Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Barn & unga Teman Autismspektrumtillstånd Uppmärksamma autismspektrumtillstånd

Uppmärksamma autismspektrumtillstånd

Hälso- och sjukvården, förskolan, skolan och socialtjänsten kan alla bidra till att upptäcka och känna igen autismspektrumtillstånd hos barn och ungdomar. Därför behöver personalen i dessa verksamheter grundläggande kunskaper om autismspektrumtillstånd.

​Grundläggande kunskaper om autismspektrumtillstånd hos personalen inom hälso- och sjukvården, förskolan, skolan och socialtjänsten ökar möjligheterna till tidig upptäckt och tidig diagnos. En tidig diagnos är en förutsättning för att ge tidiga habiliterande insatser som kan förbättra prognosen för det enskilda barnet.

Småbarnsåren

Hos riktigt små barn kan autism vara svårt att upptäcka utifrån svårigheter att umgås med andra. Men det finns andra tecken på en avvikande utveckling inom de funktionsområden som är nedsatta vid autism.

Tecken på autismspektrumtillstånd under småbarnsåren kan bland annat vara:

  • Barn som inte visar något intresse av att dela upplevelser med andra.
  • Barn som inte tittar dit någon annan pekar.
  • Barn som inte vill bli tröstade på vanligt sätt.
  • Barn som reagerar kraftfullt på små förändringar och rutinbrott.
  • Barn till föräldrar som säger att det är något hos barnet som inte stämmer och som är svårt att sätta ord på.

Förskoleåldern

I förskoleåldern brukar symtomen på autism vara som tydligast. Många familjer beskriver de här åren som allra jobbigast och den tid då barnets beteende är som svårast att hantera.

Tecken på autismspektrumtillstånd under förskoleåldern kan bland annat vara:

  • Barn som inte visar något intresse av att dela glädje, intresse och prestationer med andra.
  • Barn som har svårt att kommunicera med blick, mimik och gester.
  • Barn med påtagligt försenad eller avvikande talutveckling.
  • Barn som har svårt för förändringar och upplevs som oflexibla.
  • Barn som fastnar i stereotypa upprepningar, ritualer och tvångsmässighet.

Tidiga skolåren

Under de tidiga skolåren är inte överaktivitet och vredesutbrott lika vanligt. Perioden är ofta lugnare än de tidigare förskoleåren, särskilt hos barn som man upptäckt tidigt och där omgivningen har fått en större kunskap om barnets behov.

I de tidiga skolåren upptäcker man framför allt barn med Aspergers syndrom, särskilt pojkar.

Tecken på autismspektrumtillstånd under de tidiga skolåren kan bland annat vara:

  • Barn som är mer betraktare än deltagare i sociala sammanhang.
  • Barn som trots en god begåvning inte klarar av att ta in andras perspektiv i sociala sammanhang.
  • Barn som har svårt att svara på öppna frågor och berätta fritt, som behöver hjälp med konkreta ledande frågor.
  • Barn som på ett tvångsmässigt sätt är beroende av ovanliga rutiner och ritualer som verkar meningslösa för andra.
  • Barn med specialintressen som upptar nästan all deras tid och är viktigare än kamrater.

Tonårstiden

Många barn med autismspektrumtillstånd försämras i puberteten. Efter flera år av lugn och stabilitet ser man ofta en beteendemässig tillbakagång. Emotionell instabilitet blir vanligt igen med lättutlösta vredesutbrott, självdestruktiva beteenden, rastlöshet och överaktivitet. Men en del barn blir istället mer inaktiva och passiva i puberteten.

Försämringen i puberteten går över efter några år hos en del, men hos andra kvarstår den upp till 20–25 års ålder för att sedan avta. Men vissa personer får en bestående försämring.

Hos barn med autism och utvecklingsstörning debuterar ofta epilepsi under tonårstiden.

Många ungdomar med Aspergers syndrom försämras psykiskt i tonåren och det är relativt vanligt med depressioner, ångesttillstånd, självdestruktiva beteenden, ökade tvångssymtom och ätstörningar. Många känner sig annorlunda och upplever ett utanförskap, de saknar vänner och vet inte riktigt hur man gör för att skaffa vänner.

Tecken på autismspektrumtillstånd under tonårstiden kan bland annat vara:

  • Påtagliga problem med kamratrelationer och svårigheter att se andras perspektiv i en social situation.
  • Ungdomar med en påtaglig social omognad i förhållande till sin intellektuella kapacitet.
  • Ungdomar som inte har ett ”socialt omdöme” i nivå med de jämnåriga utan utnyttjas och lockas till socialt destruktiva beteenden och miljöer.
  • Ungdomar med olika psykiatriska problem som inte svarar som väntat på medicinering och samtalsterapi mot det psykiatriska tillståndet.
  • Ungdomar som har uppenbara svårigheter med att förstå hur man sköter sin personliga hygien.
Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Lägesrapporter
Läkemedelsrekommendationer
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Socialstyrelsens handböcker
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar