Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Barnets rättigheter

Barnperspektivet har förtydligats och förstärkts avsevärt de senaste åren i socialtjänstens arbete med barn och unga. Socialtjänsten har utvecklat sitt arbete med att göra barn delaktiga, men det finns mer att göra. Barn och unga som haft kontakt med socialtjänsten har i olika sammanhang berättat hur viktigt det är att socialsekreteraren ställer frågor, lyssnar och bryr sig om vad de tycker.

​Socialtjänstens arbete ska präglas av ett barnrättsperspektiv. Det innebär att barnets bästa är den givna utgångspunkten i arbetet och att barnet ska vara delaktigt så långt som möjligt. Barns och ungas delaktighet är inte viktig bara ur ett rättsäkerhetsperspektiv. Barn som ges möjlighet att vara delaktiga blir mer motiverade och intresserade i vardagliga situationer och får därmed högre kontroll över sitt liv. Barnets hälsa och utveckling främjas av delaktighet.

Barnkonventionen och barnets rättigheter i SoL och LVU

Barnets olika rättigheter slås fast i FN:s konvention om barnets rättigheter. Fyra av konventionens artiklar anses vara de grundläggande principerna. Det är principen om barnets bästa, barns rätt till inflytande, att varje barn har rätt till liv och utveckling och att inget barn får diskrimineras.

Som ett led i att förverkliga barnkonventionen har bestämmelser som grundas på de här principerna förts in i socialtjänstlagen, SoL, och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Barnets bästa ska särskilt beaktas i socialtjänstens arbete. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- och behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Barn har rätt att få relevant information och komma till tals. Socialtjänsten ska ta hänsyn till barnets vilja utifrån barnets ålder och mognad.

Principerna om barnets bästa och barnets rätt till delaktighet ingår i BBIC:s grundprinciper.

Barnets rätt till delaktighet

Barnets rätt till delaktighet i frågor som rör honom eller henne består av tre olika delar:

  1. Barnets rätt till information.
  2. Barnets rätt att komma till tals och bli lyssnade på.
  3. Barnets rätt till inflytande och självbestämmande utifrån ålder och mognad.

Rätt till relevant information

Barns rätt till information är en viktig förutsättning för att de ska kunna komma till tals och vara delaktiga.  Det är viktigt att informationen är anpassad så att barnet kan ta den till sig. Att informera barnet och unga på ett lämpligt sätt kräver förmåga att lyssna och leva sig in i barnets situation. Informationen kan behöva ges vid flera tillfällen och socialsekreteraren kan behöva ta reda på om barnet har kunnat ta emot och kunnat förstå vad informationen innebär.

Rätt att komma till tals och bli lyssnad på

Ett barn ska ges möjlighet att framföra sin åsikt i frågor som rör honom eller henne. Barnet får inte pressas på synpunkter eller försättas i svåra valsituationer. Delaktigheten ska vara på barnets villkor.

Om ett barn av någon anledning inte kan eller vill framföra sina åsikter ska socialtjänsten så långt det är möjligt försöka klarlägga hans eller hennes åsikter på annat sätt. Det kan exempelvis göras genom kontakt med någon annan som känner barnet väl eller som kan företräda barnet.

Rätt till inflytande och delaktighet utifrån ålder och mognad

Socialtjänsten ska ta hänsyn till barnets åsikter och inställning utifrån hans heller hennes ålder och mognad. Det innebär att barnets åsikter ska vägas in när socialtjänsten gör bedömningar och fattar beslut, men att det är barnets ålder och mognad som avgör vilket inflytande barnet får i praktiken. Graden av inflytande ökar normalt sett med åldern, men det är viktigt att man ger utrymme även för yngre barn att uttrycka sig.

Mognad är ett komplext begrepp som inte är klart definierat i lagstiftningen. Det kan beskrivas som i vilken grad man har olika förmågor, till exempel att hålla flera perspektiv samtidigt, kunna väga risker och möjligheter samt fördelar och nackdelar mot varandra samt tänka långsiktigt. Mognad påverkas av barnets utveckling och erfarenheter.

För att kunna göra en mognadsbedömning behövs både generella kunskaper om barns utveckling, behov och förmåga och kunskaper om det enskilda barnet – både genom egen kontakt med barnet själv och från andra som känner honom eller henne.

Läs mer om barnets rätt till delaktighet:

Utreda barn och unga. Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen     s. 19-28.

Barn och unga i familjehem och HVB – Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter     s.123-134.

Bedöma barns mognad för delaktighet – Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården

Samtal med barn

Socialsekreteraren bör träffa barnet såväl med som utan vårdnadshavare för att bilda sig en uppfattning om barnets situation. Det framgår av Socialstyrelsens allmänna råd, men har också framförts av barn själva i kontakter med Socialstyrelsen. Barnet bör också ges möjlighet att både uttrycka sig fritt och svara på frågor.

En socialsekreterare behöver ha relevanta kunskaper om barns utveckling och behov och kunskaper om samtal med barn. Samtalet behöver förberedas väl och anpassas utifrån efter socialsekreterarens kunskap om barnet. En viktig del är att barnet får sammanhanget och syftet med samtalet klart för sig. Frågor att fundera över innan samtalet kan vara: Hur kan samtalsrummet anpassas efter barnets behov? Hur skapar jag på bästa sätt en stöttande och uppmuntrande känsla i samtalet? Är det bra att ha tillgång till någon typ av hjälpmedel exempelvis papper och kritor? Vill barnet ha någon stödperson med sig?

Att diskutera med kollegor och utbyta erfarenheter är en viktig del i den egna kunskapsutvecklingen kring samtal med barn.

Läs mer om samtal med barn:

Bedöma barns mognad för delaktighet – Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården     s. 16-22.

Utreda barn och unga. Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen     s.90-94.

Grundbok i BBIC. Barns behov i centrum     s. 13-22.

Rätten till delaktighet gäller alla barn och unga

Kontakten med barn som har funktionsnedsättningar eller kommer från andra kulturer och språkgrupper kan ställa särskilda krav på socialsekreteraren när det gäller kunskaper, erfarenheter och inlevelseförmåga. Det kan också behövas olika typer av hjälpmedel för kommunikationen eller tolkhjälp.

Vid mötet med ensamkommande barn behövs ofta både en tolk och att socialsekreteraren är särskilt lyhörd för barnets eller den unges situation.

Läs mer om delaktighet för barn med särskilda behov eller annan kulturell bakgrund:

Bedöma barns mognad för delaktighet. Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården     s. 20-22.

Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning. Handbok för rättstillämpning vid handläggning och utförande av LSS-insatser     s. 19-22.

Interkulturellt socialt arbete

Bedöma barnets bästa

Barnets bästa ska alltid beaktas i socialtjänstens arbete med barn, men vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- och behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Vad som är barnets bästa är en bedömning i varje enskilt fall och bedömningen är en process i flera steg:

  • Vetenskap och beprövad erfarenhet ska beaktas.
  • Underlag från närstående och yrkespersoner som har kunskap om barnet ska hämtas in.
  • Det som barnet själv ger uttryck för ska beaktas.

I praktiken kan tillämpningen av principen om barnets bästa innebära svåra ställningstaganden. Det som är bra för familjen är ofta också till barnets bästa, men ibland står barnperspektivet i motsättning till ett vuxenperspektiv. Vid en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste barnets intresse ha företräde.

Läs mer: Utreda barn och unga. Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen     s. 25-26.

Dokumentation 

Det finns särskilt reglerat i föreskrifter och allmänna råd hur socialtjänsten ska dokumentera barns och ungas uppfattningar och hur de ha hämtats in samt de analyser som ligger till grund för bedömningen om barnets bästa.

Läs mer: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten     s. 234-235.  

​Guide för socialtjänstens arbete med barn och unga

Socialtjänsten i varje kommun ska verka för att barn och unga växer upp under trygga förhållanden. I arbetet med barn som far illa är de skyldiga att samverka med bland annat hälso- och sjukvården, skolan och polisen.
I guiden finns allt material som  Socialstyrelsen tagit fram för stöd i arbetet med barn och unga inom socialtjänsten samlat.

Samtal med barn i socialtjänsten

Utbildningsmaterial om utredande samtal med barn och unga. materialet betår av en serie filmer och finns även att ladda ner som PDF och PowerPoint. 

​Bedöma barns mognad för delaktighet – Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården

Ett stöd inför situationer där personal behöver göra en bedömning av barns mognad i samband med barns delaktighet.

Bedöma barns mognad för delaktighet
Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Lägesrapporter
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Nationella riktlinjer
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser
 

 Teman