Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Psykisk ohälsa Teman Psykologiska behandlingsmetoder

Psykologiska behandlingsmetoder

Psykologiska behandlingar är ett samlingsbegrepp för flera vetenskapligt beprövade behandlingsmetoder. Psykoterapi är den mest välkända behandlingsmetoden. Kognitiv beteendeterapi, KBT, och psykodynamisk psykoterapi, PDT, är de vanligaste inriktningarna. Här finns även information om behandlingsmetoder som dialektisk beteendeterapi, DBT, ERGT och ERITA, mentaliseringsbaserad terapi, MBT, interpersonell psykoterapi, IPT och psykopedagogisk behandling.

 

Psykologiska behandlingsmetoder kan användas vid flera olika diagnoser och tillstånd, till exempel vid depression, ångestsyndrom, personlighetssyndrom och andra former av psykisk ohälsa, bland annat självskadebeteende. Dessutom finns psykologisk behandling som är inriktad på smärta och stress, rökavvänjning och andra livsstilsförändringar.

Psykologiska behandlingar kan användas som enda behandling eller tillsammans med läkemedel eller andra behandlingsmetoder.

Precis som i alla former av vård måste behandlingen anpassas efter individuella behov hos personen.

Psykoterapi

Psykoterapi är en behandlingsform för psykisk ohälsa eller de svårigheter som en person kan uppleva som har med tankar, känslor, och beteenden att göra.

Psykoterapi bygger på att det skapas en samarbetsrelation mellan behandlaren och den som behandlas – klienten. Behandlaren kan vara psykolog eller ha ett annat yrke som kompletterats med psykoterapiutbildning, till exempel läkare, socionom eller sjuksköterska.

Ramar bestäms gemensamt

Behandlaren och klienten kommer gemensamt överens om vilket fokus och mål behandlingen ska ha. De båda kommer också överens om ramarna för behandlingen, till exempel hur ofta och hur länge man ska träffas.

Psykoterapi har väl dokumenterade effekter vid olika former av psykisk ohälsa, till exempel depression och ångestsyndrom, ätstörningar, sömnsvårigheter, personliga kriser och samlevnadsproblem.

Psykoterapi bedrivs oftast individuellt men kan även ges i grupp för vuxna och barn och för en familj eller ett par.

Vanliga inriktningar inom psykoterapi

Det skiljer sig åt hur den psykoterapeutiska inriktningen ser på symtomens betydelse och vilken förändring behandlingen ska leda till.

Kognitiva och beteendeinriktade terapier

Kognitiv beteendeterapi, KBT, är en behandlingsmetod som baseras bland annat på inlärningspsykologi, kognitiv psykologi och socialpsykologi. Som terapi brukar den gå ut på att klienten får ändra på hur hen tänker, agerar och förhåller sig till egna inre upplevelser. Fokus ligger på att klienten får påverka sina plågsamma upplevelser, känslor, tankar och beteenden. Det sker genom att terapeuten lär ut en metod för hur man kan arbeta med att förändra sitt sätt att tänka och bete sig. Det kan göra att problemsituationer kan påverkas och hanteras samtidigt som klienten successivt lär sig att acceptera sina känslor och upplevelser.

Behandlingen bedrivs aktivt under en begränsad tid med samtal och hemuppgifter där klienten får testa och följa upp nya förhållningssätt.

För barn och ungdomar kompletteras behandlingen vanligtvis med kontakter med föräldrarna/vårdnadshavare för utbyte av information eller med inriktning på föräldrarnas omvårdnad av barnet.

Traumafokuserad KBT med exponering

Kognitiv beteendeterapi med traumaexponering baseras på välkända inlärningsprinciper för utsläckning. Denna terapiform används ofta för att behandla posttraumatiskt stressyndrom.

Exponering innebär att personen under kontrollerade former utsätts för det som väcker obehag och ångest. Tillsammans med sin behandlare får personen i verkligheten eller genom föreställningar gå igenom och återberätta den traumatiska händelsen vid upprepade tillfällen.

