Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Psykisk ohälsa Teman Rehabilitering och habilitering

Rehabilitering och habilitering

Rehabilitering och habilitering syftar till att förbättra livskvaliteten och funktionsförmågan hos personer som behöver det för att självständigt och aktivt ta del av samhällslivet. Rehabiliteringskoordinatorn är en ganska ny roll i hälso- och sjukvården. Denna person ska hjälpa till att förbättra samverkan kring patienten för att underlätta återgången i arbete i samband med sjukskrivning.

 

​Målet med rehabilitering och habilitering är att förbättra livskvaliteten för patienter och klienter och syftar till att förbättra personens funktionsförmåga. Rehabilitering och habilitering syftar också till att undanröja fysiska och psykologiska hinder för personen att självständigt och aktivt ta del i samhällslivet. Det syftar även till att ge praktisk och ekonomisk hjälp.

Några grundläggande förutsättningar för en lyckad rehabiliterings- eller habiliteringsprocess är flexibel planering och mångfald i insatserna, kontinuitet i personal, metod, struktur och information och att insatser ges samtidigt och i samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och arbetsgivare.

Rehabilitering och habilitering kan vara insatser av medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social, arbetslivsinriktad och teknisk art. De kombineras utifrån personens behov, förutsättningar och intressen. Det är målinriktade insatser som förutsätter personens möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning. Insatserna fortsätter så länge hon eller han har behov av dem.

Rehabilitering

Rehabilitering betyder enligt Socialstyrelsens termbank: insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån behov och förutsättningar, återvinner eller behåller bästa möjliga funktionsförmåga och skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Rehabilitering vid psykisk ohälsa kan till exempel bestå av arbetslivsinriktad rehabilitering, boendestöd och psykopedagogiska åtgärder.

Habilitering

Habilitering betyder enligt Socialstyrelsens termbank: insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån personens behov och förutsättningar, utvecklar och behåller bästa möjliga funktionsförmåga och skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Habilitering är ett stöd bland annat till personer med tidig debut av funktionsnedsättning, till exempel för personer med adhd, autism eller intellektuell funktionsnedsättning.

Vid habilitering är personen delaktig i utformningen av hans eller hennes habiliteringsplan. I den skrivs de mål som insatserna syftar till och vilket stöd personen behöver.

Samverkan i rehabilitering och habilitering

Det är både kommunens och landstingets ansvar att uppmärksamma personer som behöver få sin rehabilitering eller habilitering samordnad. Den verksamhet som först ser att det finns ett samverkansbehov ska agera, men ansvaret för samordningen läggs där det passar bäst i varje enskilt fall.

Målet med samverkan är att ge rätt stöd till den enskilde utifrån hans eller hennes livssituation.

Fyra motiv för samverkan:

  1. Samverkan kan avlasta personen bördan att själv hitta rätt i vårdapparaten och förhindra att han eller hon faller mellan stolarna.
  2. En enskild aktör kan oftast inte ensam lösa personens problem.
  3. Samverkan kan bredda och fördjupa kunskapen om fungerande rehabilitering och habilitering.
  4. Med samverkan kan personen uppnå en bättre livskvalitet till en lägre samhällskostnad.

​​​​Rehabiliteringskoordinatorn förbättrar samverkan kring patienten

Rehabiliteringskoordinatorn är en ganska ny roll i hälso- och sjukvården. Denna koordinator ska hjälpa till att förbättra samverkan kring patienten för att underlätta återgången i arbete i samband med sjukskrivning. Det kan gälla samverkan med patientens arbetsgivare, men också med socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

En studie som har gjorts i Stockholms läns landsting visar att koordineringen har haft god effekt på återgång i arbete efter sjukskrivning. Funktionen uppskattas också av patienter, läkare, handläggare på Försäkringskassan och arbetsgivare.  

Stöd i arbetet med koordinering vid sjukskrivning och rehabilitering 

En metodbok för rehabilitering är framtagen av Sveriges kommuner och landsting, SKL som stöd för rehabiliteringskoordinatorns arbete i samband med sjukskrivning och rehabilitering.

Metodbok för koordinering av sjukskrivning och rehabilitering, på SKL:s webbplats

I Vårdhandboken finns sammanfattad information från SKL:s metodbok och relevanta länkar. Dessutom finns exempel på mallar och formulär som kan vara till nytta för den som ska koordinera vid sjukskrivning och rehabilitering. Under rubriken Relaterad information hittar du länkarna.

Koordinering vid sjukskrivning och rehabilitering på Vårdhandbokens webbplats 

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Klassificering och koder
Lägesrapporter
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser

​Metodbok för koordinering av sjukskrivning och rehabilitering

Metodboken på SKL:s webbplats

 

​Koordinering vid sjukskrivning och rehabilitering på Vårdhandboken

Vårdhandbokens webbplats