Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Om ekonomiskt bistånd

Arbetet med ekonomiskt bistånd innebär dels att hjälpa människor att komma tillrätta med sina försörjningsproblem och dels att pröva rätten till ekonomiskt stöd under tiden. Verksamheten med ekonomiskt bistånd omfattas av socialtjänstlagen och lagens krav på god kvalitet.

Socialtjänstens ekonomiska bistånd är välfärdssystemens yttersta skyddsnät och har till uppgift att träda in tillfälligtvis vid försörjningsproblem som inte kan tillgodoses på annat sätt. Ekonomiskt bistånd ska ge enskilda personer och familjer en skälig levnadsnivå.

Den skäliga levnadsnivån är inte fastställd till ett visst belopp och kan även innebära andra värden än pengar. Behovsprövningen ska vara individuell och ta hänsyn till omständigheterna i det specifika fallet.

Hur kommunerna organiserar och benämner sin verksamhet med ekonomiskt bistånd varierar. Oavsett organisation ska verksamheten bedrivas med stöd av socialtjänstlagen, SoL, och är alltid en socialtjänstverksamhet som omfattas av lagens krav på god kvalitet.

Den som behöver ekonomiskt bistånd ska vända sig till socialtjänsten i sin hemkommun. Om en person tillfälligt vistas i en annan kommun och söker bistånd där, är vistelsekommunens ansvar begränsat till stöd och hjälp i akuta situationer. En förutsättning för denna begränsning är att det står klart att en annan kommun är ansvarig för hjälp och stöd. För vissa grupper av sökande, exempelvis asylsökande, gäller särskilda regler.

Läs mer:

Ekonomiskt bistånd består av olika delar

Ekonomiskt bistånd består av två olika delar, försörjningsstöd och bistånd till livsföringen i övrigt.

Försörjningsstöd

Försörjningsstödet ska tillgodose hushållens mer regelbundna utgifter per månad och består av två delar. Den ena delen är riksnormen som beslutas av regeringen varje år. Den andra delen består av fem kostnadsposter som ligger utanför riksnormen.

Riksnormen

I riksnormen ligger kostnader som är någorlunda lika för alla och gäller för hela landet. Riksnormen ska täcka kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritid och lek, hygien, barn- och ungdomsförsäkring, förbrukningsvaror samt dagstidning och telefon.

Riksnormen för ett hushåll är summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna per månad.

Läs mer: Riksnormen 2019 på Socialstyrelsens webbplats

Fem kostnadsposter utanför riksnormen

Försörjningsstödets andra del består av faktiska skäliga kostnader för boende, hushållsel, hemförsäkring, arbetsresor, fackförening och a-kassa. Det går inte att bestämma på nationell nivå vad som är skäligt för dessa kostnader eftersom de kan variera beroende på till exempel var och hur man bor.

Hushållet är en ekonomisk enhet

Till skillnad från andra bidrag och ersättningar som vanligtvis är personliga är det som huvudregel hushållet som är den ekonomiska enheten för ekonomiskt bistånd och de vuxna har ett gemensamt ansvar för hushållets försörjning.

Läs mer:

Beräkning av försörjningsstöd

För att beräkna behovet av försörjningsstöd lägger man ihop hela hushållets riksnorm och hushållets skäliga kostnader för hyra, hushållsel med mera. Summan visar hushållets ekonomiska behov i kronor.

Detta belopp minskas med hushållets alla inkomster efter skatt och resultatet visar vilket belopp hushållet behöver i försörjningsstöd.

Undantag vid beräkning av försörjningsstöd

  • Hemmavarande barns och skolungdomars inkomster av eget arbete ska som huvudregel inte räknas med som inkomst för hushållet.
  • Jobbstimulansen innebär en särskild beräkningsregel där del av arbetsinkomsten i vissa fall ska undantas som inkomst vid beräkningen.

Läs mer: Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten s. 102 resp. s. 120 på Socialstyrelsens webbplats (PDF)

Livsföringen i övrigt

Ekonomiskt bistånd till livsföringen i övrigt ska tillgodose kostnader för behov som kan ingå i en skälig levnadsnivå och som uppstår då och då. Exempel är kostnader för tandvård, glasögon, sjukvård och medicin, umgänge med barn, flyttkostnad och begravning. En individuell bedömning måste göras av vad som är skäligt för den som söker.

Skälig levnadsnivå och individuell behovsbedömning

Centrala utgångspunkter för vilket bistånd som ska beviljas är skälig levnadsnivå och en individuell behovsbedömning. Socialstyrelsens allmänna råd ger generella rekommendationer för behovsbedömning i olika situationer. Socialstyrelsens handbok om ekonomiskt bistånd ger stöd i syfte att underlätta för beslutsfattare och innehåller bl.a. redogörelser för rättsfall.

Läs mer:

Försörjningsproblem

Försörjningsproblem är det vanligaste skälet till att människor kommer i kontakt med socialtjänsten. Drygt 410 000 personer per år får ekonomiskt bistånd. En tredjedel av dessa är barn som lever i familjer som inte klarar försörjningen på egen hand. De vanligaste orsakerna är de vuxnas arbetslöshet, ohälsa eller sociala problem som man behöver komma tillrätta med.

Skälen till att människor behöver ekonomiskt bistånd är både strukturella och individuella. Hur stor andel av befolkningen som har svårt att klara sin försörjning på egen hand påverkas av flera samverkande strukturella faktorer som exempelvis tillgången på arbete, hur trygghetssystemen är utformade, flyktingmottagandet samt inkomst- och kostnadsutvecklingen.

Individuella faktorer är bland annat ålder, utbildning, vistelsetid i Sverige, fysisk och psykisk ohälsa, missbruk eller beroende av något slag. Socialsekreterare har i sitt arbete i första hand fokus på de individuella faktorerna.

Läs mer: Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten s. 11 på Socialstyrelsens webbplats (PDF)

Att arbeta med ekonomiskt bistånd

Arbetet med ekonomiskt bistånd innebär dels att hjälpa människor att komma tillrätta med sina försörjningsproblem och dels att pröva rätten till ekonomiskt stöd under tiden. Människor med långvariga försörjningsproblem kan även ha svårt att få vardagsekonomin att gå ihop. Socialsekreteraren kan därför även behöva erbjuda stöd för att få pengarna att räcka till, exempelvis genom att ge enklare hushållsekonomisk rådgivning.

Helhetssyn är viktig för att kunna ge rätt hjälp

Frågor om ekonomiska problem är komplexa och kan inte ses isolerat från människors livssituation i övrigt. Lösningen är inte alltid att söka arbete. I vissa fall finns andra faktorer som bidrar till försörjningsproblemen och förhindrar förändringsarbete som man behöver komma tillrätta med först.

Socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd har en viktig roll att uppmärksamma eventuell bakomliggande problematik för att kunna ge rätt stöd. Socialsekreteraren kan antingen själv hjälpa till att lösa problemet eller slussa vidare och samverka för att personen ska kunna få rätt stöd av andra verksamheter inom eller utanför socialtjänsten.

Samverkan mellan olika verksamhetsområden är ofta nödvändig för att utifrån en helhetsbild av situationen kunna ge rätt hjälp.

Boendeproblem

Konkurrensen på bostadsmarknaden medför att hushåll med svag ekonomi har svårt att få ett hyreskontrakt och att fler hushåll som lever på försörjningsstöd är hänvisade till osäkra boendeförhållanden. Detta har lett till att det inte är ovanligt att hushåll med försörjningsstöd även söker hjälp för sina akuta boendeproblem. Socialsekreteraren kan därför behöva erbjuda stöd för att hitta boendelösningar.

Läs mer: Hemlöshet – tema på Kunskapsguiden

Skuldproblem

Personer med långvarigt försörjningsstöd är en riskgrupp för överskuldsättning som kan ge många negativa konsekvenser under lång tid framöver. I förebyggande syfte är det värdefullt att ställa frågor om eventuella skulder och viktigt att kunna informera om vilken hjälp som finns att få. I vissa fall kan personen behöva mer kvalificerat stöd och socialtjänsten kan då erbjuda kontakt med en budget- och skuldrådgivare.

Läs mer: Skuldproblem – tema på Kunskapsguiden

Viktiga perspektiv i arbetet med ekonomiskt bistånd

Barnrättsperspektiv

Att som barn växa upp i en familj som behöver försörjningsstöd under lång tid innebär en ekonomisk utsatthet som kan vara svår för barnet. Det handlar bland annat om den materiella standarden och om svårigheter att kunna delta i aktiviteter som kostar pengar. Ekonomisk utsatthet kan bland annat påverka barns skolresultat, hälsa och trygghet.

I SoL finns utrymme att bevilja extra bistånd för barns räkning, men ur barnets perspektiv är det särskilt viktigt att föräldrar får stöd och insatser för att snabbt komma ut på arbetsmarknaden och få en varaktigt bättre ekonomisk situation. Att ta hänsyn till barns bästa inom ekonomiskt bistånd handlar alltså inte bara om mer pengar utan det rymmer fler aspekter.

Barnrättsperspektivet innebär att uppmärksamma och dokumentera barns situation när föräldrar söker ekonomiskt bistånd. I vissa fall kan det vara lämpligt att även träffa och prata med barnen. Socialsekreteraren måste alltid ställa sig frågan om barn berörs på något sätt. Hur stor vikt som ska läggas på barnets situation måste bedömas från fall till fall.

Om socialsekreteraren får information eller misstänker att ett barn riskerar att fara illa har socialsekreteraren en skyldighet att vidarebefordra informationen till ansvarig inom socialtjänsten för att bedöma om en utredning ska inledas.

Läs mer:

Jämställdhetsperspektiv

Att ha ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten med ekonomiskt bistånd handlar bland annat om att uppmärksamma hur kvinnors och mäns förutsättningar att nå egen försörjning ser ut. De som ansöker om ekonomiskt bistånd ska bli bemötta och bedömda på lika villkor och det stöd och de insatser som socialtjänsten erbjuder ska vara utformade utifrån idividens behov, oavsett kön.

Det handlar också om att socialsekreteraren är uppmärksam på om det egna förhållningssättet i utredning av behov eller planering av insatser skiljer sig åt för män och kvinnor.

Våld i nära relationer är också ett jämställdhetsproblem. Kvinnor är i majoritet av de som utsatts för våld i nära relationer. Att upptäcka våldsutsatthet och stödja de utsatta är ett uppdrag inom verksamheten ekonomiskt bistånd.

Läs mer: Jämställdhet inom ekonomiskt bistånd – tema på Kunskapsguiden

Interkulturellt perspektiv

Socialt arbete ur ett interkulturellt perspektiv innebär att vara medveten om vilka specifika förutsättningar som kan finnas i mötet. Att ha en medvetenhet om tänkbara kulturella skillnader får inte hindra socialsekreteraren från att möta varje person som en unik individ och inte som en representant för en viss kultur.

Läs mer: Interkulturellt perspektiv – tema på Kunskapsguiden 

Normkritiskt perspektiv

Att socialsekreteraren har ett normkritiskt perspektiv kan vara en del i ett likvärdigt och professionellt bemötande. Medvetenhet om de normer som finns stödjer ett inkluderande förhållningssätt, som att till exempel ha en neutral utgångspunkt i samtal kring familjeförhållanden och könsuttryck.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Lägesrapporter
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser