Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Barn & unga Teman Depression och bipolär sjukdom

Depression och bipolär sjukdom

Barn och ungdomars utveckling och mognad påverkar hur de upplever och uttrycker depressiva känslor och tankar. Därför varierar symtomen i olika åldrar. De vanligaste diagnoserna är dystymi, egentlig depression och bipolär sjukdom.

 

​Att vara nedstämd eller ledsen är inte samma sak som att vara deprimerad. Sorg eller en kris kan räknas som ohälsa, men depression är en sjukdom.

Sorg är en känsla som man kan uppleva efter en förlust och därmed en reaktion som går att förstå. Barn och ungdomar kan till exempel reagera starkt om någon anhörig dör eller om föräldrarna skiljer sig.

Kris är en kraftig reaktion på en händelse eller en livssituation. Vid en kris är man ofta upprörd och ledsen till en början. Men efter ett tag blir det oftast bättre, även om det kan ta lång tid.

De flesta barn och ungdomar har förmågan att återhämta sig efter både sorg och en kris, men om känslorna finns kvar länge kan de gå över i ett depressionstillstånd.

Depression innebär mer än att bara vara ledsen. Att vara deprimerad ger fler symtom som även är kroppsliga och kognitiva. Förstämningssyndrom är ett samlingsnamn för diagnoser med depressionssymtom, till exempel dystymi, egentlig depression och bipolär sjukdom.

Dystymi

Barns sätt att uppleva och uttrycka depressiva känslor och tankar bestäms i hög grad av hjärnans utveckling och därför ändras symtombilden i takt med åldern. Vid dystymi förekommer symtomen under större delen av de flesta dagarna under minst ett år men inte så uttalat som vid en depression.

Symtom på dystymi är

  • nedstämdhet eller irritabilitet
  • förändrad aptit
  • förändrad sömn
  • trötthet och/eller koncentrationssvårigheter
  • hopplöshetskänslor och/eller mindervärdeskänslor.

Spädbarn och barn i förskoleåldern uttrycker nedstämdhet i första hand genom att äta och sova dåligt, något som kan leda till att de växer sämre.

Nedstämda barn i årskurs 1–6 får diffusa kroppsliga besvär som huvudvärk eller magont. I den åldern är det också vanligt att barnen blir oroliga, rädda och allmänt klängiga på föräldrarna. Framför allt pojkar kan reagera med aggressivitet och humörutbrott.

Tonåringar uppvisar liknande symtom på dystymi som vuxna. De kan bättre än yngre barn sätta ord på sina känslor av nedstämdhet eller irritation. Dessutom förekommer brist på energi, förändrat aptit- och sömnmönster, beslutsvånda eller koncentrationssvårigheter. Känslor av hopplöshet och värdelöshet är vanliga, däremot inte självmordstankar.

Egentlig depression

Vid en egentlig depression är de negativa känslorna och tankarna starkare än vid dystymi. De depressiva symtomen är dessutom fler. Vid en depression förekommer symtomen under större delen av varje dag i minst två veckors tid.
(Socialstyrelsen 2010:13)

Deprimerade personer drabbas ofta av en motorisk uppvarvning eller hämning som märks i mimiken, kroppshållningen och talet. De drabbade kan ha självmordstankar och risken finns för självmordsförsök.

Depressionssymtom är

  • nedstämdhet eller irritabilitet
  • oförmåga att engagera sig eller känna glädje och lycka
  • förändrad aptit, förändrad vikt
  • förändrad sömn
  • trötthet, minskad energi
  • känslor av värdelöshet eller skuld
  • svårigheter att koncentrera sig, tänka eller fatta beslut
  • återkommande självmordstankar eller tankar på döden.

Spädbarn och barn i förskoleåldern med depression får ofta mat- och sömnproblem som kan leda till att de växer dåligt. Barnen är ofta tillbakadragna och kan till och med vara likgiltiga eller apatiska. I allvarliga fall får de svårt att knyta an känslomässigt till sina föräldrar.

Skolbarn före puberteten får diffusa kroppsliga besvär som huvudvärk, illamående, magont, värk i nacke och axlar eller frusenhet alternativt svettningar. Barn med en egentlig depression blir ofta oroliga, räddhågsna och klängiga. Många slutar leka eller leker mer stillsamt alternativt flänger bara runt. Framför allt pojkar kan reagera med aggressivitet och humörutbrott. En del barn blir inte nedstämda utan snarare irriterade. Vissa har självmordstankar eller tankar på döden, och självdestruktiva beteenden eller lekar är vanligt.

Tonåringar har ungefär samma depressiva symtom som vuxna. Deras intresse har minskat för aktiviteter de tidigare tyckte var roliga, de är tröttare än tidigare och har brist på energi. Deras aptit och sömn förändras och de har svårt att koncentrera sig och fatta beslut. Känslor av uppgivenhet, värdelöshet, ilska eller skuld kan leda till tankar på döden eller självmordsplaner. Till skillnad från vuxna har deprimerade tonåringar ofta svårt med själva insomningen eller får ett ökat sömnbehov medan vuxna sover dåligt eller vaknar tidigt.

Bipolär sjukdom

Ett klassiskt fall av bipolär sjukdom innehåller en manisk episod, något som skiljer sjukdomen från en egentlig depression. Vid mani känner sig den drabbade glad, energisk och osårbar. Den maniska episoden kan komma ensam, men också mellan depressionsepisoder. Bipolär sjukdom debuterar oftast som en djup depression och den maniska symtombilden kommer i de flesta fall senare.

Bipolär sjukdom debuterar vanligen i de senare tonåren eller i tidigt vuxenliv. Barn och ungdomar vars föräldrar har bipolär sjukdom utgör en särskild riskgrupp.

Manisymtom kan vara

  • ihållande och överdrivet glad eller irritabel sinnesstämning, förhöjd självkänsla eller grandiositet
  • minskat sömnbehov
  • att prata mer än vanligt eller ha svårt att hålla tyst
  • tankeflykt eller upplevelse av att tankarna rusar genom huvudet
  • svårigheter att koncentrera sig
  • ökad målinriktad aktivitet, till exempel i skolan, på arbetet, socialt eller sexuellt
  • att ägna sig åt lustbetonade aktiviteter som kan få negativa konsekvenser, till exempel att förköpa sig, ta sexuella risker eller ge sig in i omdömeslösa projekt.

Bipolär sjukdom försvårar allvarligt utvecklingsprocessen hos barn och ungdomar när det gäller skolgång, sociala förmågor och familjefunktion. Om barnet eller ungdomen inte får behandling finns även en betydande självmordsrisk.

En del ungdomar får en allvarlig variant av bipolaritet som innebär korta, återkommande humörsvängningar på några timmar eller över en dag, så kallad rapid cycling. Risken för självmordshandlingar är hög för alla former av bipolaritet, men särskilt hög för personer med rapid cycling.

Orsaker till depression

Att vissa människor utvecklar en egentlig depression eller bipolär sjukdom beror vanligen på en kombination av arv och miljöfaktorer. Om en förälder har en depression kan barnet ärva en viss sårbarhet för depression eller bipolaritet. Dessutom ökar risken för att barn utvecklar en depression om de utsätts för påfrestningar som stress, trauma och bristande omvårdnad. Depression handlar med andra ord om ett samspel mellan barnets individuella sårbarhet och negativa erfarenheter.

Risk- och skyddsfaktorer

Riskfaktorer är förhållanden som ökar sannolikheten för att ett barn ska utveckla depression. Skyddsfaktorer ökar istället barnets motståndskraft mot belastningar och dämpar effekten av riskfaktorerna. Dessa faktorer kan vara biologiska, psykologiska och sociala.

Exempel på skyddsfaktorer är att barnet har stödjande och samarbetande föräldrar, begåvning utan kognitiva svårigheter och bra relationer till kamrater

Upptäckt av depression

Om ett barns utveckling avstannar eller går tillbaka är det viktigt att reagera och tänka på att det kan röra sig om en egentlig depression. Detsamma gäller om någon som tidigare varit glad, aktiv och utåtriktad drar sig undan och tappar intresse för lek, skolarbete, fritidsintressen eller kamrater.

Depressionen kan också yttra sig i långsamma förändringar i barns och ungdomars beteenden, till exempel ett minskat deltagande i lek och vardagliga aktiviteter, sämre resultat än vanligt på prov och sjunkande betyg. Flickor har generellt lättare för att uttrycka sina problem i ord och de pratar ofta mer med andra om det som tynger dem. Pojkar har däremot en tendens att behålla svåra känslor inom sig. I stället kan de bli utagerande och aggressiva, något som kan vara svårt att förstå som en depression. Den kan komma till uttryck som negativt beteende i skolan, upprepat skolk, berusningsdrickande, missbruk av droger eller våldsamt beteende.

Omslagsbild till Ledsna barnLedsna barn

Ledsna barn ska ge vägledning för att lättare upptäcka och hjälpa barn och ungdomar som är nedstämda. Kunskapsstödet är utgivet av Socialstyrelsen.

Ledsna barn

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Beslut om subvention av läkemedel
Lägesrapporter
Läkemedelsrekommendationer
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Nationella Kvalitetsregister
Nationella riktlinjer
Rekommendationer och vägledningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser