Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Äldre Teman Stödja äldre personers vilja Stöd i myndighetsutövning

Stöd i myndighetsutövning

Handläggare i socialtjänsten har ofta begränsat med tid och möjligheter att bygga upp en relation och samspela med de personer som ska uttrycka sin vilja. Men om du som är handläggare förbereder dig kan du stödja personen med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja.

​Handläggare har jämfört med de som utför äldreomsorgen små möjligheter att över tid möta och samspela med de personer vars behov de ska utreda. Det påverkar deras möjligheter att själva stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja.  Nedan beskrivs hur du som är handläggare kan förbereda dig och vad du kan göra för att stödja en person med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja.

Några viktiga frågor för en handläggare är:

  • Vad kan jag göra själv?
  • Vad behöver jag hjälp med för att stödja personen att uttrycka sin vilja?
  • Hur kan personens vilja utvecklas och följas upp?

När en ansökan aktualiseras

När personer ansöker om insatser behöver de få information om hur en utredning går till och vad som händer med deras ansökan. De behöver även få en kallelse med anpassad information om när, var och vem de ska träffa. I handläggargruppen kan det finnas skäl att överväga att ha denna information tillgänglig på olika sätt. Det kan till exempel vara i form av lättläst information och visuellt stöd i form av bilder eller film. Att den som ansöker om insatser förstår informationen är avgörande för om och hur bra personen kan förbereda sig.

I utredningen

När uppgifter ska inhämtas från personen själv är det viktigt att skapa förutsättningar för att personen ska förstå informationen som ges och uttrycka sina behov och önskemål. Exempel på stöd i det samtalet kan vara bilder eller lättlästa texter som beskriver livsområden, behovsområden inom respektive livsområde och olika verksamheter inom äldreomsorgen.

För handläggaren är det samtidigt viktigt att ställa sig frågan: Kan jag ge det stöd personen behöver för att uttrycka sin vilja eller finns det andra som har bättre förutsättningar? Hit hör personer som är vana att kommunicera, och som har en god relation med personen.

Det kan vara svårt att ta reda på vad en person vill. Exempel på strategier är att låta personen besöka ett särskilt boende eller en daglig verksamhet, träffa hemtjänstpersonal eller att prova på olika typer av tekniska lösningar. Att låta personen se eller få prova på en insats kan vara ett bra sätt att informera om den.

I utredningen är det också viktigt att beakta personens behov vad gäller livsområdena:

  • kommunikation
  • lärande och att tillämpa kunskap, som bland annat handlar om att fatta beslut och lösa problem
  • allmänna uppgifter och krav, som handlar om dagliga rutiner, anpassa aktivitetsnivå, hantera stress och andra psykologiska krav.

Dessa områden kanske personen inte lyfter fram själv. Därför är det extra viktigt att vara öppen för andra signaler på dessa behov.

Med utgångspunkt från vad som framkommit i mötet med personen kan det också finnas skäl att överväga om personer från hälso- och sjukvården, till exempel arbetsterapeut eller logoped , behöver kontaktas. Dessa kan avgöra om personen eventuellt kan ha behov av kommunikationshjälpmedel i utförandet.  Man behöver dock beakta reglerna om sekretess när hälso- och sjukvården kontaktas.

Att besluta

Beslutet om bistånd ska vara tydligt så personen förstår vad hen har fått beviljat. Men beslutet får inte vara för detaljerat. Det ska finnas utrymme för utföraren att anpassa insatserna efter personens vilja och behov. Ett beslut kan också förenas med ett så kallat förbehåll. Ett förbehåll kan vara en tidsbegränsning eller en möjlighet till omprövning vid ändrade förhållanden. Detta kan eventuellt användas om man vill ge en person möjlighet att få en uppfattning om insatsen samt möjlighet för personen att visa vad hen tycker om denna. Tidsbegränsade beslut får dock inte fattas slentrianmässigt. Socialnämnden har även en skyldighet att följa upp beslutet och fatta ett nytt beslut i god tid innan det tidigare beslutet upphör att gälla.

Att utforma uppdrag

Redan i samband med att uppdraget utformas finns det skäl att överväga när socialnämnden behöver genomföra en uppföljning av de beslutade insatserna. För personer som har svårt att uttrycka sin vilja kan det finnas skäl att göra tätare uppföljningar, i synnerhet om det rått vissa oklarheter kring personens vilja i samband med utredningsförfarandet.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS ställer krav på att nämnden ska dokumentera formerna för uppföljning i det enskilda fallet i uppdrag till utföraren. I uppdraget ska nämnden också dokumentera vilken bedömning som den har gjort av personens behov. I samband med detta kan det vara lämpligt att göra utföraren uppmärksam på hur personens vilja har bedömts angående de aktuella insatserna och om det finns någon osäkerhet när det gäller personens vilja. Därutöver kan det också vara viktigt att genom uppdraget uppmärksamma utföraren på om personen behöver motiveras till insatsernas genomförande. För det kan vara först när insatsen har prövats en tid, anpassats efter personens behov och vilja och individen själv märker resultatet som det går att få information om hur väl insatsen motsvarar personens behov och vilja.

Behov av samarbete

Kvaliteten på utredning och beslut, och därmed uppdraget avgörs bland annat av hur väl handläggaren lyckas stödja personen att beskriva sina behov och värdera de insatser som erbjuds. Därefter är resultatet av insatserna beroende av hur väl utföraren i samspel med personen lyckas utforma insatserna. För att lyckas behöver samtliga aktörer – individ, utförare, handläggare och eventuellt andra aktörer – få till ett bra samarbete med varandra. 

Individens behov i centrum - Behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av individens behov utifrån ICFIndividens behov i centrum – behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av individens behov utifrån ICF

Vägledningen ger stöd för införande och användning av Individens behov i centrum, IBIC, till ansvariga för verksamhet inom funktionshinder-, äldre- och anhörigområdet.

​Individens behov i centrum - behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av individens behov utifrån ICF

​Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa – ICF

Klassifikationens övergripande mål är att erbjuda en struktur och ett standardiserat språk för att beskriva funktionstillstånd och funktionshinder i relation till hälsa. I avsnittet Aktiviteter och delaktighet kan du bland annat läsa mer om livsområdena kommunikation, lärande, tillämpa kunskap och allmänna uppgifter.

Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa - ICF

 

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 

Guide till metodstödet

Guiden hjälper dig att få en översiktlig bild av temat Stödja äldre personers vilja, dess innehåll och struktur och hur det kan användas.  

Guide till metodstödet (pdf)

Presentationsmaterial

Presentationsmaterialet Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja – Introduktion och diskussion kan användas för att sprida kunskap och få igång en diskussion om att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja.