Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Psykisk ohälsa Teman Tvångsvård

Tvångsvård

Psykiatrisk vård omfattas av Hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser men kan i vissa fall regleras enligt lag om tvångsvård. Öppen tvångsvård är ett mellansteg för patienter som inte frivilligt accepterar att ta emot den psykiatriska vård de behöver, men som inte behöver vårdas på sjukhus.

 

​Varje dag tvångsvårdas ungefär 3 000 personer i Sverige med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT, eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV. Dessa patienter har ofta stora vårdbehov och behöver omfattande insatser. De psykiatriska tvångslagarna föreslås förändras enligt utredningen Psykiatrin och lagen (SOU 2012:17).

Behandlingen vid tvångsvård sker i samråd med patienten när det är möjligt. Personalen upprättar en vårdplan snarast efter det att patienten tagits in för tvångsvård och det sker så långt som möjligt i samråd med patienten.

Psykiatrisk tvångsvård

Möjligheten att vårda en patient under tvång som kan innefatta tvångsåtgärder regleras i LPT.

Det är ett stort ansvar att vårda en person mot hans eller hennes vilja, och alla har därför rätt att förvänta sig en god vård på jämlika villkor. För att någon ska kunna vårdas mot sin vilja krävs att personen

  • lider av en allvarlig psykisk störning
  • behöver heldygnsvård på sjukhus
  • motsätter sig vården.

Rättspsykiatrisk vård

En person som begått brott kan enligt LRV dömas till rättspsykiatrisk vård istället för fängelse om han eller hon har en allvarlig psykisk störning. För att utreda det psykiska tillståndet hos en person som begått brott genomför Rättsmedicinalverket en rättspsykiatrisk undersökning enligt lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning, LRU. Man undersöker även om det finns förutsättningar att överlämna personen till rättspsykiatrisk vård.

Det ställs samma krav på innehåll och kvalitet på landstingens rättspsykiatriska vård som på den övriga hälso- och sjukvården, med tillägget att den rättspsykiatriska vården också ska arbeta för att förebygga återfall i brott.

Öppen tvångsvård

Öppen tvångsvård är ett mellansteg för patienter som inte frivilligt accepterar att ta emot den psykiatriska vård de behöver, men som inte behöver vårdas på sjukhus. Den öppna tvångsvården är uppdelad i öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård.

Öppen tvångsvård är till för patienter som har vårdats med tvång men inte längre har behov av heldygnsvård. Dessa patienter behöver ett mer strukturerat och individuellt anpassat stöd vid utslussningen än vad den frivilliga vården kan erbjuda.

Den öppna tvångsvården ska anpassas till patientens behov av vård och insatser, och förutsätter i de flesta fall ett nära samarbete mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Den samordnade vårdplanen för patienten är ett viktigt led i detta samarbete.

Samordnad plan

Det ska finnas en samordnad plan enligt LPT och LRV för patienter som får öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård.

Den samordnade vård- och omsorgsplanen beskriver behovet av insatser från landstingets hälso- och sjukvård samt från kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Planen upprättas inför en ansökan till förvaltningsrätten om öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård.

Huvudmännen måste också komma överens om vem som har ansvar för vad, och de nödvändiga besluten ska fattas innan patienten får vård i den öppna vårdformen.

Tvångsåtgärder

Vid alla former av tvångsingripande såsom medicinering, fastspänning och avskiljande är det oerhört viktigt med ett gott bemötande. Vårdpersonalen måste alltid överväga alternativa behandlingsmetoder i första hand. Åtgärder för att minska oro, ångest, rädsla eller aggressivitet kan vara:

  • en god omvårdnad
  • patientens delaktighet när så är möjligt
  • kommunikationsstödjande hjälpmedel
  • en adekvat utformad miljö.

Tvångsåtgärder får inte förekomma inom ramen för den öppna psykiatriska tvångsvården. Öppen tvångsvård förutsätter att läkare och patient i stora delar är överens om det faktiska innehållet i de insatser som ska ges.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Lägesrapporter
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Nationella Kvalitetsregister
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar