Barns och ungas välfärd och välbefinnande kan sägas vara ett gemensamt samhällsansvar. Vårdnadshavare har ett grundläggande ansvar för sina barn och socialtjänsten har därutöver ett unikt ansvar för att ge stöd och skydd till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Det innebär att socialtjänsten vid behov ska erbjuda stöd och hjälp till barn och deras familjer, men också om barnets bästa kräver det, och förutsättningarna i övrigt är uppfyllda, se till att barnet placeras utanför det egna hemmet. Socialsekreteraren ansvarar för det praktiska genomförandet och kontakten med berörda.
Vårdnadshavarens ansvar
Vårdnadshavare är ansvariga för att deras barns behov och rättigheter blir tillgodosedda. Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. De ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. När vårdnadshavaren inte fullt ut kan ta ansvar för sina barn behöver samhället stödja föräldrar och barn.
Föräldrarna är i regel de viktigaste personerna i ett barns liv. Därför är det viktigt att socialtjänsten i sitt arbete för att stödja och hjälpa barn och unga i största möjliga utsträckning gör föräldrarna delaktiga.
Barnets bästa och rätt till delaktighet
Socialtjänstens arbete ska präglas av ett barnrättsperspektiv. Det innebär att barnets bästa är den givna utgångspunkten i arbetet och att barnet ska vara delaktig så långt som möjligt. Barn och unga som haft kontakt med socialtjänsten har i olika sammanhang berättat hur viktigt det är att socialsekreteraren ställer frågor, lyssnar och bryr sig om dem.
Läs mer under avsnittet: Barnets rättigheter
Socialtjänstens ansvar på individnivå
Huvudprincipen i socialtjänstens arbete är frivillighet och självbestämmande. I undantagsfall kan tvångsåtgärder behövas för att ge barn och unga det skydd och stöd som behövs.
Socialtjänstens uppdrag på individnivå handlar dels om att ge råd och stöd i öppna former utan biståndsbeslut, dels om att ansvara för handläggningen inom ramen för myndighetsutövningen. I arbetet ingår bland annat att ta ställning till anmälningar om oro för att barn far illa, utreda barns behov samt besluta, genomföra och följa upp insatser. De insatser som socialtjänsten erbjuder ska vara av god kvalitet.
Läs mer:
Utreda barn och unga. Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen s. 18-42.
Socialsekreterarens ansvar och roller
Socialsekreteraren ansvarar för det praktiska genomförandet av socialtjänstens uppdrag. Socialsekreteraren är en kommunal tjänsteman som arbetar utifrån lagstiftningen i en politiskt styrd organisation. Det innebär bland annat att beslut fattas utifrån en delegationsordning som är bestämd av den politiska nämnden. Socialsekreteraren får fatta vissa beslut, medan andra fattas av chef, ledamot i nämnden eller av nämnden själv.
Varierande arbetsuppgifter som kräver kunskaper och färdigheter av skilda slag
Socialsekreteraren ska genom kontakt med barn, föräldrar och andra berörda ta reda på hur barnet uppfattar sin situation och utifrån barnets bästa göra en bedömning om barnets behov. Ibland behöver barnet stöd och skydd och ibland behöver föräldrarna insatser för egen del för att klara föräldrarollen bättre. Ofta behöver hela familjen hjälp.
Socialsekreteraren har en viktig roll med varierade arbetsuppgifter som kräver kunskaper och färdigheter av skilda slag. Det handlar exempelvis om att:
- ta emot och bedöma anmälningar om oro för barn
- hantera akuta situationer
- skapa goda samarbetsallianser med barn, föräldrar och andra berörda
- planera och genomföra samtal och möten
- bedöma barns behov
- analysera information och dokumentera arbetet
- följa upp insatser.
Arbetsuppgifterna kräver att socialsekreteraren både har god planeringsförmåga och förmåga till flexibilitet.
Samarbete och delaktighet oftast en förutsättning för gott resultat
Ett bra samarbete med föräldrar är oftast en förutsättning för att uppnå ett gott resultat för barnet. Utgångspunkten är att hitta lösningar i samförstånd. Även vid tvångsåtgärder är kontakten med föräldrarna viktig, inte minst ur ett barnperspektiv. Ett respektfullt bemötande från socialtjänsten och att föräldrarna görs delaktiga gynnar det placerade barnet.
Arbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården innehåller en kombination av stöd och kontroll. En socialsekreterare behöver kunna etablera en förtroendefull relation och stödja föräldrar och barn, men samtidigt när det är nödvändigt använda sig av sin professionella auktoritet.
Läs mer:
Utreda barn och unga. Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen
Barn och unga i familjehem och HVB. Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter
Grundbok i BBIC. Barns behov i centrum
Arbetet styrs av lag, kunskap och erfarenhet
Socialtjänstens arbete med barn och unga regleras dels i lagar och förordningar från regering och riksdag, dels i föreskrifter och allmänna råd som utfärdas av Socialstyrelsen. Arbetet måste också bygga på en evidensbaserad praktik och bästa tillgängliga kunskap, det vill säga teorier och forskning från flera discipliner samt kunskap och erfarenheter från praktiskt yrkesverksamma. Barns och föräldrars synpunkter är också nödvändigt att ta till vara.
Vägledande principer i socialtjänstlagen, SoL
För individuellt inriktade insatser ska följande principer vara vägledande i socialtjänstens arbete:
- helhetssyn
- frivillighet och självbestämmande
- normalisering, kontinuitet, flexibilitet och närhet.
Förhållningssätt och bemötande
I portalparagrafen (1 kap. 1 §) till socialtjänstlagen (2001:453), SoL, anges de övergripande målen och grundläggande värderingarna för socialtjänstens verksamhet. Målen ger uttryck för principen om alla människors lika värde och rätt till social trygghet, vård och omsorg. Detta gäller oavsett ålder, kön, etniskt ursprung, hudfärg, språk, religion, funktionsnedsättning eller sexuell läggning.
Ett interkulturellt perspektiv
En växande andel av alla barn och unga i Sverige har utländsk bakgrund. När barn och deras föräldrar möter socialtjänsten kan det ställa särskilda krav på tillgänglighet, kunskap och medvetenhet hos personalen samt på anpassning av information, råd och stöd. Alla har rätt att bli behandlade utifrån sin unika personlighet och situation, sina behov och förutsättningar. Det gäller både barn som kommit hit tillsammans med sina föräldrar och så kallade ensamkommande barn och unga.
Läs mer:
Utreda barn och unga. Handbok för socialtjänsten arbete enligt socialtjänstlagen s. 29-30.
Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten s. 37-38, s. 52-54.
Interkulturellt socialt arbete
Interkulturellt perspektiv, tema på Kunskapsguiden
Samverkan utifrån barnets bästa
Samverkan är en viktig del av socialtjänstens arbete för att ge barn och unga stöd utifrån en helhetssyn på deras situation och behov. Samverkan kan behövas i alla delar av socialtjänstens arbete med barn som riskerar att fara illa och deras föräldrar.
Läs mer under avsnittet: Samverkan
Offentlighet och sekretess
Socialtjänsten hanterar en mängd känsliga uppgifter om enskilda individers personliga förhållanden och det råder sträng sekretess inom verksamheten enligt offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Sekretessen är viktigt för att barn och föräldrar ska kunna känna sig trygga. Samtidigt behöver en socialsekreterare ibland kunna prata med berörda samverkansparter för att barn och föräldrar ska få rätt hjälp. En socialsekreterare behöver också kunna hantera situationer när ett barn inte vill att en förälder ska få veta vad han eller hon sagt eller när någon utanför myndigheten begär att få ta del av handlingar som finns. Därför är det viktigt att sätta sig in i vilka regler som gäller kring offentlighet och sekretess. Huvudprincipen är att samtycke ska inhämtas från den enskilde innan uppgifter lämnas ut.
Läs mer:
Utreda Barn och unga. Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen s. 43-49.
Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten s. 270-294.