den blir för privat. Ombuden kan därför behöva stöd från en chef eller ledningsgrupp för att hålla fokus. Extern handledning är ett bra verktyg för en genomtänkt professionell hållning där man lär sig var gränsen går mellan att vara personlig utan att bli för privat. Handledningen kan till exempel handla om strategier för att bemöta olika situationer som ett ombud kan känna igen sig ifrån mötet med klienten.

Uppmärksamma systemfel och brister

När personliga ombud kommer i kontakt med klienter som på olika sätt drabbats av systemfel och brister vad gäller klienternas tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service rapporterar ombuden bristerna till sina ledningsgrupper. Bristerna kan förekomma på olika nivåer:

  • Handläggarnivå – med frågor som bemötande, kompetens, värderingar och ansvar.
  • Lokal nivå – med frågor som organisation, resurser, insatser och måluppfyllelse.
  • Central nivå – med frågor som regelverk, resurser och organisation.

Läs mer: Rapportera systemfel och brister under aktuellt tema på Kunskapsguiden

Arbetssätten kan skilja sig åt i glesbygd och storstad

Arbetssätten för personliga ombud kan skilja sig åt beroende på om verksamheten är förlagd till glesbygd eller i storstad. I större städer finns oftast bättre tillgång till kompetens och kunskapscentra och avstånden är kortare. Men arbetet kan också vara mer komplext, föränderligt och mer anonymt än i glesbygden.

För att överbrygga svårigheterna med att arbeta i glesbygd kan ombuden samarbeta över kommungränserna. Ombuden kan då ingå i en större arbetsgrupp vilket gör det möjligt att tillvarata och utveckla olika kompetenser hos ombuden och underlätta utbildning och handledning. Arbetet som personligt ombud kan vara påfrestande och erfarenhetsutbyte med arbetskamrater kan vara avlastande.

Uppgifter och avgränsningar

Ombudens arbetsuppgifter överlappar ansvar och uppgifter som andra yrkeskategorier har för personer med psykisk funktionsnedsättning. Ett personligt ombud stöter ofta på missuppfattningar och får förklara och förtydliga om vad som är ombudets uppgift gentemot klienten och andra parter. Därför behöver ombudens arbetsuppgifter tydligt avgränsas från andra yrkeskategoriers arbetsuppgifter och ansvar.

Ett personligt ombud beslutar inte om insatser. Ombudet ansvarar inte för vård eller behandling och kan inte heller ta över myndigheternas ansvar för samordning av insatser.

Förordningen om statsbidrag

I arbetet behöver personliga ombud känna till förordningen (2013:522) om statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud för vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar. Förordningen är grundläggande för verksamheten med personligt ombud.

I förordningen regleras verksamheten, syfte och uppdrag. I förordningen specificeras också villkoren för att få statsbidrag.

Ombudets arbete med klienten sker i tre faser

Arbetet som personligt ombud kan delas in i tre faser. En inledningsfas som handlar om att börja arbetet tillsammans med en klient, en arbetsfas då det egentliga arbetet äger rum och en vilofas eller avslutningsfas då ombudet inte arbetar aktivt med klienten.

De tre faserna kan se olika ut beroende på klientens behov. En klient kan till exempel behöva vara i arbetsfasen under lång tid medan en annan klient relativt snabbt kan gå in i avslutningsfasen. De olika faserna kan glida in i varandra och går ibland inte att skilja åt. Självfallet måste arbetet i första hand baseras på klientens behov.

I alla faser är det viktigt att vara tydlig med vad som är det personliga ombudets arbetsuppgifter, både gentemot klienten och mot andra parter.

För att ge en bild av vad som skulle kunna ingå i de olika faserna följer här några exempel.

Inledningsfasen

I inledningsfasen skapar det personliga ombudet kontakt med och bygger upp en förtroendefull relation till klienten.

Inledningsfasen kan variera i längd, innehåll och intensitet och kan ibland sträcka sig över flera månader. Inledningsfasen är avgörande för det fortsatta arbetet som ombud och börjar med att klienten söker stöd från verksamheten med personligt ombud.