Mindfulness-baserad kognitiv terapi

Mindfulness-baserad kognitiv terapi är ett specifikt utformat KBT-program med fokus på meditation. Metoden lägger stor vikt vid övningar i mindfulness i syfte att öka förmågan att uppmärksamma tankar, känslor och kroppsliga upplevelser med en icke-värderande attityd.

Kognitiv beteendeterapi med exponering och responsprevention

KBT-behandling med exponering och responsprevention kan användas i behandling vid tvångssyndrom (OCD). Metoden syftar till att klienten får hjälp att arbeta mot målet att kunna stå ut med sina tvångstankar utan att utföra sina tvångshandlingar.

Exponering innebär att behandlaren steg för steg utsätter klienten för det som väcker ångest och obehag. Responsprevention betyder att behandlaren inte låter klienten neutralisera ångesten genom tvättning, kontrollbeteenden och ritualer. Hen får i stället gradvis lära sig avstå från tvångshandlingar eller undvikandebeteenden.

Dialektisk beteendeterapi

Dialektisk beteendeterapi, DBT, är en form av kognitiv beteendeterapi som syftar till att minska självskadebeteende hos personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom, EIPS, (tidigare borderline personlighetsstörning).

DBT utvecklades ursprungligen för självmordsnära och självskadande personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Senare har insatsen anpassats för andra typer av problem som också är vanliga hos dessa personer, till exempel missbruk, ätstörningar, depression och posttraumatisk stress.

DBT syftar primärt till att minska självmords- och självskadebeteenden men även andra beteenden som stör eller försvårar behandlingen och som allvarligt påverkar livskvaliteten. På längre sikt är syftet att lära personen att hitta en inre emotionell balans, hantera sin vardag på ett bättre sätt och få en meningsfull tillvaro.

ERGT och ERITA

ERGT står för Emotion Regulation Group Therapy. Det är en behandlingsmetod som är utvecklad i USA att användas vid självskadebeteende. Den innebär en gruppbehandling som ges två timmar per vecka under 16 veckor med inriktning på att minska självskadebeteende och andra impulsiva och destruktiva beteenden. Målet för behandlingen är att öka förmågan till känsloreglering hos personerna med självskadebeteende.

ERGT är utvecklad som en tilläggsbehandling till personens vanliga vård, som kan vara stödsamtal, kontakt med psykiatriker, case management eller psykologisk behandling.

ERGT-manualen har översatts till svenska och 2013-14 genomfördes en nationell utprovning av metoden inom ramen för Nationella självskadeprojektet.

ERGT har utvärderats i vetenskapliga studier och visat på bra resultat för att minska självskadebeteenden och impulsiva destruktiva beteenden. Den har också visat sig kunna minska depression och ångest.

ERITA står för Emotion Regulation Individual Therapy for Adolescents

BIP ERITA är ett projekt vid barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm med internetbaserad KBT för barn och ungdomar i åldern 13-17 år. Behandlingen fokuserar på att lära ungdomar att hitta strategier för att hantera starka och förvirrande tankar och känslor för att på så sätt bryta den onda cirkeln i samband med självskadebeteende.

ERG och ERITA - behandlingsmetoder vid självskadebeteende

Psykodynamisk psykoterapi

Psykodynamisk psykoterapi har sin grund i psykoanalysen. Ofta innebär terapin att personen som går i terapi får hjälp att fokusera på omedvetna och bortträngda känslor. Syftet är att bearbeta känslorna och på så sätt komma fram till en lösning på det som personen upplever som problematiskt.

Psykodynamisk psykoterapi som korttidsbehandling

Korttidsbehandling med psykodynamisk terapi, korttids-PDT, fokuserar i terapin på personens affekter och känslouttryck. Korttidsterapi innebär att terapeuten och klienten träffas en till två gånger i veckan med totalt 10-30 möten. I terapin arbetas bland annat med så kallat motstånd och mönster i klientens agerande tolkas. Det som händer i terapirelationen lyfts fram och utrymme ges till klientens önskningar, drömmar och fantasier.

I PDT läggs stor vikt vid relationen som utvecklas mellan terapeut och klient och hur klientens problematik kommer till uttryck i den relationen.

Mentaliseringsbaserad terapi, MBT

Mentaliseringsbaserad terapi, MBT, är en form av psykoterapi som syftar till att öka en persons förmåga till mentalisering – det vill säga att vara uppmärksam på och kunna reflektera över egna tankar, känslor, reaktioner och motiv.

Det finns olika varianter av behandlingsmetoder för barn, familjer, föräldrar och för ungdomar med personlighetssyndrom.

I behandlingen som kan ske både individuellt och i grupp över en längre tid uppstår en relation mellan terapeuten och klienten/klienterna, en form av anknytning som påminner om psykoanalysens överföring och motöverföring. Denna relation gör att terapeuten och klienten kan utforska varandras sätt att uppfatta sig själva och de(n) andra. De kan också utforska egna och de(n) andras tankar, föreställningar, känslor och impulser.

Genom detta medvetandegörande (mentalisering) av egna och andras sätt att tänka och känna kan både vuxna och ungdomar med personlighetssyndrom, steg för steg, höja sin förmåga till mentalisering och öka sin kontroll över sina egna känslor och beteende.

MBT i Sverige

Interpersonell psykoterapi, IPT

Interpersonell psykoterapi fokuserar på hur problem i relationer till andra människor hos en person bidrar till psykiska problem - och hur psykiska problem i sig påverkar relationerna till andra människor.

Tanken med IPT är att om en person kan hantera sina relationsproblem på ett bra sätt så minskar de psykiska symtomen. I terapin får klienten hjälp att bearbeta kriser, till exempel ständiga gräl, svår sorg eller en ny fas i livet.

IPT som metod utarbetades i början av 1980-talet för behandling av depression. Sedan dess har metoden anpassats även till annan psykisk ohälsa, till exempel ångestsyndrom, bipolärt syndrom och ätstörningar.

Vid IPT träffar klienten sin psykoterapeut en gång i veckan i en behandling som oftast består av 16 möten. Men antalet möten kan variera enligt den överenskommelse som görs. I början av terapin kretsar samtalet kring viktiga relationer i klientens liv och på vilket sätt de kan ha ett samband med de psykiska symtomen.

Psykopedagogisk behandling

Psykopedagogisk behandling är en form av samtal där pedagogiska metoder används för att förmedla kunskap om den psykiska sjukdom eller de besvär som en person har fått diagnos för. Åtgärden syftar till att öka kunskapen hos personen/familjen om olika symtom till exempel vid depression eller adhd, som en hjälp till självhjälp, för att kunna hantera symtom och problem mer konstruktivt.

Om det till exempel handlar om att ett barn i en familj har adhd behöver föräldrarna/vårdnadshavarna kunskap om denna diagnos för att kunna hjälpa barnet. Men barnet behöver också få kunskap anpassad till sin ålder.

Många gånger kan man komma långt med kunskap och pedagogiskt framförd information. Ibland blir den psykopedagogiska insatsen enbart en start för ytterligare behandlingsinsatser, till exempel för en familjemedlem - vuxen eller barn/ungdom – som har en depression.

Arbetet med psykopedagogisk behandling bör ske strukturerat och problemlösande där föräldrarna/vårdnadshavarna är ett viktigt stöd för barnet eller ungdomen med psykisk ohälsa att komma tillbaka till goda rutiner och ökad aktivitetsnivå. Det är viktigt att ett stödjande familjeklimat skapas och att kraven i skolan anpassas till barnet/den unga.

Behandlingen behöver vara strukturerad och regelbunden för att få en bra effekt. Den bör föregås av en noggrann utredning av personens livssituation, symtom och funktion – och detta bör följas upp regelbundet. Den personal som behandlar behöver ha kunskap om sjukdomstillståndet, utbildning i behandlingsmetoden och tillgång till handledning.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Beslut om subvention av läkemedel
Lägesrapporter
Läkemedelsrekommendationer
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Nationella Kvalitetsregister
Nationella riktlinjer
Rekommendationer och vägledningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar

​Lästips

Martin Forster: Fem gånger mer kärlek: forskning och praktiska råd kring föräldrar och barn.

Utgiven av Natur och Kultur Akademisk