Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Barn & unga Teman Autismspektrumtillstånd Vad är autismspektrumtillstånd?

Vad är autismspektrumtillstånd?

Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser. Gemensamt för alla autismspektrumtillstånd är begränsningar i social kommunikation och socialt samspel, och begränsande och upprepande mönster i beteenden, intressen och aktiviteter.

Barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd har begränsningar i social kommunikation och socialt samspel, och begränsade repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter.

Autismspektrumtillstånd är ovanliga men i takt med att kunskaperna ökar har man kunnat upptäcka fler personer med autismspektrumtillstånd. Knappt 1 procent av alla barn och ungdomar har någon form av autismspektrumtillstånd, vilket innebär omkring 15 000 barn och ungdomar i Sverige. 

Diagnoser inom autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser.
Autismspektrumtillstånd innefattar
  • autistiskt syndrom
  • Aspergers syndrom
  • atypisk autism
  • desintegrativ störning.

Autistiskt syndrom

Autistiskt syndrom kallas även autism i barndomen. De flesta med autistiskt syndrom har också en utvecklingsstörning, men inte alla. Autism i kombination med en normal begåvning kallas ibland för ”högfungerande autism”.

Aspergers syndrom

Aspergers syndrom är en form av autism hos normalbegåvade personer. Till skillnad från autistiskt syndrom har barn med Aspergers syndrom ingen markant försening eller avvikelse i den tidiga språkliga och kognitiva utvecklingen. Mellan Aspergers syndrom och ”högfungerande autism” finns ingen skarp gräns, men personer med ”högfungerande autism” har ofta en sämre språklig förmåga än personer med Aspergers syndrom. Ibland används Aspergers syndrom och ”högfungerande autism” närmast synonymt.

Atypisk autism

Atypisk autism eller genomgripande störning i utvecklingen är ett tillstånd där man har stora svårigheter med ömsesidig socialt samspel, men utan att uppfylla samtliga kriterier för autistiskt syndrom eller Aspergers syndrom.

Desintegrativ störning

Desintegrativ störning eller Hellers syndrom är ett mycket sällsynt tillstånd som innebär att ett barn efter 2–3 års ålder tappar förmågor och utvecklar ett autistiskt syndrom.

Autismspektrumtillstånden inkluderas i begreppet autism

Begreppet autism spectrum disorder har i DSM-5 ersatt de tidigare diagnoserna autistiskt syndrom, Aspergers syndrom, desintegrativ störning hos barn och atypisk autism. I den svenska versionen är autism spectrum disorder översatt till autism. I DSM-5 specificeras aktuell svårighetsgrad, och om intellektuell funktionsnedsättning eller nedsatt språklig förmåga förekommer. På så sätt kan man beskriva ett spektrum av svårigheter inom autism.
Inom svensk hälso- och sjukvård används den svenska versionen av ICD-10 (ICD-10-SE) för klassificering av tillstånd vid vårdkontakter som ska inrapporteras till bland annat hälsodataregister.
WHO:s arbete med nästa revision, ICD-11, förväntas innebära en harmonisering mellan ICD och DSM. ICD-11 planeras bli godkänd av WHO för publicering och användning tidigast 2018. Inom WHO pågår parallellt ett arbete med en vägledning för kliniskt arbete och diagnostik inom området psykisk ohälsa som beräknas vara klar samtidigt med ICD-11.

Huvudsymtom vid autismspektrumtillstånd

Huvudsymtomen vid autismspektrumtillstånd är begränsningar i social kommunikation och socialt samspel, och begränsande och upprepande mönster i beteenden, intressen och aktiviteter.
Dessa symtom kommer till uttryck på väldigt olika sätt hos barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd.

Begränsningar i social kommunikation och socialt samspel

Ett av huvudsymtomen vid autismspektrumtillstånd är nedsatt förmåga till ett ömsesidigt socialt samspel, vilket gäller i alla åldrar och på alla utvecklingsnivåer.
Ett ömsesidigt socialt samspel bygger på att man kan ta andras perspektiv och att intuitivt kunna läsa av och förstå andras tankar och känslor, och förutse vad som kommer härnäst. Vid autismspektrumtillstånd är den förmågan påtagligt nedsatt i förhållande till personens allmänna utvecklingsnivå. Han eller hon får då svårt att umgås med jämnåriga, men umgänge med vuxna eller yngre barn kan gå lättare.
Socialt intresse behöver inte hänga ihop med förmåga till ett ömsesidigt socialt samspel. Många med autismspektrumstillstånd har ett starkt socialt intresse, men eftersom de har nedsatt förmåga har de svårt för att få och behålla vänner.
Barn med autistiskt syndrom har en försenad eller utebliven talutveckling, och ungefär hälften av barnen börjar aldrig prata. Bland dem som börjar prata är variationen stor. En del använder bara enstaka ord medan andra använder ett språk som är korrekt till den yttre formen. De har däremot svårt att förstå meningen med kommunikation och klarar inte att använda språket på ett normalt sätt, som att inleda och hålla igång en dialog. Många har också så kallat ekotal, vilket innebär att de stereotypt upprepar ord, fraser eller hela konversationer som de har lärt sig utantill.
Vid Aspergers syndrom har man inte samma tydliga avvikelser i den tidiga språkutvecklingen som vid autism. Barn med Aspergers syndrom kan vara lite sena i talet, men när talet kommer brukar utvecklingen gå snabbt. Ofta är språket mer vuxet än hos andra barn och de kan visa en närmast pedantisk språklig noggrannhet. Däremot är språkförståelsen konkret och bokstavlig, vilket gör att de har svårt för att förstå ironi, ordvitsar och metaforer.
Personer med autismspektrumtillstånd har ofta svårt att svara på mer öppna frågor och berätta fritt. De berättar antingen väldigt fåordigt eller väldigt omständligt och utelämnar inga detaljer.

Begränsande repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter

Oavsett ålder och utvecklingsnivå har personer med autismspektrumtillstånd en nedsatt föreställningsförmåga med begränsad variation i sina beteenden, lekar och intressen. Många har avancerade specialintressen, ofta inom områden med exakta faktakunskaper som de kan lära sig utantill. Vanliga intressen är exempelvis dinosaurier, bilar, tabeller och fakta kring kändisar. Ofta ägnar de så mycket tid åt sitt intresse att det inkräktar på andra möjligheter till utveckling.
Strikta tvångsmässiga rutiner och ritualer utan någon egentlig funktion är vanligt hos barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd. Rutinbrott blir ofta oerhört påfrestande. De gör ofta mycket starkt motstånd mot oförutsägbara förändringar. Ibland kan små förändringar i välkända miljöer, som att flytta på böcker hemma i bokhyllan, upplevas svårare än större förändringar, som att resa bort ett par dagar.
Barn med autism har ofta motoriska stereotypier som att vifta med händerna, springa högt på tå, snurra runt eller spela med fingrarna framför ögonen. Stereotypierna blir ofta tydligare vid starka känslolägen, alltså vid både glädje, frustration och ilska. Detsamma gäller självskadande beteenden som att slå sig i ansiktet eller bita sig i handen.
Många med autism visar starka fixeringar till vissa föremål eller sinnesintryck. Exempelvis kan de bli fixerade vid runda eller blanka delar av en leksak, ett ljusglitter, en tvättmaskinstrumma som snurrar eller ett svagt susande ljud från ett element.

Orsaker till autismspektrumtillstånd

Orsakerna till autismspektrumtillstånd är inte helt kända men sannolikt bidrar flera olika biologiska faktorer. De biologiska orsakerna är antingen genetiska och därmed medfödda, eller en följd av skador eller sjukdomar under graviditeten, förlossningen eller nyföddhetsperioden. Autismspektrumtillstånd innebär avvikelser i vissa delar av centrala nervsystemet som leder till en nedsatt eller annorlunda funktion inom några av hjärnans många olika kognitiva funktioner.
Med kognition menas tankeprocesser, sätt att tänka, bearbeta, ta in och förstå information. Vid autism påverkas de kognitiva funktioner som är nödvändiga för att utveckla en social och språklig kommunikation samt föreställningsförmåga och flexibilitet.

Andra svårigheter vid autismspektrumtillstånd

Många barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd har samtidigt andra psykiska symtom, andra medicinska problem eller andra funktionsnedsättningar.

Psykiska symtom

En del barn och ungdomar utvecklar svåra psykiska symtom eftersom de inte får tillräckligt med stöd och förståelse för sina svårigheter. Andra har en samtidig psykisk sjukdom och behöver behandling för den.

Medicinska problem

Barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd har många gånger andra specifika sjukdomar, medicinska syndrom eller andra medicinska problem som måste behandlas. Epilepsi är vanligt hos barn och ungdomar i kombination med utvecklingsstörning.

Andra funktionsnedsättningar

Andra funktionsnedsättningar förekommer oftare hos barn med autismspektrumtillstånd än hos andra, till exempel utvecklingsstörning, syn- och hörselproblem, adhd och Tourettes syndrom.

Könsperspektiv på autismspektrumtillstånd

Autismspektrumstillstånd är vanligare hos pojkar än flickor. Eftersom symtomen yttrar sig delvis olika hos pojkar och flickor kan det vara svårare att känna igen autismspektrumtillstånd hos flickor. De kommer därför inte lika ofta till utredning och får en diagnos. Diagnoskriterierna bygger dessutom på kunskap som kommer från studier av framför allt pojkar.
Flickors specialintressen är lika intensiva, men rör ofta andra områden än pojkars. De intresserar sig exempelvis för människor, djur eller har konstnärliga intressen. Flickor visar också oftast ett större socialt intresse och vill ha jämnåriga kompisar, men de kan ha lika svårt med kamratrelationer som pojkar.

 

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Lägesrapporter
Läkemedelsrekommendationer
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Socialstyrelsens handböcker
Statistik och uppföljningar
Systematiska översikter och kartläggningar