Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem. Våldet är också ett jämställdhetsproblem som hindrar våldsutsatta personer att få sina mänskliga rättigheter och friheter tillgodosedda. Att upptäcka våldsutsatthet och stödja de utsatta är en del av socialtjänstens uppdrag att stödja och hjälpa våldsutsatta.

Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem. För den som utsätts är det ett hälsoproblem med fysiska och psykiska konsekvenser och det kan även leda till svåra sociala problem. Våldet är också ett jämställdhetsproblem som hindrar de våldsutsatta att få sina mänskliga rättigheter och friheter tillgodosedda. Kvinnor är i majoritet av de som utsatts för våld i nära relationer. De flesta män utövar inte våld, men bland de som utövar våld är den absoluta majoriteten män. Att upptäcka våldsutsatthet och stödja de utsatta är ett uppdrag inom verksamheten ekonomiskt bistånd. Ett av regeringens jämställdhetspolitiska mål är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

I texten nedan används uttrycket ”våld” som förkortning av ”våld eller andra övergrepp”.

Våld och verksamheten med ekonomiskt bistånd

Många våldsutsatta personer söker sig till socialtjänsten för att få stöd och hjälp med exempelvis ansökan om ekonomiskt bistånd eller andra stödinsatser, utan att berätta om våldet de blir utsatta för. En förklaring till att den våldsutsatta inte berättar om sin situation kan vara känslor av skuld och skam och en rädsla för att inte bli trodd.

Personer som under lång tid mottagit ekonomiskt bistånd är en grupp som är överrepresenterade när det gäller att ha fått vård för eller avlidit på grund av yttre våld. Det gäller både män och kvinnor. Bland de som är utsatta för våld i nära relationer är biståndsmottagare överrepresenterade och kvinnor i majoritet.

Våldsutsatta kvinnor drabbas ofta av långsiktiga ekonomiska konsekvenser. Det finns starka samband mellan att vara utsatt för våld och att ha dålig ekonomi, ohälsa och vara arbetslös. De som drabbas av våld löper en väsentligt större risk att behöva ekonomiskt bistånd och risken kvarstår upp till tio år efter att våldet har upphört.

Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Det framgår av 5 kap. 11 § socialtjänstlagen, (2001:453). För socialtjänsten kan arbetet för att motverka våld i nära relationer bland annat handla om att ha arbetssätt och rutiner för att upptäcka och stödja de som är utsatta för våld och de som utövar våld att få adekvat stöd och hjälp.

Uppmärksamma våld

En förutsättning för att våldsutsatta personer ska få stöd och hjälp är att våldsutsattheten upptäcks. Få berättar spontant om våldet. Det är betydelsefullt hur och under vilka omständigheter frågan om våldsutsatthet ställs. Några viktiga förutsättningar för att handläggaren ska kunna ställa frågor om våld är att:

  • Verksamheten har en rutin för hur frågeproceduren går till. 
  • Personalen har utbildning i hur de ska fråga om våld. 
  • Personalen ställer frågan i enrum i en för personen trygg miljö. Att träffa båda parter som ingår i en parrelation under gemensamma möten försvårar möjligheten att fråga om och upptäcka våldsutsatthet.
  • Personalen inger förtroende.
  • Verksamheten har rutiner för att vid behov kunna hänvisa personen vidare inom organisationen eller till annan verksamhet.

Av de allmänna råden i SOSFS 2014:4 framgår bland annat att socialnämnden bör avgöra när och hur personalen i nämndens verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna identifiera våldsutsatta och barn som bevittnat våld som behöver stöd och hjälp. Vidare bör personal som genomför insatser enligt socialtjänstlagen ha kunskap om våld och andra övergrepp för att kunna uppmärksamma att en person är våldsutsatt och se till att hon eller han får hjälp för sin våldsutsatthet.

Våldet kan handla om fysiskt eller psykiskt våld till exempel slag, hot, tvång eller sexuella övergrepp men också verbala kränkningar, isolering från familj, vänner och omgivning eller emotionell utpressning.

Ekonomiskt förtryck och utnyttjande ses också som våld och kan uttryckas genom ekonomiska hot, begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar eller att tvinga någon att utföra ekonomiska olagligheter. Exempel är när någon kontrollerar hur partnern använder pengar, inte tillåter partnern ha egna pengar, gömmer undan gemensamma pengar eller förhindrar personen att arbeta eller delta i insatser som kan leda till egen försörjning.

Det är viktigt att handläggaren uppmärksammar att kvinnor med långvarigt ekonomiskt bistånd kan vara utsatta för våld men att de endast söker ekonomiskt bistånd. Frågan om att vara utsatt för våld kan behöva ställas vid flera tillfällen för att göra det möjligt för kvinnan att tala om det.

Ensamstående kvinnor, men särskilt de med barn löper större risk att drabbas av våld i nära relationer jämfört med övriga kvinnor. Utsatta kvinnor har ofta problem med ohälsa och sämre ekonomiska förutsättningar än kvinnor som inte blivit utsatta för våld.

