Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Äldre Teman Välfärdsteknik Vad är välfärdsteknik?

Vad är välfärdsteknik?

Välfärdsteknik är digital teknik som gör att en person som löper risk att få en funktionsnedsättning kan behålla eller öka sin trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet.

​Välfärdsteknik är ett begrepp som delvis överlappar begreppet hjälpmedel för det dagliga livet.

Några exempel på välfärdsteknik är digitala trygghetslarm, tillsyn via kamera och sensorer för påminnelser. Sådan teknik kan användas av personen själv, av närstående eller personal. Det kan ges som bistånd, förskrivas som hjälpmedel för det dagliga livet eller köpas på konsumentmarknaden.

Svårt dra gräns mellan välfärdsteknik och hjälpmedel

Eftersom produkter som räknas som välfärdsteknik också kan förskrivas som hjälpmedel kan det vara svårt att dra en skarp gräns mellan de båda.

Skillnaden kan vara att välfärdsteknik alltid är digital teknik medan hjälpmedel kan innehålla digital teknik men inte behöver göra det. En manuell rullstol är ett exempel på det senare. En applikation i en smart telefon kan vara både hjälpmedel och välfärdsteknik.

Välfärdsteknik är vanligt att man får eller får låna via biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, eller Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS. Hjälpmedel förskrivs enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL.

Etiska frågor har väckts

Införandet av välfärdsteknik i omsorgen och kommunal hälso- och sjukvård har bland annat väckt frågor om etiska aspekter på de nya hjälpmedlen. Samma frågor kan i och för sig ställas om insatser som ges utan teknikinslag, men frågorna har dykt upp i flera kommuner i samband med införandet av teknik i omsorgen. Frågeställningarna har bland annat varit:

  • Kommer tekniken att leda till ökad ensamhet?
  • Är det acceptabelt att få minskad integritet för ökad trygghet?
  • Är en webbkamera integritetskränkande?
  • Vilka risker finns med att använda teknik?

Tryggare med tekniken

Forskning på området visar att personer som har svårt med rumsorientering kan känna sig säkrare och tryggare på en promenad med ett gps-larm som har en spårningsenhet. Den gör det möjligt för närstående eller personal att se var personen befinner sig geografiskt . Ett sådant larm kan göra att rädslan för att gå vilse blir hanterlig.

Forskning visar också att kameratillsyn på natten kan göra att den som får tillsyn blir mindre störd, känner sig mindre orolig och får bättre sömn än om någon kommer på besök hemma. Andra upplever inte att det är en bra lösning.

Bästa lösningen behöver hittas

Personer som får hjälp från kommunen är individer och känner olika i fråga om välfärdsteknik. Det viktiga är att närstående eller personalen i omsorgen försöker få svar på om välfärdsteknik är bästa lösningen för individen innan ett sådant beslut kan tas.

Tekniken kan ges som bistånd, förskrivas eller köpas

Välfärdsteknik kan som redan nämnts ges som bistånd, förskrivas som hjälpmedel eller köpas på konsumentmarknaden. Forskning visar bland annat att närstående kan känna oro över att inte bli delaktiga i användningen av exempelvis gps-larm. Det finns också en oro hos anhöriga och närstående att de inte ska ha råd med den nya tekniken. Dessutom kan det vara svårt att välja när eller om teknik ska användas, även om många närstående är positiva och ser stora möjligheter med den.

Ny teknik kan locka medarbetare

Välfärdsteknik kan göra medarbetarna mer nöjda med sitt arbete så att stressen kan minska, visar forskning om professionens och verksamhetens perspektiv. Det kan också göra att unga personer ur den digitala generationen blir mer intresserade av att arbeta i omsorgen. Där kan välfärdsteknik innebära möjligheter till fortbildning och specialisering.

Risk för mindre kontakt med personal

Annan forskning visar att personal i omsorgen kan känna oro för att brukarna ska få mindre kontakt med personal. Risken finns också att tekniken kan göra att medarbetarna känner sig övervakade eller observerade i sin yrkesutövning.

Oro för att tekniken inte ska fungera

En oro som gäller både den som behöver hjälp, närstående och personal är att tekniken inte ska fungera. För system där noggrannhet är viktig skulle ett fel kunna skada brukaren. Det gäller till exempel för varningssystem eller medicinpåminnare.

Effektivare verksamhet med välfärdsteknik

Ett argument vid utvecklingen av välfärdsteknik har varit att det kan effektivisera verksamheten inom omsorgen för att möta problemen med fler äldre och för få medarbetare. Höga kostnader för att investera i nya hjälpmedel och ny teknik kan på sikt bli en kostnadsbesparing.

Vem får mest nytta av tekniken?

Vissa forskare hävdar att det är osäkert om det är verksamheten, brukaren eller de närstående som får störst nytta av tekniken. Dessutom finns en oro både hos dem som behöver vård eller omsorg, närstående och personal att tekniken inte kommer att fördelas jämlikt. Att de med större ekonomiska resurser ska få tillgång till mer och bättre teknik. Det varierar också starkt hur stort utbud av välfärdsteknik olika omsorgsgivare har.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Lägesrapporter
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar