Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Schizofreni

Schizofreni är en psykisk sjukdom som ofta får både psykiska, sociala och somatiska konsekvenser. Sjukdomen innebär perioder av symtom som vanföreställningar, hallucinationer och inåtvändhet. Personer med schizofreni kan få kognitiva funktionsnedsättningar som svårigheter med minne, uppmärksamhet och planering.

 

Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som många gånger får både psykiska och sociala konsekvenser. Dessutom innebär schizofreni ofta samsjuklighet med somatiska sjukdomar.

Schizofreni bryter vanligen ut i unga år, men insjuknandet kan ske under hela livet. I Sverige har ungefär 35 000 personer schizofreni. Män insjuknar oftast tidigare än kvinnor. Debuten hos män är vanligen mellan 15 och 25 års ålder och hos kvinnor mellan 25 och 35 års ålder.

Idag lever personer med schizofreni i genomsnitt 20 år kortare än befolkningen som helhet. Orsaken är självmord, hjärt- och kärlsjukdom och andra livsstilssjukdomar.

Tidig upptäckt ger bättre prognos

Om en person med symtom som tyder på psykossjukdom får behandling i ett tidigt skede blir sjukdomsförloppet lindrigare med mindre risk för kognitiva funktionsnedsättningar. En tidig upptäckt ger därmed individen en bättre prognos. Därför bör en person med psykossymtom få behandling så fort som möjligt.

Tidiga tecken på schizofreni och liknande psykoser kan bland annat vara en kombination av att personen

  • drar sig undan sina anhöriga och vänner

  • upplever sig vara förändrad eller inte känner igen sig själv

  • uttrycker en förändrad verklighetsuppfattning

  • drar sig undan från arbete eller studier under en längre tid

  • får känsloutbrott som är svåra att begripa

  • grubblar över livet på ett depressivt eller ångestfyllt sätt

  • får ändrad dygnsrytm eller otillräcklig nattsömn.

Vanföreställningar och inåtvändhet är vanliga symtom

De typiska symtomen på schizofreni kan delas in i positiva och negativa symtom. Positiva symtom innebär att något har lagts till i personens upplevelsevärld, som till exempel hallucinationer och vanföreställningar. De negativa symtomen handlar om att något saknas, som att personen har tappat sitt intresse och engagemang för omgivningen.

Positiva symtom innebär att personen kan få

  • hallucinationer, som att höra röster som ingen annan hör

  • tankestörningar, som att tankarna plötsligt blir blockerade eller bortdragna

  • vanföreställningar, som att tro sig vara förföljd.

Negativa symtom handlar om att personen kan

  • försjunka i sig själv och dra sig undan familj och vänner

  • bli passiv och få svårt att fatta beslut

  • få ett förändrat känsloliv, som att känna sig apatisk.

Schizofreni kan ge kognitiva funktionsnedsättningar

Personer med schizofreni kan få kognitiva funktionsnedsättningar som svårigheter med minne, uppmärksamhet och planering. Funktionsnedsättningarna kan leda till att personerna får svårt att hålla ordning på vardagen och att lösa vardagliga problem.

Arv och miljö som riskfaktorer

Den största riskfaktorn för att insjukna i schizofreni är ärftlighet, men man kan bära på ett genetiskt arv utan att bli sjuk. Att en person utvecklar schizofreni handlar ofta om ett samspel mellan arv och miljö. De främsta riskfaktorerna är

  • ärftlighet

  • allvarliga problem under uppväxten, som sexuella övergrepp

  • rökning av cannabis

  • infektioner tidigt i livet.​

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Beslut om subvention av läkemedel
Lägesrapporter
Läkemedelsrekommendationer
Metodguiden för socialt arbete
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Nationella Kvalitetsregister
Nationella riktlinjer
Rekommendationer och vägledningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser
 

 Teman