Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Start Barn & unga Teman Ensamkommande barn och unga Ensamkommande barns och ungas behov

Ensamkommande barns och ungas behov

Ensamkommande barn och unga behöver precis som alla trygghet, relationer, vara delaktiga och kunna förstå och göra sig förstådda. Eftersom föräldrarna inte finns i Sverige behöver många behov tillgodoses av andra vuxna.

​Med ensamkommande barn avses ett barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilt från båda sina föräldrar eller annan ställföreträdare.  Om ett barn efter ankomsten till Sverige står utan föräldrar eller sådan ställföreträdare räknas barnet också som ensamkommande. De regler som gäller ensamkommande barn motiveras ytterst av att barnen i sina föräldrars frånvaro är i behov av särskilda åtgärder för att kompensera för det stöd och den omvårdnad som en förälder annars förväntas ge. Den som uppnått 18 år är inte längre ett barn. Med unga avses personer som fyllt 18 men inte 21 år.

Trygghet

Att känna sig trygg är ett grundläggande behov som handlar både om att få sina fysiska behov tillgodosedda, och om känslomässig trygghet. Att barnets situation blir förutsägbar, begriplig och hanterbar har stor betydelse för barnets upplevelse av trygghet. Ett tryggt boende, struktur i vardagen med goda rutiner, skola och meningsfulla aktiviteter, och trygghet i förhållande till andra människor är därför mycket viktig.

Relationer

Många ensamkommande barn och unga har varit med om händelser som skapat misstro mot andra människor. Därför är de många gånger i särskilt behov av goda, tillitsfulla relationer, både till andra barn och till vuxna. Gemensamma aktiviteter stärker relationer, liksom vuxnas engagemang och lyhördhet för barnens behov. Att socialt och emotionellt knyta ihop sina olika världar är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn i migration.
Barnen kan många gånger behöva hjälp med att återknyta och upprätthålla kontakt med familj och anhöriga i sitt nätverk både i Sverige och andra länder. Även om kontakten kan skapa oro om familjen inte har det bra, kan den ge känslomässigt stöd i form av en bekräftelse på att föräldrarna trots ett geografiskt avstånd betraktar dem som en viktig del av familjen. Kontakter som knutits under flykten och med barn och unga från samma land kan vara viktiga att upprätthålla för att skapa trygghet i en osäker tillvaro, framför allt för de barn och unga som inte har kontakt med sin ursprungsfamilj.

Emotionellt stöd

Många barn och unga som varit utsatta för stora känslomässiga påfrestningar kan reagera starkare på händelser i vardagen än vad som kan förefalla rimligt. Exempelvis kan en liten frustration, som att inte få sin vilja igenom, leda till stark ilska. Rädsla för något oväntat eller obekant kan leda till panik och ledsnad över att en kamrat flyttar kan leda till förtvivlan.
Allmänt trygghetsskapande åtgärder och förutseende inför påfrestande situationer kan bidra till att förebygga utbrott och panikartade reaktioner. För att kunna hjälpa barn och unga att hantera sina svåra känslor kan de som arbetar med barnen och de unga behöva förbereda sig inför sina egna reaktioner.
Man kan behöva möta individen där den befinner sig känslomässigt och förmedla förståelse, exempelvis genom att sätta ord på känslan, att distrahera och lugna eller att erbjuda en väg vidare.

Att förstå och göra sig förstådd

Grunden för utveckling och välbefinnande är att kunna se och skapa sammanhang i tillvaron genom att den blir begriplig. Barn och unga som byter hela sin livsmiljö och sitt språkliga sammanhang behöver tillförsäkras möjligheter att förstå vad som sker och ska ske, och vad som sägs. De behöver kunna göra sig förstådda.
Att inte kunna göra sig förstådd, eller förstå, leder lätt till missförstånd som kan skapa frustration och irritation. Sådan frustration kan även uppstå mellan barnen eller ungdomarna om de inte kan göra sig förstådda med varandra eller förstår varandras värderingar, synsätt och normer. Då kan de behöva hjälp med att förstå varandra.

Information och delaktighet

Många ensamkommande barns och ungas situation präglas av en oviss framtid för dem själva och för deras anhöriga. Många olika aktörer är inblandade i deras liv beroende på vilken fråga det gäller, och det kan för barnet/den unge vara oklart vem som ansvarar för vad och hur lång tid olika delar i asylprocessen tar.
Barn och unga har rätt att få göra sina åsikter hörda och att få dem beaktade.  För att kunna vara delaktig behöver man få relevant information, till exempel om beslut och andra omständigheter som påverkar ens vardag och framtid. Kunskap är viktigt för att göra tillvaron mer begriplig och hanterbar. Informationen behöver anpassas utifrån barnets/den unges ålder och mognad och ges på ett sådant sätt att barnet/den unge kan ta den till sig.
Barnet/den unge behöver också få möjlighet att uttrycka sina tankar, frågor och farhågor. Det man inte kan svara på, kan man ta reda på tillsammans. Att man känner att man blir lyssnad på, respekterad, sedd och hörd, och får svar på sina frågor ökar förutsättningarna för inre trygghet och tilltro till vuxenvärlden.
Samtalen bör alltid utgå ifrån barnets/den unges behov och önskemål. De som inte önskar prata ska inte känna sig tvingade att göra det. Men man behöver vara uppmärksam på om barnet/den unge generellt drar sig undan och behöver hjälp i kontakten eller med sitt mående.

Att samtala genom tolk

För nyanlända barn och unga är tillgång till tolk många gånger en förutsättning för att de ska kunna göra sig förstådda. Tolk kan även behövas för att barn och unga ska få och förstå den information som de behöver.
Att samtala genom tolk är ett speciellt sätt att arbeta och personalen kan behöva särskild kompetensutveckling inom området. På Socialstyrelsens webbplats finns en undervisningsfilm om att samtala genom tolk som Tolkservicerådet tagit fram. Där hittar du också en folder som vänder sig till tolkanvändare inom professionen och även till brukare och patienter.

Utbildning

Barn som söker asyl har rätt till utbildning i samma omfattning som barn som är bosatta i Sverige.  Asylsökande barn har däremot ingen skolplikt. Vad gäller gymnasieutbildning, har en asylsökande rätt till sådan utbildning om den påbörjats innan han eller hon har fyllt 18 år. För många ensamkommande barn och unga blir skolan ett sammanhang som ger rutiner och bidrar till stabilitet. Genom kontakten med jämnåriga på orten blir det lättare för ensamkommande barn och unga att bli delaktiga i samhället och att lära sig svenska.
Socialnämnden ska verka för att barn som vårdas i till exempel familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende får lämplig utbildning. Detta gäller även ensamkommande barn. God man ansvarar för att barnet skrivs in i skolan.
Skolan som tar emot en nyanländ elev behöver ta reda på vilka kunskaper eleven har med sig. Bedömningen utgör ett underlag för hur den fortsatta undervisningen kan organiseras, planeras och genomföras. Lärarna behöver utforma och anpassa all undervisning för att ge stöd och stimulans utifrån varje elevs förutsättningar och behov.
Det är viktigt att all skolpersonal arbetar för att eleven blir socialt delaktig, vilket skapar goda förutsättningar för utveckling och lärande. Skolan behöver även informera eleven och den gode mannen eller den särskilt förordnade vårdnadshavaren om hur undervisningen kommer att organiseras, och om skolans värdegrund och kunskapsuppdrag. 

Ny möjlighet till tidsbegränsat uppehållstillstånd

Den 1 juli 2018 trädde ändringar i kraft i lagen (2016:752 )om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.  Ändringen gäller ny möjlighet till tidsbegränsat uppehållstillstånd för vissa ensamkommande unga för studier på gymnasienivå. Mer på Kunskapsguiden:

Hälsa

Ensamkommande barn och unga har ofta behov av hälso- och sjukvård och tandvård när de anländer till Sverige. Svårigheter under flykten kan ha medfört såväl psykiska påfrestningar som fysiska skador. De kan ha dålig tandstatus, vara undernärda, ha infektioner, sakna vaccinationer eller ha hälsoproblem av samma slag som andra jämnåriga. Eventuella sjukdomar, funktionsnedsättningar eller missbruk behöver uppmärksammas.
Asylsökande barn ska erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning och på samma villkor som barn som är bosatta inom landstinget. Socialnämnden ska verka för att barn som vårdas i till exempel familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende får den hälso- och sjukvård som de behöver.
Den gode mannen företräder barnet vid hälso-, sjuk- och tandvård. Landstinget ansvarar för att erbjuda hälsoundersökning, och för att utreda barnets hälsotillstånd, vaccinationsbehov och eventuella behandlingsbehov. Även tandvården bör kontaktas för utredning av tandstatus och behandlingsbehov.

Psykisk ohälsa

En kartläggning som Karolinska Institutet har gjort på uppdrag av Kunskapscentrum för ensamkommande barn visar att suicidtalen bland ensamkommande asylsökande barn och unga i Sverige var under 2017 högt både ur ett nationellt och internationellt perspektiv. I rapporten framkommer också att självskadebeteende och suicidförsök bland ensamkommande barn och unga verkade öka mellan åren 2015-2017. Detta enligt data från BUP i Stockholms läns landsting samt tio stadsdelar i Stockholm, Därför behöver förebyggande åtgärder vidtas för att förhindra fler suicid.Mer på Kunskapsguiden:
Läs eller ladda ner hela rapporten på Karolinska institutets webbplats:
Kartläggning av självskadebeteende, suicidförsök, suicid och annan dödlighet bland ensamkommande barn och unga (pdf)

Unga över 18 år

Personer över 18 år som är asylsökande eller vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd har rätt till vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Asylsökande ska också, om det inte är uppenbart att det inte behövs, erbjudas en hälsoundersökning. Mer på Kunskapsguiden:

​Skolverket - Ensamkommandes utbildning 

Ensamkommande barn och ungdomar är en del av Sveriges nyanlända elever. Att följa nyanlända och vid behov flerspråkiga elevers parallella språk- och kunskapsutveckling och organisera utbildningen efter resultaten är en förutsättning för god måluppfyllelse. På Skolverkets webbplats hittar du vad som gäller i grundskolan, gymnasiet, vuxenutbildning, yrkesutbildning på gymnasienivå, komvux och särvux.

Webbutbildning om normer utifrån ett hbtq-perspektiv

Socialstyrelsen har tagit fram webbutbildningen med syftet är att ge fler individer rätt stöd och att öka hbtq-personers förtroende för socialtjänsten. I utbildningen berättar bland annat Växjö kommun hur de arbetar för att hbtq-perspektivet ska bli en naturlig del i ett inkluderande samhälle och med särskilt fokus på ensamkommande barn och unga.

 

Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har gjort en systematisk genomgång av forskning som på olika sätt belyser ensamkommande barns och ungas erfarenheter och upplevelser av vad som främjar och hämmar deras sociala integrering, psykiska och fysiska hälsa och funktionsförmåga.

Stöd till ensamkommande barn och unga på SBUs webbplats

​Ensamkommande barns och ungas behov – en kartläggning

Ensamkommande barns och ungas behov innehåller en beskrivning av ensamkommande barns och ungas behov, problembilder som finns och hur de tillgodoses.

Ensamkommande barn och ungas behov - en kartläggning på Socialstyrelsens webbplats

Seminarium: Särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor

Vad är det som driver barn att ta sig hela vägen från Marocko till Sverige? Hur behandlas de längs vägen? Vad behöver barnen för att få en fast grund och tillvaro? Länsstyrelsen  i Stockholm har skrivit en rapport om särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor.  Maria von Bredow berättade om rapporten i ett seminarium under Barnrättsdagarna i Örebro i april 2018 som kan ses på UR Samtiden. Arrangör var Stiftelsen Allmänna barnhuset.

Särskilt utsatta barngrupper och deras livsvillkor på URplay

Hjälpte informationen på den här sidan dig?
 

 Kunskapsstöd

 
Bedömningsmetoder och insatser
Lägesrapporter
Meddelandeblad
Målgruppsanpassade sammanfattningar
Rekommendationer och vägledningar
Socialstyrelsens handböcker
Systematiska översikter och kartläggningar
Öppna jämförelser

​Ensamkommande barn som försvinner

Under 2018 ska samtliga länsstyrelser tillsammans med andra relevanta aktörer ta fram enhetliga regionala rutiner för både det förebyggande arbetet och för när ett barn försvinner.

Du hittar länkar till samtliga regionala länsstyrelser och deras handlingsplaner på Länsstyrelsen i Stockholms läns webbplats

​Nationellt metodstöd mot prostitution och människohandel - NMT

Misstänker du människohandel?
Ring 020-390 000
NMTs webbplats hittar både du som är yrkesverksam och du som arbetar ideellt råd och vägledning.

Här hittar du kontaktuppgifter till regionkoordinatorer som kan bistå och länka till rätt instans i frågor som rör människohandel

​Stödmaterial och samlad information

På Socialstyrelsens webbplats finns stödmaterial och samlad information för dig som i ditt arbete i vården och omsorgen möter asylsökande och andra flyktingar.

Vård och omsorg för asylsökande och andra flyktingar på Socialstyrelsens webbplats

​Barn på flykt – podd från Barnombudsmannen

 

Vilka rättigheter har dessa barn? Varför får barnen inte sina rättigheter tillgodosedda och vad kan göras för att stärka deras skydd?

Lyssna på Barnombudsmannens podd #2 om barn på flykt. Vilka rättigheter har dessa barn? Varför får barnen inte sina rättigheter tillgodosedda och vad kan göras för att stärka deras skydd?