FREDA – standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

Att identifiera våld och att bedöma behov av stöd och skydd i samband med våldsutsatthet är en komplex uppgift för handläggare inom ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen har tagit fram FREDA – standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer. Metoderna kan användas i arbetet med att identifiera våld och bedöma behovet av stöd och skydd i samband med våldsutsatthet. De ska användas tillsammans med andra beslutsunderlag i utredningen för att identifiera problem, kartlägga risker och välja relevanta insatser.

Ställa frågor om våld inom ekonomiskt bistånd 

Inom ekonomiskt bistånd har de vuxna i ett parhushåll ett gemensamt ansvar för hushållets försörjning. Därför träffar socialsekreteraren oftast paret i gemensamma möten. Det kan vara ett hinder för en person som är utsatt för våld av sin partner att svara på frågor om våldsutsatthet. 

Film – Ställa frågor om våld inom ekonomiskt bistånd

Filmen från Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, och Länsstyrelserna visar bland annat hur socialsekreteraren kan lägga upp och hantera ett möte när en kvinna och en man gemensamt söker bistånd. Filmen är cirka sju minuter lång och det finns förslag på frågor i anslutning till filmen.Till filmen finns också diskussionsfrågor. Läs mer och titta på filmen på NCK:s webbplats

Filmen ingår i webbstöd för kommuner som tagits fram av Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, och Länsstyrelserna. Webbstöd för kommuner på NCK:s webbplats

Stöd till de våldsutsatta

Verksamheten med ekonomiskt bistånd kan ha en viktig roll i att stödja utsatta kvinnor, både i det akuta skedet men även långt efter att våldet har upphört. En våldsutsatt kvinna kan ha försörjningssvårigheter under flera år på grund av fysiska och psykiska skador eller skulder. Skulderna kan ha orsakats av att kvinnan fått försörja den våldsamma partnern eller för att hon har blivit utsatt för ekonomiskt våld. Skulderna kan bland annat leda till att kvinnan inte får en bostad. Därför kan det vara bra om handläggaren rutinmässigt frågar om skulder, erbjuder hushållsekonomisk rådgivning och informerar om skuldsaneringslagen.

Läs mer om skuldsanering under temat Skuldproblem på Kunskapsguiden

Försörjningen är väsentlig för en kvinnas beslut och möjlighet att bryta upp från en våldsam relation och för att kunna känna trygghet efter uppbrottet. Många kvinnor behöver därför konkret stöd av socialtjänsten både i det akuta skedet och på längre sikt, bland annat i form försörjning och boende.

När personer utsatts för våld i nära relationer ska socialtjänsten erbjuda stöd och hjälp i form av lämpligt, tillfälligt boende till den som behöver det. Det framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer. Socialtjänsten bör också kunna erbjuda våldsutsatta personer stöd och hjälp att ordna stadigvarande boende. Se allmänna råd till 7 kap. 1 § SOSFS 2014:4.

Ibland kan det finnas skäl att beräkna kostnader till en högre nivå än riksnormen samt livsföringen i övrigt och våld mot närstående bör särskilt beaktas i bedömningen av den enskildes rätt till ekonomiskt bistånd. Det kan till exempel gälla vid tillfälligt höga kostnader eller när det finns ett behov av att omedelbart flytta till en ny eller dyrare bostad. Det framgår av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:1) om ekonomiskt bistånd.

Läs mer: Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten på Socialstyrelsens webbplats (PDF)

En tydlig verksamhetsprocess är en kvalitetsfaktor i arbetet med att motverka våld

Socialtjänsten behöver identifiera, beskriva och fastställa de processer och rutiner i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet, i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Att det finns en tydlig verksamhetsprocess är en kvalitetsfaktor i arbetet med att motverka våld. Det säkerställer också att den som är utsatt för våld snabbt får den hjälp som behövs, och bidrar till personens trygghet. Det handlar bland annat om att ha tydliga rutiner för hantering av personakten för det aktuella hushållet när våld upptäcks och för hantering av skyddade personuppgifter.

Om det finns barn som är i behov av stöd och skydd har verksamheten med ekonomiskt bistånd skyldighet att vidarebefordra uppgifterna till den enhet som ansvarar för den sociala barn- och ungdomsvården eller anmäla till socialnämnden om verksamheten finns inom en annan nämnd än den egna verksamheteten. 

Om det finns speciella handläggare, team eller motsvarande inom kommunen för handläggning och arbete med utsatta kvinnor behöver kvinnan vid behov bli hänvisad dit.

Socialtjänsten behöver ofta samverka internt mellan olika verksamhetsområden för samordna sina insatser och för att få en helhetsbild och kunna erbjuda rätt stöd. Samverkansformer som exempelvis trepartssamtal kan underlätta för arbetet med personer eller familjer som kan behöva insatser från flera olika verksamheter inom socialtjänsten samtidigt. Insatserna behöver samordnas och man ska ta hänsyn till behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld.

 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Lägesrapporter
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Öppna jämförelser