Exempel på arbetsuppgifter i inledningsfasen:

  • Ansökan: Ofta mycket enkelt och informellt. Den enskilde uttrycker en önskan om stöd från ett personligt ombud. Kontakten kan ske direkt eller exempelvis via anhöriga, gode män, kontaktpersoner eller vänner.
  • Knyta kontakt: Att träffas och komma överens om en fortsatt kontakt. Välj plats utifrån klientens önskan. Arbetet som personligt ombud är fältbaserat och inte en kontorsbaserad verksamhet.
  • Skapa förtroende: Denna process kan vara ganska lång, beroende på den enskildes tidigare erfarenheter, psykiska hälsa och situation.
  • Lösa konkreta problem, bygga tilltro: Det kan vara allt från hyresskulder till missnöje med mediciner eller myndighetskontakter. Ombudet kan upptäcka behov som den enskilde har och har rätt att få tillgodosedda från olika offentliga aktörer, men som de av olika skäl inte tillgodoser. Här kan ombudets roll vara att bistå med problemlösning som ett sätt att förstärka relationen. Det kan exempelvis vara att hjälpa till med att överklaga biståndsbeslut eller att följa med till ett myndighetsbesök.
  • Göra roliga saker: I inledningsfasen kan det också vara viktigt att göra sådant som klienten tycker är roligt som en del i det förtroendeskapande arbetet.

Arbetsfasen

I arbetsfasen sker det egentliga arbetet. Det personliga ombudet och klienten kartlägger tillsammans klientens behov och gör upp en handlingsplan.

En viktig uppgift för ombudet när handlingsplanen görs upp kan vara att tillsammans med klienten se till att de berörda myndigheterna samordnar sina insatser så att de kommer i rätt ordning och vid rätt tidpunkt.

Arbetsfasen kan pågå i allt från några månader upp till flera år.

Exempel på arbetsuppgifter i arbetsfasen:

  • Kartlägga vilka behov som klienten har. Det görs i mer eller mindre strukturerad form tillsammans med klienten och dokumenteras på något enkelt och för klienten acceptabelt sätt.
  • Lägga upp en handlingsplan tillsammans med klienten. Där bestäms vad som ska göras, vem som ska se till att det blir gjort och när. Detta kan göras överskådligt utifrån en checklista med tidsaxel. En viktig uppgift för ombudet i handlingsplanen kan vara att se till att de berörda myndigheterna samordnar sina insatser så att de kommer i rätt ordning och vid rätt tidpunkt. Därefter blir ombudets uppgift att följa upp myndigheter och andra aktörer så att klienten får det stöd, hjälp och vård som hen behöver och vill ha.

En god rutin kan vara att ombudet tillsammans med klienten och ibland med kollegor formulerar ett antal utvärderingsfrågor. Till exempel:

  • Vad ville klienten då vi började, vilka problem ville klienten ha hjälp med och vilka mål ville klienten uppnå?
  • Vad hände och vilka skillnader blev det i förhållande till det uppsatta målet?
  • Vad beror denna skillnad på? Hände något oväntat, vad påverkade förloppet?
  • Vilka slutsatser ska vi dra av detta? Vad bör vi undvika att göra i framtiden?
  • Hur kommer vi att agera nästa gång vi är i en liknande situation?

Det är viktigt att klienten upplever det personliga ombudet som ett stöd, både kring konkreta vardagssaker och kring större problem. Det ingår i rollen som ombud att vara en sorts coach, att sätta upp mål om hur hinder och svårigheter kan hanteras, att uppmuntra och förmedla hopp.

I arbetsfasen blir de professionella gränsdragningsfrågorna viktiga att hantera. I rollen som personligt ombud ingår att vara tillgänglig men inte när som helst och inte på vilka villkor som helst. Ett ombud ska inte vara någon akutverksamhet eller jourhavande medmänniska. Ett ombuds arbetsuppgifter behöver också tydligt avgränsas från andra yrkeskategoriers uppgifter och ansvar. Dessa gränsdragningsfrågor är viktiga att hålla levande och tydliga.

Avslutningsfasen

Arbetet som personligt ombud baseras på långsiktighet och kontinuitet men det är i de allra flesta fall inte avsett att vara livslångt. Ombudet kan tycka att det är svårt att avsluta en långvarig relation till en klient och låta någon annan ta över. Många klienter kan också uppleva denna fas som svår och en del vill inte bli överlämnade till någon annan för stöd och hjälp.

Avslutningsfasen inleds när det personliga ombudet eller klienten tycker att de mål som satts upp i arbetsfasen är uppfyllda. Avslutningsfasen kan inledas både på klientens och ombudets initiativ.

Det kan vara svårt att avgöra när avslutningsfasen bör inledas men det är bra att ha en löpande diskussion om det med klienten. Då kan det bli lättare att hantera fasen, både för ombudet och för klienten.

Tre saker som kan underlätta avslutningsfasen:

  • Gör redan från början klart för klienten att stödet av ett personligt ombud syftar till att tillsammans bygga upp ett nätverk som kan ta vid när det personliga ombudet drar sig tillbaka eller när det finns en annan verksamhet som har den kontinuitet och kvalitet som klienten vill ha.
  • Utvärdera och eventuellt avsluta det konkreta arbete ni gjort tillsammans.
  • Ett socialt nätverk runt klienten kan underlätta återhämtning och integration i samhället, liksom möjlighet till ett självständigt liv.

I arbetet ligger också att klienten kan ha ett behov av att ombudet även fortsättningsvis kan finnas tillgänglig men på ett annat sätt än tidigare. Det är viktigt att komma överens om hur kontakten ska upprätthållas framöver.

Exempel på verktyg i arbetet

I arbetet med klienten kan personliga ombud använda olika metoder och redskap. Här följer några exempel:

Metoder för behovsskattning, exempelvis CAN-skattningar kan också användas som dialoginstrument och som ett led i det förtroendeskapande arbetet:

CAN-skattning i metodguiden för socialt arbete på Socialstyrelsens webbplats

Med målet i sikte, MOS, är målinriktad och systematisk utvärdering av insatser för enskilda personer, som är ett sätt att följa upp om klienter gör framsteg och att utvärdera insatsen. Det är också ett verktyg som hjälper professionella och klienter att i varje led av processen hålla fokus på det mål klienten vill uppnå.

Med målet i sikte – Målinriktad och systematisk utvärdering av insatser för enskilda personer, MOS, på Socialstyrelsens webbplats

Egna checklistor och intervjuformulär kan användas. Det är inte formen utan innehållet som är det viktiga. Utmaningen är att hjälpa klienten att få igång en förändring av sin livssituation.

Motiverande samtal, som är en samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser.

Motiverande samtal i metodguiden för socialt arbete på Socialstyrelsens webbplats

Gemensamma och samordnade handlingsplaner för de olika åtgärder som personligt ombud och klienten har kommit fram till. Planerna bör naturligtvis vara baserade på behovsanalyser som ombudet och klienten tillsammans kommit överens om och de önskemål som klienten har. Dessa planer är också klientens ”egendom”.

Samordnad individuell plan, SIP. Personliga ombud kan hjälpa klienten med att få ansvariga i kommun och landsting att upprätta en samordnad individuell plan, SIP. Alla som behöver insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan få en samordnad individuell plan, om det behövs en plan för att behoven ska kunna tillgodoses. En förutsättning för att upprätta planen är att den enskilde samtycker till det.

Frågor och svar om SIP på Socialstyrelsens webbplats

Webbutbildning om SIP för vuxna på Kunskapsguiden

SIP för vuxna – webbutbildning om samordnad individuell plan 

Webbutbildning SIP för vuxna syftar till att öka kunskapen om brukarens och dennes anhörigas rättigheter och möjligheter med en samordnad individuell plan, SIP. Utbildningen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Mer om webbutbildningen SIP för vuxna på Kunskapsguiden

Webbutbildning Personligt ombud

Webbutbildningen ger en introduktion om i vilket sammanhang ett personligt ombud verkar och vad rollen innebär. Utbildningen fungerar som introduktion och repetition för dig som är ny i rollen eller som redan arbetar som personligt ombud, är chef eller i annan funktion som behöver få förståelse för hur verksamheten med personligt ombud fungerar. Webbutbildningen och temat på Kunskapsguiden kompletterar varandra.

Mer om webbutbildning Personligt ombud på Kunskapsguiden

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd