Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Barn & unga Teman Läkemedel till barn

Läkemedel till barn

Barn är växande individer med en fysiologi och läkemedelsomsättning som skiljer sig från vuxnas. Dessutom ändrar sig dessa faktorer kontinuerligt med tilltagande ålder och mognad. Därför är det viktigt att läkemedel är anpassade för barn.

 

​Barn utgör en femtedel av befolkningen och behandlas liksom vuxna med läkemedel vid olika sjukdomstillstånd på sjukhus, via recept och vid egenvård. Vanliga sjukdomstillstånd som behandlas med läkemedel på recept är infektioner, astma och allergi. På senare år har antalet barn och unga som använder psykiatriska läkemedel till exempel sömnmedel, lugnande läkemedel och antidepressiva läkemedel ökat.

Barns läkemedel bygger oftast på forskning på vuxna

Tidigare har läkemedel inte utvecklats utifrån barns behov i samma omfattning som vuxnas. Det har lett till en brist på godkända läkemedel till barn och barnanpassade läkemedelsformer till exempel vad gäller styrka och smak. Därför behandlas barn, framför allt på sjukhus och de allra minsta barnen, med otillräckligt dokumenterade läkemedel som i stor utsträckning baseras på olika grader av evidens och klinisk erfarenhet.

Med otillräckligt dokumenterade läkemedel menas att läkemedel ges off-label, på licens eller är apoteksberedda. Off-label betyder en avsiktlig användning av läkemedel för medicinska ändamål som innebär ett avsteg från användning enligt den godkända produktinformationen. För otillräckligt dokumenterade läkemedel saknas tillräckliga kliniska prövningar och systematisk uppföljning av risker för barn. Konsekvensen blir att barn behandlas med läkemedel som inte är utprovade för barn.

Hälso- och sjukvården har länge påtalat brist på barnanpassade läkemedel och pekat på kunskapsluckor och potentiella säkerhetsproblem för barns läkemedelsanvändning. Många av de läkemedel barn får på recept för vanliga tillstånd är väldokumenterade men läkemedel som ges till barn på sjukhus är sällan utvecklade för barn och kunskapen är därför mindre.

Många insatser pågår för att fler läkemedel ska anpassas och utvecklas för barn, men förändringar kräver tid. Ytterligare åtgärder för att öka kunskapen och förbättra läkemedelsanvändningen hos barn är mycket angelägna.

Behovet av läkemedel förändras från spädbarns- till skolåldern

Dosering av läkemedel till barn ska anpassas utifrån barnets ålder och vikt. För vissa behandlingar används beräkning av kroppsyta. Hos barn upp till sex månaders ålder är vissa organ omogna, vilket kan innebära att läkemedel tas upp och bryts ner långsammare i kroppen än hos äldre barn och vuxna. Därför måste spädbarn ofta få lägre doser av läkemedel per kilo kroppsvikt jämfört med vuxna.

Hos barn i förskoleåldern sker upptaget av läkemedel i blodet snabbare, vilket innebär att de i regel behöver en högre dos per kg eller kortare dosintervall än vuxna. Andra faktorer som spelar in på dosens storlek är ärftlighet och om barnet tar andra läkemedel.

Bedöma risker och biverkningar av läkemedelsbehandling till barn

Att identifiera och tolka biverkningar av läkemedel hos små barn kan vara svårt, och barn har ibland ett biverkningsmönster som skiljer sig från vuxna. Exempelvis kan lugnande antihistaminer leda till att barnet blir överaktivt, impulsivt och får svårt att sitta still, och vissa antibiotika kan påverka skelett och tänder när barnet växer.

Bristen på läkemedel som är lämpade för barn vad gäller styrka och form innebär att läkemedel ofta måste sönderdelas eller spädas i flera omgångar för att motsvara önskad dos till framför allt yngre barn. Risken för felanvändning och negativa läkemedelshändelser till exempel överdosering, underdosering och administreringsfel är därför större hos barn än hos vuxna. För att öka kunskapen om läkemedelsbiverkningar hos barn är det viktigt att rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Beslut om subvention av läkemedel
Lägesrapporter
Läkemedelsrekommendationer
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser