Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Psykisk ohälsa Teman Personligt ombud Bemötande och delaktighet

Bemötande och delaktighet

Ett gott bemötande främjar delaktighet och inflytande, stärker klientens tilltro till sig själv, förmågan att hantera sin situation, att få bättre kontroll och makt över sin egen vardag. Ett gott bemötande är viktigt för att människor ska vilja och våga söka det stöd som de har behov av.

Ett gott bemötande och respekt för den enskilde är en förutsättning för att skapa förtroende mellan det personliga ombudet och klienten. Relationen mellan klienten och det personliga ombudet är grunden för hur ombudet kan arbeta för att uppmuntra och stötta klienten att klara saker själv, bli mer självständig och därmed öka sin egenmakt.

Ett gott bemötande främjar delaktighet och inflytande

Uppdraget som personligt ombud handlar om att hjälpa klienten att driva sina rättigheter, att ha inflytande över de vård- eller stödinsatser som hen har. Ett gott bemötande främjar klientens delaktighet och inflytande, stärker klientens tilltro till sig själv, förmågan att hantera sin situation, att få bättre kontroll och makt över sin egen vardag.

Ombudet fyller en funktion som bollplank och diskussionspartner. Ombudet ska inte göra något på egen hand och företräder aldrig klienten. Arbetet sker alltid tillsammans med klienten. Ombudet är en förmedlare av kontakter med myndigheter och andra aktörer som ska ge stöd, service eller insatser. En viktig del av personliga ombudets uppgifter är att få klienten att formulera ett uppdrag för ombudet att arbeta med.

En grund till gott bemötande

En grund till ett gott bemötande för personliga ombud kan vara:

  • Ett empatiskt förhållningssätt: Förmåga till inlevelse i människors problem. Se individen som en jämställd medmänniska, inte ett jag-vet-bäst-vad-du behöver perspektiv, inte heller en överbeskyddande attityd.
  • Acceptera att arbeta på klientens villkor: Handlar exempelvis om att godta ett nej till ett förslag, även om man tycker att det vore det bästa för personen. Att försöka övertala kan rasera förtroendet; däremot kan man motivera.
  • Motivera: Försöka motivera klienten istället för att övertala. Uppmuntra och hjälpa klienten att tänka långsiktigt, även om det är en svår balansgång. Försöka få klienten att se fördelar med förslaget.
  • Att kunna lyssna: Föra en dialog och inte en monolog. Våga vara tyst. Våga avbryta.
  • Att vara lyhörd: Lyssna in vad klienten önskar och vill.
  • Tålamod: Motivationsarbete kan ta lång tid. Bakslag är vanligt.
  • Situationsanpassning: Arbeta i olika miljöer. Göra det som ingen annan gör. Var beredd på att ändra det planerade.
  • Skapa trygghet: Finnas till hands. Vara en samtalspartner.
  • Inge hopp: Att kunna ge uppmuntran är lika viktigt som att kunna avstå från att ge kritik.
  • Gränsdragningsförmåga mellan yrke och privatliv, var personlig – inte privat.

Attityder och värderingar påverkar känslan av delaktighet

Ett gott bemötande med respekt och tilltro har en avgörande betydelse för hur klienterna upplever kontakten och mötet med allmänheten, myndigheter och andra aktörer. Många personer med psykiska funktionsnedsättningar är utestängda från delar av samhällslivet. En orsak är stigmatisering, diskriminering, maktmissbruk, och negativa attityder hos allmänheten såväl som i kontakter med hälso- och sjukvården och myndigheter.

Systemfel och brister i vård- och omsorgssystemet som ombuden flera gånger rapporterat om handlar i huvudsak bland annat om bemötande och värderingar.

Negativa attityder och värderingar försvårar känslan av delaktighet. Ett gott bemötande och förhållningssätt från myndigheter och andra aktörer är viktigt för att människor ska vilja och våga söka det stöd som de har behov av.

Personliga ombud kan på ett avgörande sätt stärka inflytandet för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Ombudets uppgift är att på uppdrag av och tillsammans med klienten arbeta för tillgång till samhällets utbud av stöd på jämlika villkor utifrån klientens egna önskemål och behov. Egenmakt och brukarinflytande är centrala delar i ombudens arbete.

Egenmakt – att stärka individens egen kraft

Klienter som levt med psykisk funktionsnedsättning under en längre tid kan uppleva att de har förlorat makten över sitt liv. Egenmakt kan beskrivas som en känsla av att ta tillbaka makten. Det är en känsla av stolthet, av att räknas och att ha gjort upp med mindervärdeskänslor och skam.

Egenmaktsprocessen innefattar en inre psykologisk del och en yttre del där man agerar för att få ökade rättigheter och arbetar med exempelvis andra i samma situation för att samhället ska förändras och bättre möta de önskemål man har. Att klienten deltar i självhjälpsgrupper eller föreningar är oftast en förutsättning för att egenmakt ska gro.

Personligt ombud kan vara ett stort stöd i klientens utveckling mot ökad egenmakt. Ökad egenmakt gör även klienten bättre rustad för prövningar längre fram när kontakten med det personliga ombudet är avslutat.

Egenmakten för en klient kan till exempel handla om att

  • få möjlighet att själv bestämma över sin situation, fatta egna beslut, följa sin egen vilja och märker att det gör skillnad för den egna situationen
  • känna hopp om att tillvaron kan förändras till det bättre
  • få tillgång till information och kunskap som klienten själv vill ha och är intresserad av
  • få fler sociala kontakter, det sociala nätverket runt klienten blir starkare och när klienten kan känna sig som en del av en grupp
  • samhällets attityder förändras och stigmatisering och diskrimineringen därmed minskar
  • omvärdera sin självbild och känna att det faktiskt går att skapa förändringar i det egna livet och i samhället.

Alla är inte intresserade av egenmakt eller mer ansvar

När man pratar om egenmakt är det viktigt att vara medveten om att alla inte vill planera sin vård eller är intresserade av egenmakt eller mer ansvar. Andra personer behöver i långa perioder mycket stöd och har svårt att utrycka sina önskemål. Det får förstås inte medföra att dessa personer underkänns som brukare av verksamheter som är inriktade på egenmakt.

Brukarinflytande, brukarmedverkan och delaktighet

Begreppen brukarinflytande, brukarmedverkan och delaktighet används när man avser att brukare på något sätt kan ta del av eller påverka besluten som rör deras egna insatser. Begreppen används också när brukare kan påverka utformningen och styrningen av de verksamheter som ger insatserna.

Brukarinflytande handlar om att personer som får insatser genom socialtjänsten ska få mandat och möjlighet att påverka beslut som får stora konsekvenser för deras eget liv och vardag.

Begreppen brukarmedverkan eller delaktighet används när personer som får insatserna på något sätt medverkar och är delaktiga i en process, oavsett vad denna delaktighet leder till. Begreppet brukarinflytande förutsätter då att brukarnas delaktighet på något sätt påverkar processen.

Stöd och öppenhet för ett ökat inflytande visar sig tydligast i ombudets dagliga arbete tillsammans med klienten, genom att ombudet företräder och stödjer klienten i att föra sin egen talan. Ombudets uppdrag innebär också att vara uppmärksam på och stödja det kollektiva brukarinflytandet genom exempelvis att rapportera systemfel och brister.

Många personliga ombud arbetar nära patient-, brukar- och anhörigorganisationer. På de flesta håll deltar representanter för föreningarna i ombudens ledningsgrupper.

Brukar- och patientinflytande, tema på Kunskapsguiden

Information om organisationer och föreningar på Kunskapsguiden

Webbutbildning Personligt ombud

​Webbutbildningen ger en introduktion om i vilket sammanhang ett personligt ombud verkar och vad rollen innebär. Utbildningen fungerar som introduktion och repetition för dig som är ny i rollen eller som redan arbetar som personligt ombud, är chef eller i annan funktion som behöver få förståelse för hur verksamheten med personligt ombud fungerar. Webbutbildningen och temat på Kunskapsguiden kompletterar varandra.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd